Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kombinatorik - Kombinatorisk - Kombinera - Kombinerade operationer - Kombinerad försäkring - Kombinerad skidtävlan - Kombucha - Kome - Komedi - Komediant - Komediantdrama - Komedienn - Komediteatern - Komedon - Komenský, Amos - Kometer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMBINATORISK
dana. Då det emellertid ej spelar någon roll, i
vilken ordning varje spelare får sina kort vid
52!
delningen, blir antalet sitsar 7—777 el. ung.
(13!)4
1,25 • io28.
Kombinationer. En kombination av k:e
klassen av n föremål är en grupp av k föremål,
tagna bland de n givna. Två kombinationer äro
lika, om de innehålla samma föremål; hänsyn
tages sålunda icke till anordningen av de utvalda
föremålen. För n =3 och k = 2 finns det följ,
kombinationer: (1 2), (1 3), (2 3), och allmänt
n!
är antalet olika kombinationer lika med 7-rvrrj*
(m — r)!æ!
Vid kombinationer med upprepningar
tillätes, att en siffra förekommer flera gånger
i en och samma kombination, t.ex. (1 1 1 2 3 3)
för 11 = 3, k = 6. Allmänt kan man visa, att
antalet kombinationer av kie klassen med
upprep-.. ri , (n + k —1)!
mngar ar lika med —–––, .
(n — 1)! æ!
Variationer. Variationerna av k:e klassen
av n föremål skilja sig från motsv. kombinationer
genom att hänsyn tages till föremålens
anordning. Två variationer äro sålunda lika, om de
innehålla samma föremål och dessa följa på
varandra i samma ordning. För n = 3, k = 2 finnas
följ. 6 variationer: (1 2), (2 1), (1 3), (3 1),
(2 3)» (3 2); allmänt är deras antal lika med
n (n — 1) (n — 2) ... (m — k + 1). Vid
variationer med upprepningar tillätes, att en
siffra förekommer flera gånger i samma
variation; antalet olika variationer blir då lika med
nk. — Ex.: Vid vanligt fotbollstips är varje
tipsrad en variation av I2:e klassen med upprepningar
av de tre tecknen 1, 2 och X. Antalet möjliga
olika rader är då enl. ovan lika med 312 = 531,441.
Kombinatoriska satser användas inom den
elementära aritmetiken (t.ex. vid beviset av
binomial-teoremet) samt inom den elementära
sannolikhetskalkylen. — Litt.: ”Enzyklopädie der
mathemati-schen Wissenschaften”, 1:1 (1898—1906); T. Nagell,
”Lärobok i algebra” (1949). H.Ji.
Kombinato’risk, som innebär el. har avseende
på en kombination, t.ex. inom språkvetenskapen
kombinatorisk ljudförändring (beroende på
inverkan från ett annat ljud genom t.ex.
assimilation, dissimilation, omljud).
Kombine’ra (lat. combina’re, parvis förena, till
con-, samman-, och bini, två och två), förena,
sammanställa, förknippa; jämföra och beräkna.
Kombinerade operationer (eng. combined
operations), krigsv., se Commandotrupper.
Kombinerad försäkring, i ett försäkringsbrev
sammanförda försäkringar i två el. flera
försäk-ringsgrenar med för dessa gemensamma villkor.
Ex. på k. äro fastighetsförsäkring,
företagareförsäkring, hemförsäkring, villaägareförsäkring.
Automobilkaskoförsäkring, transportförsäkring
m.fl. betecknas dock icke som k. utan betraktas
som självständiga försäkringsgrenar.
Kombinerad skidtävlan, tävlingsform, bestående
av terränglöpning i förening med backhoppning,
har gamla anor i Norge och har länge varit en
av dess starkaste tävlingsgrenar. Annan s.k. alpin
k. finnes i form av störtlopp jämte slalom. Jfr
Skidlöpning.
Kombu’cha [-ka], se Volgasvamp.
Kome, på n. sidan av Nugssuaqhalvön på
Västgrönland; fyndort för till äldre kritsystemet
hörande avlagringar, som innehålla en fossil flora
(beskriven av O. Heer) av kärlkryptogamer,
gym-nospermer och enstaka lövträd.
Komedi’ (av grek. komodi’a, till kom’os,
uppsluppen fest, och ode’, sång, dikt), dramaform, som i
mots. till tragedien har ett skämtsamt innehåll. Om
k:s äldre historia se Drama och Commedia delFarte.
Med stöd i de antika förebilderna höjde sig
renässansens k. över det burleska planet och blev en
konstart för mästare som Lope de Vega, Calderön,
Shakespeare, Ben Jonson och Molière. Hos de
båda sistn. blev k. ett instrument för satirisk
sede-och människoskildring, och som sådan blomstrade
den ännu under 1700-talet, utövad av Marivaux,
Beaumarchais, Holberg, Sheridan, Goldoni o.a.
Mot slutet av detta sekel förändrades k:s karaktär
genom uppkomsten av det borgerliga lustspelet,
som med Lessings ”Minna von Barnhelm” som
förebild alltmera dominerade. Genom 1800-talets
affärsmässiga teaterliv degraderades k. till en
förströelseform och förlorade i viss mån sin
konstnärliga karaktär; E. Scribes av samtiden högt
skattade k. äro goda ex. på denna teatersmak. I
modern tid visar sig med G. B. Shaw och J. Romains
en tendens att ånyo göra k. till en konstnärligt
strängare genre. Se även Fars. G.Am.
Komediant’ (av komedi*),äldre beteckning för
skådespelare i allm., numera brukligt endast i
föraktlig mening, särsk. om skådespelare, som även utom
scenen har svårt att glömma sig själv. Jfr
Engelska komedianter.
Komediantdrama, beteckning för av engelska
komedianter* verkställd, efter deras
sceniska resurser och smaknivå lämpad bearbetning av
äldre och samtida engelskt drama, ävensom för
efter deras exempel vid tyska och holländska
resande teatersällskap under 1600-talet verkställd
bearbetning av vanl. spanskt el. holländskt drama.
Flera saml. k. utgåvos under 1600-talet. Under
senare tid har särsk. tysken W. Creizenach dragit
engelskt k. fram i ljuset.
Komedienn’ (fra. comédienne), se Comédienne.
Komediteatern, se Stockholm, teater.
Kom’edon, med., pormask*.
Komensky [kåmm’enski], Johann A m o s,
pedagog, se Comenius.
KomeTer (grek, kome’tes, eg. hårstjärna, av
kom’e, hår), himlakroppar med diffust, töckenaktigt
utseende, vilka visa sig på himlen en längre el.
kortare tid, närma sig solen under tilltagande
ljusstyrka för att sedan åter avlägsna sig under
avtagande ljusstyrka och försvinna. De ljusstarka,
för blotta ögat synliga k. bestå vanl. av en
stjärn-liknande mittpunkt, kärnan, omgiven av en
töckenslöja, koman, från vilken en från solen
riktad svans utvecklar sig, allteftersom k.
närmar sig solen. Svansen når i allm. sitt maximum
strax efter perihelpassagen och avtager åter, då k.
avlägsnar sig från solen. Den kan vara av högst
varierande storlek, ibland knappt märkbar, ibland
sträckande sig över halva himlen, dess verkliga
— S23 —
— 524 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
