Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kongsbergs silvergruvor - Kongsemne - Kongsfjorden - Kongstad, Kristian - Kongsvinger - Kongsvoll - Konia - Konidier - Koniecpolski, Stanislaus - Koniferer - Koniferin - Konig (botanik) - Konig (målare) - Koniin - Koninck - Koninklijke Luchtvaart Maatschappij (KLM)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONGSEMNE
sets fall ha gruvorna, som ägas av norska staten,
under senare år gått med förlust. S.Hj.
Kongsemne [kåq’s-], medeltida benämning på
tronpretendenter i Norge. Som k. räknades före
arvslagen av 1260 alla ättlingar, legitima och
illegitima, till Harald Hårfager. De hade under
1100-talet och 1200-talets förra del förorsakat ständiga
inbördesstrider. — ”K o n g s-e m n e r n e”,
historiskt skådespel av H. Ibsen.
Kongsfjorden, eng. Kingsbay, fjord på n.v.
kusten av Västspetsbergen, 22 km lång och 4—10
km bred. I dess innersta del mynnar den stora
glaciären Kongsbreen. På fjordens s.v. sida
ligger gruvorten Ny-Ålesund, där tertiära kolflötser
exploaterades 1917—29 (i allt 830,000 t kol).
Kongstad [kåjfstaö], Johan Kristian, dansk
konstnär (1867—1929), verksam som tecknare,
xylograf och boktryckare, utförde 1903—21 i en
kraftig, något tung stil ett 50-tal tryck, som höra
till de förnämligaste i dansk bokkonst.
Kongsvinger, stad i Hedmark fylke, Norge, på
båda sidor om Glömma, där denna gör sin skarpa
krök åt v. omkring den 100 m höga bergshöjd,
som krönes av K:s gamla fästning; 2,096 inv.
(1946). Den gamla staden ligger på sluttningen
nedanför fästningen n. om älven, järnvägsstationen
och hotellen s. om den. Järnväg till Sverige
(Charlottenberg) från Oslo samt norrut genom
distriktet Solör till Elverum. Köpstad sedan 1854.
Till skydd för härvarande övergångsställe över
Glömma anlades redan 1683 K. gamla fästning,
vilken under 1600—1700-talens gränsstrider var
av stor betydelse för Norges försvar. Ehuru
under 1800-talet beslut fattades om fästningens
nedläggande, kom detta ej till stånd, utan i stället
utfördes på gr. av krisen mellan Sverige och
Norge o. 1900 på de v. om K. liggande
Varde-aasen och Gulbækaasen befästningar, bestående
av inf.-verk och batterier. Enl. konventionen i
Karlstad 1905 fingo några nya befästningar icke
uppföras. Anläggningarna ha numera endast
historiskt intresse. [Ax.S.;A.W.G.]F.I.;F.Nm.
Kongsvoll, järnvägsstation (886 m ö.h.) och
turisthotell på Dovrefjell i Norge vid Drivas översta
lopp. Utgångspunkt för fjällturer bl.a. till
Snö-hetta.
Konia, stad och vilajet i Turkiet, se Konya.
Koni’dier, exogent bildade fortplantningsceller
hos vissa svampar och lavar (jfr Spor). De
uppstå genom avsnörning från en modercell, ofta
spetsen av en hyf. Stundom hinna ej konidierna
lösgöras, varför långa konidiekedjor bildas.
Koniecpolski [kåniätspå’lskji], Stanislaus,
polsk kronhetman och kastellan av Kraköw (1591
—1646). K. tillfångatogs vid det stora polska
nederlaget mot den turkiska hären under
Ishen-der Pascha vid Cecora 1620. Vid fredsslutet 1623
frigavs han och blev utsedd att leda den polska
hären mot svenskarna under Gustav II Adolfs
polska fälttåg 1626—29. K. inlät sig sällan i
större slag utan höll viktiga punkter besatta och
hindrade därmed svenskarnas framryckning. Hans
taktik möjliggjorde för polackerna att behålla
den viktiga staden Danzig. Han vann även
mindre segrar genom att isolera avdelningar av den
svenska hären. 1629 vann han en stor seger över
svenskarna vid Stuhm. Efter stilleståndet i
Alt
mark 1629 vände han de polska vapnen mot
turkarna under det s.k. moskovitiska kriget,
skingrade fientliga tatariska horder och nedslog en
allvarlig kosackrevolt. Ba O.
