Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konjunktur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONJUNKTUR
ringar i syfte att mekanisera företagen och
bygga ut deras kapacitet. På samma sätt ökar det
stigande välståndet efterfrågan på moderna
bostäder, varigenom byggnadsverksamheten
stimuleras. Den ökade realkapitalbildningen skapar
nya inkomster, vilka öka efterfrågan på
konsumtionsvaror, vilket i sin tur medför nya
investeringar. På så sätt uppkommer det för
k.-uppsvinget typiska ömsesidiga sambandet
mellan konsumtion och investering. Den ökade
efterfrågan på varor medför i allm. prisstegringar
— högkonjunkturen vid 1920-talets slut utgjorde
dock ett undantag —, och det är även möjligt,
att den ökade efterfrågan på kredit medför en
räntehöjning. Som framgår av utvecklingen
under senare hälften av 1930-talet, då räntorna föllo
under en stark högkonjunktur, är detta dock ej
nödvändigt. Företagens inkomster växa på gr.
av såväl den ökade avsättningen som de höjda
priserna. Visserligen ökas även löner m.fl.
kostnadsposter, men så länge prisstegringen pågår,
stiga inkomsterna i regel snabbare. Företagens
räntor och avskrivningar beröras ej av
prisstegringen. Aktiebolagens ökade vinster stegra
aktiekurserna, vilka kunna stiga än mer på gr. av
spekulationsköp. Om nu efter någon tid
exporten och därigenom sysselsättningen inom
exportindustrierna minskar, minskas härigenom
konsumtionen och därmed inkomsterna för företag,
som producera kläder, möbler, livsmedel etc.
Den minskade sysselsättningen gör det mindre
lönande att investera, varigenom näringsgrenar,
som producera realkapital, ss. byggnads- och
verkstadsindustrien, få minskad sysselsättning.
Detta reducerar än mer efterfrågan på
konsumtionsvaror. Den minskade efterfrågan på varor
leder till prisfall, vilka ytterligare avskräcka
företagarna. Företagens sämre ställning avspeglar
sig i fall i aktiekurserna. Den allmänna
osäkerheten medför, att envar söker driva in sina
fordringar så fort som möjligt. Detta kan leda
till en kreditkris med starkt stigande
räntor på korta lån. Härigenom kunna även företag,
som i och för sig äro fullt likvida men ej äro
i stånd att frigöra sina tillgångar, råka i
svårigheter. Detta skärper ytterligare
nedgångstenden-sen, till dess man är tillbaka i depressionen.
Sammanfattningsvis kan alltså sägas, att en
k.-cykel består av en uppsvings- och
högkonjunkturperiod samt en nedgångs- och
depressions-period. Ehuru olika k.-cykler förlöpa på skilda
sätt, kännetecknas de alla av mer el. mindre
starka växlingar i produktion, sysselsättning och
inkomstbildning, medan de ej nödvändigtvis äro
förbundna med förändringar i pris- och
räntenivån. Om man jämför produktionen inom
konsumtions- och kapitalindustrier, finner man, att
den inom de senare varierar starkast med
k.-cykeln. Företag, som t.ex. tillhandahålla enklare
livsmedel, äro blott i ringa grad påverkade av
k.-växlingarna, då sådana varor konsumeras,
oavsett om allmänheten har större el. mindre
inkomster. Mera konjunkturkänslig är
produktionen av lyxvaror samt av varaktiga
konsumtionsföremål, ss. möbler, kläder och radioapparater.
Under en lågkonjunktur anser man sig ej ha
råd att köpa nya sådana föremål utan sliter på
de gamla. Först när inkomsterna ökas, ersätter
man dem. Starkast varierar dock
realkapitalbildningen. Under en lågkonjunktur med dålig
efterfrågan på företagens produkter och allmän
pessimism anse många företagare det över
huvud taget ej lönande att företa nyinvesteringar,
ja knappast ens att ersätta t.ex. förslitna
maskiner. Under högkonjunkturen råder däremot
allmän optimism, och man företar allmänt
nyinvesteringar i syfte att utnyttja redan inträffade
el. förväntade ökningar av efterfrågan.
Framsynta företagare kunna dock göra investeringar
under lågkonjunkturen, då kostnaderna vanl. äro
lägre. Skedde detta mera allmänt, skulle
k.-cykeln delvis utjämnas. Mest konjunkturkänsliga
äro företagens inkomster och givetvis framför
allt de företags, vilkas avsättning starkt
påverkas av k.-växlingarna. Arbetarna vinna under
en högkonjunktur snarare på att arbetslöshet
och deltidsarbete minskas än på att lönerna
höjas. Även om de genomdriva lönehöjningar, när
bristen på arbetskraft blir märkbar, kunna dessa
delvis uppvägas av ökade levnadskostnader. Helt
konjunkturokänsliga inkomster ha t.ex.
pensionärer och de som placerat sitt kapital i obligationer.
En normal k.-cykel omfattar perioder på 7—11
år. Då i nedanstående tab. ett försök göres att
skildra k.-förloppet under industrialismen, torde
man erinra sig, att de årtal, som angivas, endast
äro ungefärliga. Framför allt ha, sedan
industrialismen spritt sig över hela världen och
k.-företeelserna därmed fått internationell karaktär,
olika länder blivit påverkade av samma k. under
olika år. Under rubriken Kännetecken
omnämnas några för perioden typiska förhållanden,
utan att uppräkningen är fullständig.
År Konjunktur Kännetecken
1818—-22 Depression Störningar efter napoleonkrigen.
1822—25 Högkonjunktur Industrialismens första högkon-
junktur.
1825 Kris Oerhört prisfall, banksammanbrott.
1826—30 Depression
1830—36 Högkonjunktur Järnvägsbyggande, joint-stock-ban-
kerna uppstå. USA även
delaktigt av högkonjunkturen.
1836 Kris Krisen börjar med ett samman-
brott för järnvägs- och
jordspekulationen i USA. Sprider sig
till England.
1837—40 Depression Stor arbetslöshet, arbetarorolighe-
ter (se Chartiströrelsen).
1840—46 Högkonjunktur Kinesiska marknaden öppnas, järn-
vägsbyggande, textilindustriens
andra storhetstid. Även
Tyskland delaktigt av
högkonjunkturen.
1847 Kris Tyskland undgår att drabbas.
1848—51 Depression Politiska strider i Tyskland och
Frankrike förvärra depressionen.
1852—57 Högkonjunktur Guldfynden i Kalifornien och
Australien, järnvägsbyggande,
ångbåtsflottans framväxt,
telegrafen, krimkriget.
Högkonjunkturen har nu helt
internationell karaktär. Stark
prisstegring i alla länder. Storbanker
grundas på kontinenten.
1857 Kris Internationell kris med början i
USA.
1858—60 Depression
1861—66 Högkonjunktur Nordamerikanska inbördeskriget,
frihandelsepoken i Europa,
framför allt järn- och stålindustrien
delaktig av högkonjunkturen.
— 631 —
— 632 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
