Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kongress - Kongressbiblioteket - Kongressen (parti) - Kongresspartiet el. Nationalkongressen - Kongress-Polen - Kongresstyg - Kongruens - Kongruent - Kongruenta figurer - Kongruenta tal - Kongs- - Kongsberg - Kongsberg-Bamble-formationen - Kongsbergs silvergruvor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONGSBERGS SILVERGRUVOR
särsk. under innevarande årh. K. har eljest i allm.
använts om möten, där stora politiska frågor varit
å bane, krävande definitiv lösning, medan
uppgiften för en konferens närmast varit att skapa
direktiv för blivande överenskommelser mellan stater
el. att bana väg för likformig lagstiftning inom
vissa stater, där ej konferensens uppgift enbart
gällt reglerandet av tekniska, administrativa e.d.
frågor. — På gr. av förhållandena vid USA:s
tillkomst — unionen framgick genom fri
överenskommelse mellan självständiga stater — kom
namnet på den unionella folkrepresentationen i USA
att bli k. En viss dubbelbetydelse har ordet
numera inom USA:s författningsliv, i det att det dels
betecknar kongressens bägge hus, dels stundom
endast avser ”representanternas hus”. Från USA
har termen k. som beteckning för
folkrepresentationen vunnit insteg i syd- och mellanamerikanska
stater. J.E.N.;B.
Kongressbiblioteket, i Washington, se Library
of Congress.
Kongressen, indiskt politiskt parti, se
Kongresspartiet.
Kongresspartiet el. Nationalkongressen,
hinduiskt politiskt parti, bildades 1885 under
medverkan av engelsmän, var urspr. av ringa
betydelse och hade ett moderat program, som avsåg
att i samförstånd med brittiska kronan utverka
ökat administrativt och politiskt inflytande för
indierna. Sedan radikala nationalister 1916 hade
tagit makten över K., blev detta den hinduiska
nationalrörelsens huvudorgan och utvecklades till
ett fast organiserat parti under ledning av
intellektuella med europeisk bildning; medlemmarna
tillhöra främst de högre kasterna. K. kämpade
under mellankrigstiden i alltmer skärpt
motsättning till muhammedanerna för ett av hinduer
styrt, fritt och enat Indien, bildade 1937
regeringar i 6 av de 11 indiska provinserna, erhöll
stor majoritet i konstituerande församlingen 1946,
uppgav på gr. av muhammedanernas orubbliga
motstånd enhetstanken 1947 och bildade s.å.
regering i Indiska unionen. K:s vänsterflygel är
påverkad av europeiska socialistiska tankegångar. S.Br.
Kongress-Polen, den del av Polen, som 1815
genom Wienkongressen kom till Ryssland och 1815
—1917 tillhörde detta land.
Kongresstyg, benämning på grov bomullskanfas.
Kongruens’ (av lat. con’gruens, sammanfallande),
full överensstämmelse (i storlek och form),
likformighet, likhet. Adj.: kongruent’. — Motsats:
inkongruens.
1) Matem., likhet mellan figurer, se Kongruenta
figurer; ett med ekvation analogt begrepp, se
Kongruenta tal.
2) Metr., överensstämmelse mellan versschemats
krav och versfyllnadens naturliga uttal. Jfr
Inkongruens.
3) Språkv., se Böjning och Inkongruens.
Kongruent’ (se Kongruens), lika, likformig,
sammanfallande.
Kongruenta figurer, lika figurer (som kunna
bringas att sammanfalla). Två trianglar äro k.,
om de överensstämma i fråga om: 1) två sidor och
mellanliggande vinkel (1 :a kongruensfallet); 2) alla
tre sidorna (2:a kongruensfallet); 3) två vinklar
och en sida (3:e kongruensfallet); 4) två sidor och
en motsv. vinkel, såvida de båda andra motsv.
vinklarna äro av samma slag (4:e kongruensfallet).
Kongruenta tal (i avseende på ett helt tal p)
kallas sådana hela tal {A och r), som ge samma rest
vid division med p. Detta tecknas (enl. Gauss)
A = r (mod. p) (utläses ”A kongruent r enl.
modylen p”). Sådana kongruenser äro analoga med
ekvationer. En viktig sats om kongruenta tal är
Fermats ”lilla sats” aP-i = 1 (mod. p), om p är ett
primtal och a icke är delbart med P.
Kongs-, i ortnamn, se även Kungs-.
Kongsberg, stad i Buskerud fylke, Norge, i
sydligaste Numedal, på båda sidor om Lågen; 7,779
inv. (1946). Lågen bildar inom staden 3 fall,
Gamlebro-, Nybro- och Verksfossen, med en total
fallhöjd av 27 m. För kraftproduktionen utnyttjas
ett bruttofall på 22 m av 3 kraftstationer med en
totaleffekt av 3,100 kW. Vapenfabrik, silververk,
myntverk, alla statliga. I K. ligger Kongsbergs
silvergruvors* kontor och finns ett
bergsseminarium, upprättat 1757. Sedan univ. i Oslo
grundats 1811, förlädes den högre undervisningen i
bergsvetenskap dit. Den nuv. bergsskolan i K.
inrättades 1936 i syfte att utbilda stigare och
gruvförmän och ersatte den elementära
undervisning i bergsvetenskap, som tidvis givits vid
silververket sedan 1860-talet. — K:s vackra kyrka
med sittplatser för 1,500 besökare uppfördes 1740
—61. Stadsområdet (64,25 km2) omfattar även
gruvfälten på skogsåsarna v. om staden ända till
toppen av Jonsknuten (902 mö.h.). Silververket
i K. är i våra dagar föga givande ur ekonomisk
synpunkt; andra industrier av skilda slag ha i
stället växt upp. K. är ett omtyckt mål för
turister och ett centrum för norsk skidsport. Från
K. leda järnvägar åt n. genom Numedal, åt v.
över Meheia till Skien och åt ö. till Drammen. —
Litt.: J. K. Bergwitz, ”K. 1624—1924” (2 bd,
1924). [AxSJF.I.
Kongsberg-Bamble-formationen, geol., av A.
Bugge 1936 införd beteckning för bergartsstråket
längs Norges s.ö. kust. K. omfattar två delar:
Kongsbergformationen, karakteriserad av gnejser,
och Bambleformationen*, som består av
amfibo-liter, graniter, granitgnejser och kvartsiter och
som innehåller rikligt med pneumatolytiskt och
hydrotermalt bildade malmer.
Kongsbergs silvergruvor äro belägna v. om
staden Kongsberg i s. Norge. Malmerna uppträda
i den prekambriska
Kongsberg-Bamble-formatio-nens bandade gnejser och amfiboliter men äro
själva betydligt yngre. De silverförande gångarna
ha antagits vara av permisk ålder. Silvret
förekommer, huvudsaki. i gedigen form, tills, med
kobolt- och nickelarsenider i från ö. till v.
strykande kalkspatådror, som nå en längd av c:a
10 m och en tjocklek av 5—10 cm. Dessa
kalkspatådror träffas inom sulfidimpregnerade
om-vandlingszoner i gnejserna, s.k. falbandszoner, av
vilka de båda viktigaste benämnas Overberget och
Underberget. — Gruvdriften har varit i gång
sedan 1623, då gediget silver upptäcktes här. Sedan
dess har vid Kongsbergs silververk framställts
c:a 1,300 t silver. De sista årtiondena har
produktionen varit c:a 7 å 8 t silver årl. 1945 erhöllos
2,650 kg gediget silver. På gr. av bl.a.
silverpri
— 621 —
— 622 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
