Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Koninklijke Luchtvaart Maatschappij (KLM) - Konisk - Koniska sektioner, kägelsnitt - Konisk projektion - Konisk yta - Konj. - Konja - Konjak
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONJAK
Koniska sektioner.
platser i styrelsen. K:s huvudkontor ligger i
Haag; Schiphol, Amsterdams flygplats, är den
tekniska basstationen. K. är medl. i trafikflygets
organisation, IATA, sedan denna bildades, och
samarbetar bl.a. med det skandinaviska konsortiet
Scandinavian Airlines System. B.Tm.
Konisk, formad som en kon, kägelformig.
Koniska sektioner, kägelsnitt (ingående
undersökta av Apollonios från Perge), de kurvor, som
uppkomma, då en rät, cirkulär kon el. cylinder
skäres av ett plan.
Alltefter dettas
läge uppkomma
olika slags k. (se
fig.): en punkt, en
cirkel, en ellips, en
parabel, en
hyper-bel, en el. två
varandra skärande el.
parallella räta
linjer. Alla k. äro
andragradskurvor (d.v.s. deras rätvinkliga
koordi-nater satisfiera en ekvation av andra graden).
Omvänt är varje andragradskurva ett kägelsnitt.
Konisk projektion, se Karta, sp. 970 f.
Konisk yta, en sådan yta, som alstras av en
rörlig rät linje (generatrisen), vilken går genom en
fast punkt (ytans spets) och ständigt stöder mot
en fast (plan) kurva (stödkonturen). Vid en
cirkulär kon är stödkonturen en cirkel. Linjen från
spetsen till denna cirkels medelpunkt är k:s axel.
En k. är en developpabel yta, d.v.s. kan utbredas
i ett plan.
Konj., förk. för konjugation, konjunktion el.
kon-junktiv.
Konja, konung i Juda, se Jojakim.
Konjak, fra. eau-de-vie de Cognac el. cognac, i
Frankrike genom förordningar av 1909 och 1919
skyddad varubeteckning för sådan eau-de-vie
(druvbrännvin), som destillerats av vin,
härstammande från ett bestämt angivet område av dep.
Charente och Charente-Maritime med huvudorten
Cognac. Det svenska partihandelsbolaget ab.
Vin- & spritcentralen har frivilligt underkastat
sig bestämmelserna i såväl förenämnda som
senare utfärdade förordningar till skydd för varans
autenticitet. Konjaksförskäringar, d.v.s.
spritdrycker, vilka utom k. innehålla annat franskt
druvbrännvin samt svensk el. utländsk sprit av potatis
o. d., benämnas eau-de-vie*. Cognac-distriktet med
sina 65,320 ha vingårdar (1946) uppdelas i
ordningsföljd med hänsyn till den färdiga varans
kvalitet i följ, områden: Grande Champagne,
Pe-tite Champagne, Borderies, Fins Bois, Bois
or-dinaires och Bois (communs dits) å terroir. K.
från Grande Champagne får saluföras under
beteckningarna Grande fine Champagne och Grande
Champagne. Fine Champagne utgör
handelsbeteck-ning för en blandning av k. från Grande
Champagne och Petite Champagne; av den sistn. får
blandningen dock innehålla högst 50 °/o.
Skillnaden i kvalitet mellan de olika områdenas
produkter framträder främst i fråga om buké och
olikheter i fråga om den tid, som erfordras för
uppnåendet av full mognad. K. från de första
två områdena utvecklar sig långsamt och under
en avsevärd tidrymd, 50 år och därutöver, under
det att k. från övriga områden utvecklar sig
mer el. mindre hastigt. Vin, avsett till
konjaks-destillering, framställes huvudsaki. av
druvsor-terna Folie blanche, Saint Émilion och
Colom-bar, och musten måste innehålla lägst 90% av
dessa druvsorter. — Vingårdarna ägas i regel av
bönderna, som skörda och pressa druvorna samt
förjäsa musten. Efter 2—3 veckors jäsning
omtappas det unga vinet, som är grågrönt och har
en kärv syra. Därefter vidtar destilleringen, som
i regel äger rum hos vinodlarna men som även
ombesörjes av k.-firmorna el. särskilda
destilla-törer. Destillationen sker i två omgångar. Vid
den första utvinnes en illaluktande vätska, som
innehåller olika alkoholer och ånyo destilleras.
Härvid erhållas tre vätsketyper: ”huvudet” (la
tete), den unga k. el. ”hjärtat” (le cæur) och
”svansen” (la queue). Le cæur, som har en
ganska angenäm lukt, är färglös och har en
alkoholstyrka av c:a 70 volymprocent, tappas
omedelbart på nya fat, tillverkade av ek från
Li-moges. Detta träslag är poröst och i besittning
av en speciell arom, varigenom k. erhåller sin
egenartade karaktär, när träets garvsyra o.a.
ämnen lösas i alkoholen (boasering). Huvudet och
svansen blandas med vin och destilleras på nytt
för utvinnande av ytterligare k. Efter en viss
tid överföres k. till ett par år gamla, i det
närmaste urlakade fat, vilka förvaras i halvmörka
lokaler ovan jord. Under fatlagringen sjunker
alkoholstyrkan genom avdunstning, och färgen
mörknar. K. mognar icke på butelj utan endast
på fat, varför konjaksetiketter icke få förses med
årgångsbeteckning. Alkoholstyrkan hos k.
uppgår i regel till 42—45 volymprocent.
K. överträffar övrigt druvbrännvin genom sin
fina och utsökta arom. Dess anseende daterar
sig ända från 1600-talet. De äldsta firmorna äro
Augier Frères & Cie (grundad 1643), J. & F.
Martell & Cie (1715), Rémy Martin & Cie
(1724), Gautier Frères (1755), Thomas Hine &
Cie (1763) och Ja:s Hennessy & Cie (1765). Alla
konjaksfirmor ha sina speciella märken, vilka
åstadkommas genom blandning av k. av olika
ålder (unifiering) och från olika områden
(egali-sering). En mindre kvantitet socker samt faibles
(k. i vilken ekspån urlakats) ingå i vissa fall i
den färdiga varan. Varje konjaksparti, avsett
för export, åtföljes av ett ursprungsbevis och
ett certifikat, utvisande den ålder varan uppnått
under lagring på fat. Årsproduktionen av k.
varierar avsevärt: 182,569 hl 1934—35, 41,583 hl
1936—37, 120,643 hl 1940—41, 24,241 hl 1945—46.
De olika firmornas märken saluföras under
beteckningar som ”Roi Soleil”, ”N. P. U.” (non
plus ultra), ”Napoleon”, ”Sans Rival, ”Le Petit
Caporal”, ”Carte d’Or”, ”Mathusalem”, ”Cordon
Bleu” etc. Ett konjaksmärkes ålder (uppnådd
på fat) anges i stor sett efter följ, schema:
* ............ omkr. 3 år
** ............... ,, 4 ,,
*** ,, 5 ,,
......... §
V. O. .............. „ 10 „
V. S. O.......omkr. 15 år
V. S. O. P. .. „ 20 „
V. V. S. O. P. „ 40 „
X. O............... 60 ,,
Extra ......... ,, 70 ,,
V = very (mycket), O = old (gammal), S = superior
(överlägsen), P = pale (ljus), B = brown (mörk), X = extra.
Användandet av stjärnor som kvalitetsbeteckning för k.
härstammar från o. 1860 och infördes av Ja:s Hennessy & Cie.
— 625 —
— 626 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
