Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Komsomol - Komsomolsk - Komsomolskaja Pravda - Komtur - Komul - Komura, Jutaro - Kon - Kon. - Kon-, kom-, ko- - Kona - Konak - Konakry - Konation - Konaxial - Koncedera - Koncentrat - Koncentration - Koncentrationselement - Koncentrationsläger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMSOMOLSK
organ i ”Komsomolskaja Pravda”*. — Under K.
lyder den kommunistiska barnorganisationen, de
leninska ungpionjärerna, som avser barnen i
åldern 9—15 år och sedan 1925 har sitt organ i
”Pionerskaja Pravda”. A.Pe.
Komsomolsk [kamsnmå’lsk], ny, snabbt
tillväxande industristad i Chabarovskområdet i
ryska Fjärran östern, på v. stranden av Amur, 370
km n.ö. om Chabarovsk; 70,746 inv. (1939). Stora
skeppsvarv, metall- och livsmedelsindustri,
sågverk och träförädling.
Komsomolskaja Pra’vda [kamsnmådskaju], rysk
tidning, grundad 1925, utkommer dagl. i Moskva i
en uppl. av c:a 750,000 ex. K. är organ för
centralkommittén av Komsomol och intar en bemärkt
ställning inom landets press.
Komtu’r (av lat. commendare, anförtro), hos de
andliga riddarordnarna under medeltiden
styresmannen över en k o m t u r i’, ett
förvaltningsområde inom orden; i det senare ordensväsendet är
k. (i Sverige m.fl. länder kallad kommendör)
beteckning för innehavare av rang mellan
storkorsriddare och riddare. Jfr Kommenderi.
Komul [kå’-], stad i Kina, se Hami.
Ko’mura, J u t a r o, markis, japansk statsman
(j855—1911), sändebud i Washington 1898, under
boxarupproret i Peking 1900—01, utrikesminister
1901—06, slöt allianserna 1902 och T905 med
England samt freden med Ryssland i Portsmouth
s.å. Kabinettets avgång 1906 framkallades av
missnöjet med den uteblivna
krigsskadeersätt-ningen från Ryssland; ambassadör i London 1906
—08. Ånyo utrikesminister 1908—u genomdrev
K. annexionen av Korea 1910 och samgåendet
med Ryssland i den östasiatiska politiken. Th.
Kon (av grek, konos), kägla. — 1) Geom., en
kropp, begränsad av en konisk yta (mantelytan)
och ett plan (basyta, B). Avståndet från spetsen
B • h
till basytan är k:s höjd (h). K:s volym är ■. Vid
en rät, cirkulär k. är basytan en cirkel och axeln
vinkelrätt mot denna. En sådan k:s mantelyta
är nrs (r basytans radie, j generatrisen). Jfr
Stympad kon.
2) Meteor., se Stormvarningssignaler.
Kon., förk. för Konungaböckerna (1—2 Kon.).
Kon-, k o m-, k o- (lat. con-, i vissa ställningar
co-, com-, motsv. prep. cum), eg. med, tillsamman.
Samma lat. con- ingår också i vissa ord på kol- och
kor-, t.ex. sv. kollidera, korrespondera.
Kona (äldre sidoform till kvinna), förr: kvinna,
hustru, numera vard. och nedsättande: dålig,
li-derlig kvinna; jfr hor-, tjuv-, trollkona.
Konak’ (turk, konak), värdshus, sedermera större
byggnad, palats. Med k. betecknas i allm. i Främre
Orienten en offentlig byggnad, i Jugoslavien kungl.
slottet i Belgrad.
Konakry, stad i Franska Guinea, se Conakry.
Konatio’n (av lat. cona’ri, bemöda sig), psykol.,
beteckning på psykisk akt, som innebär strävan
mot ett mål i mots. till förståndsakt el. kognition.
Konaxia’1 (till lat. con-, samman, och axis, axel),
med gemensam axel.
Koncede’ra (lat. concPdere), medge, ge efter.
Koncentra’t, någonting koncentrerat;
koncentrerad lösning; det väsentliga el. huvudpunkterna av
något, sammanfattning.
Koncentratio’n (se Koncentrera),
sammanträng-ning, förtätning; samling. — Fys., kem., se Lösning.
Koncentrationselement, se Galvaniska element,
sp. 221.
Koncentrationsläger, en form av
internerings-läger* för civila personer, vilka en stats
myndigheter, urspr. vid extraordinära tillfällen,
förflyttar från hemorten el. avskiljer från samhället. —
Under upproret på Cuba 1895—98 lät den spanske
generalen V. Weyler med våld sammanföra c:a
400,000 individer, huvudsaki. gamla män, kvinnor
och barn, i slutna läger; dessa civila fångar
kallades på spanska reconcentrados. Under
boerkrigets två sista år hopsamlade den engelske
överbefälhavaren H. Kitchener på liknande sätt
boerrepublikernas civilbefolkning i läger, vilkas
sanitära tillstånd väckte harm även bland
engelsmännen.
K. upprättades i stor omfattning och sattes i
system av den nazistiska regimen i Tyskland.
Kort tid efter övertagandet av makten 1933
började Hitler internera oppositionella tyskar, främst
kommunister och socialdemokrater men även
sådana intellektuella, som ansågos vara
antinazis-ter, samt judar. Åtgärden hade klart politisk
karaktär och drabbade personer, som icke hade
överträtt gällande lag. Ett visst inslag av
kriminella element förekom dock tidigt och växte
senare. Formellt grundades dessa tyska k. på en
förordning till folkets och statens skydd (febr.
1933), kompletterad med ett dekret från
riksin-rikesministeriet (april 1934). Det första lägret,
Dachau, nära München, öppnades i mars 1933,
och nya tillkommo snart. Alla handhades av
Gestapo och SS. I den mån förfarandet officiellt
omtalades och motiverades, förklarade man, att
avsikten vore att förhindra statsfientliga
handlingar och att uppfostra nazismens motståndare
till folkgemenskap genom upplysning och arbete
för det allmänna. Efter hand omgåvos lägren
med allt större sekretess. Vissa uppgifter om
dem sipprade dock tidigt ut från Tyskland, särsk.
genom politiska emigranter och flyktingar, men
rönte föga uppmärksamhet. Fr.o.m. 1936
utnyttjades internerna alltmer för arbete inom
rustningsindustrien. Exploatering av fångarnas
arbetskraft var en viktig inkomstkälla för SS. 1933
—39 torde inalles c:a 100 k. ha anlagts. Flertalet
voro relativt små och hyste vardera högst 2,000
—3,000 fångar. Under de följande krigsåren
svällde organisationen oerhört, främst på gr. av
judeutrotningen och tillförseln av utlänningar till
lägren. Flera av de gamla lägren utvidgades
starkt och fingo talrika underläger (Dachau t.ex.
slutl. 21). Ett stort specialläger för kvinnor var
Ravensbrück. Nya storläger upprättades, och
systemet utsträcktes även till de tyskockuperade
länderna. De mest bekanta lägren på nordisk
mark voro Fröslev i Danmark och Grini i Norge.
Behandlingen av de inspärrade blev allt brutalare.
Det har beräknats, att 1933—45 inalles c:a 10
mill. människor insattes i nazisternas k. och att
antalet samtidiga fångar vid höjdpunkten var c:a
1 mill. Avsiktlig ”likvidering” förekom redan
tidigt. I sht vid massutrotningen av judar samt
vid den starka tillströmningen av utlänningar
avlivades systematiskt fångar i mängd, vilket
— 591 —
— 592 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