Konife’rer, Conif’erae, se Barrträd.
Koniferi’n, C16H22O8 + 2H2O, en glykosid, som
finns i koniferernas kambialsaft och i sparris,
kristalliserar i glänsande nålar; smältpunkt 185°.
Vid kokning med utspädda syror el. vid inverkan
av emulsin sönderdelas k. i glykos och
koniferyl-alkohol, vilken sistn. genom oxidation kan
överföras i vanillin. Av tekniskt intresse är, att k.
genom oxidation i ultraviolett ljus medelst luft
direkt ger vanillin.
Konig, bot., art av mejramsläktet*.
Konig [kå’-], holländska målare, se Koninck.
Konii’n, kem., se Odört.
Koninck [kå’niQk], holländska målare. Jacob
K. (d.ä.), landskapsmålare (o. 1610—o. 1690), är
mest bekant från Köpenhamn, i vars slott
(Chri-stiansborg) han fick utföra dekorativa arbeten. —
Hans son Jacob K. (d.y.; skrev sig K o n i g el.
K ö n i g, o. 1648—1724) togs i anspråk som
hovmålare i Danmark samt utförde dels porträtt, dels
landskap, särsk. utsikter från Norge; är bäst
representerad i Frederiksborgs museum. — En kusin
till J. K. d.ä. Salomon K. (1609—56) målade
figurscener och porträtt i Rembrandts stil; tavlor
av honom finnas bl.a. i Ateneum, Helsingfors. —
Den mest berömde av namnet är J. K. d.ä:s bror,
landskapsmålaren Philips (de) K. (1619—88),
som också slöt sig till Rembrandt, särsk. i
belysningen av landskapet, och dessutom efterbildade
Brouwer i det genremässiga staffaget; av honom
finnes i Göteborgs museum en ”Utsikt över staden
Rehnen”; hans självporträtt finnes i Uffizigalleriet,
Florens. E.W.
Koninklijke Luchtvaart Maatschappij
[kå’nag-klaka loz’tfart mats/apei’] (KLM), Hollands
delvis statliga flygbolag, bildat 1919. Företagets
grundare är dr Albert Plesman, som alltjämt
verkar som dess generaldir. 1920 inleddes
trafiken genom en reguljär flyglinje mellan
Amsterdam och London, s.å. och följ, öppnades linjer
till bl.a. Malmö, Köpenhamn, Hamburg, Paris
och Bryssel. K. såg redan från början som en
av sina huvuduppgifter att sätta Holland i
förbindelse med de dåv. kolonierna i Nederländska
Indien (Indonesien) och började därför 1929
trafikera den 14,500 km långa sträckan mellan
Amsterdam och Batavia. I samband med den
tyska invasionen i Holland under 2:a världskriget
evakuerades ett antal flygplan till England, och
med hjälp av dessa upprätthölls flygförbindelse
mellan bl.a. England och Lissabon. Likaledes
upprätthölls intill den japanska invasionen i
Nederländska Indien 1942 flyglinjen till Batavia.
Efter 2:a världskriget återuppbyggdes snabbt K:s
organisation och flyglinjenät, som dessutom
kompletterades med linjer till bl.a. såväl Nord- som
Sydamerika. K. får f.n. (1950) anses vara
Europas största flygbolag, då det disponerar c:a 90
flygplan och har o. 14,000 anställda. Trafiknätet
omfattar 130,000 km. Av flygplanen användas
25 i Indonesien av det nybildade G a r u d a
Indonesian Airways, i vilket K. äger
halva aktiekapitalet och besätter halva antalet
— 623 —
— 624 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
