Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konjunktur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONJUNKTUR
Är Konjunktur Kännetecken
1866—69 Depression Kris endast i England.
1870—73 Högkonjunktur Industrialismens dittills största
uppsving, gynnat av
fransk-tyska kriget. USA och Tyskland
börja överta Englands roll som
ledare för den ekonomiska
utvecklingen. Frankrike icke
delaktigt av högkonjunkturen.
1873 Kris Den före 1929 svåraste krisen.
Alla länder utom Frankrike
drabbade. Inledes med
österrikiska aktiemarknadens
sammanbrott 9 A 1873.
1874—95 Dåliga tider Någon verklig högkonjunktur
förekommer icke under denna tid.
Korta perioder av livlig
börsspekulation sluta med börskriser,
ss. Bontoux-krisen i Frankrike
1882. En svårartad agrarkris
pressar Europa. Guldknapphet.
1895—99 Högkonjunktur Guldfynd i Transvaal. Ny fri-
handelsepok. Framför allt
elek-tricitetsindustrien blomstrar.
1899—1903 Depression Omslaget sker utan kris.
1903—07 Högkonjunktur
1907—10 Depression Kris endast i Amerika 1907. I
Sverige storstrejken 1909.
1910—13 Upprepade ansatser till högkon-
junktur, störda av den ständigt
återkommande krigsfaran. Kort
högkonjunktur 1912 påverkad av
balkankrigen. 1913 depression,
försvårad av de nu mäktiga
kartellerna och monopolen, som
söka hindra prisfall.
Utvecklingen under och efter i:a världskriget
präglades av att fram till 1924 k. icke hade
någon enhetlig karaktär. Världskriget medförde i
varje fall i de neutrala länderna en utpräglad
högkonjunktur, som fortsatte under en del av
1920, vilket år en kris utbröt i USA, som snabbt
spred sig till hela världen med undantag av
in-flationsländerna, d.v.s. de länder, vilkas valutor
undergingo en exempellös försämring, t.ex.
Tyskland och Österrike. Krisen hade karaktären av
en deflationskris med oerhörda prisfall.
Varuprisindex föll från april 1920 till april 1921 i
USA från 266 till 154, i England från 323 till
206 och i Frankrike från 600 till 354. I Sverige
som nu drabbades något senare, sjönk
partiprisnivån från 403 1920 till 188 1922. 1924 hade
valutaförhållandena i inflationsländerna erhållit stadga,
och 1925—29 kännetecknas av ett kraftigt
uppsving, som 1927 övergick i högkonjunktur.
Auto-mobil- och elektricitetsindustrierna utvecklades
kraftigare än andra, och framför allt i USA
uppnåddes ett välstånd, som dittills varit okänt.
Ett oroselement var emellertid jordbrukets
svårigheter över hela världen. Ett annat var
ska-deståndsbetalningarna samt guldrörelserna till
USA och Frankrike, som i övriga länder,
framför allt England, framkallade guldbrist. Härtill
kom den tendens till självförsörjning och
protek-tionism, som efter världskriget försvårade det
internationella varuutbytet. Denna
”prosperitetspe-riod” avbröts av historiens svåraste kris, inledd
genom den amerikanska aktiemarknadens
sammanbrott i okt. 1929. Därefter utbröto
panikartade kriser i nästan alla länder, i Österrike i
maj 1931, i Tyskland sommaren 1931, i England
i sept. s.å., då landet tvingades att lämna
guldmyntfoten, varefter ett stort antal länder, bl.a.
Sverige, tvingades att följa exemplet. Denna
kris ledde över i en världsdepression av hittills
okänd styrka och omfattning. Som ex. kan
nämnas, att världens totala industriproduktion 1929
—32 sjönk i proportionen 100 till 62, medan
världshandelns volym sjönk i proportionen 100
till 74. Hårdast drabbades Tyskland och USA.
I det förra landet steg arbetslösheten till 6 å 7
mill. arbetslösa, en påfrestning, som det-
demokratiska statsskicket ej kunde uthärda. I USA
torde arbetslösheten ha varit bortåt dubbelt så
stor. Sverige drabbades relativt lindrigt.
Sålunda ökades konsumtionsvaruindustriens produktion
1929—32 i proportionen 100 till 105, medan
däremot kapital- och exportvaruindustriens minskades
i proportionen 100 till 84, resp. 78. Arbetslösheten
steg dock till över 200,000 arbetslösa.
Återhämtningen blev mycket ojämn. De länder, vilka, ss.
England och Sverige, hade deprecierat sin valuta
genom att lämna guldmyntfoten, det s.k.
ster-lingblocket, gynnades fr.o.m. 1933 av stigande
export- och importpriser samt kommo täml.
snabbt in i en exceptionell högkonjunktur.
Genom en målmedveten tvångshushållning, inriktad
främst på upprustning, lyckades även Tyskland
täml. snabbt uppnå full sysselsättning. I USA
lyckades Roosevelts ”nya giv” visserligen uppnå
en tillfällig k.-förbättring men ej en stabil
högkonjunktur. Frankrike hörde till de länder, som
sökte bevara sin valuta vid guldpariteten och
därför träffades av det allmänna prisfallet på
ett sätt, som förlängde depressionen. 1938
hotades världen på gr. av ett k.-omslag i USA på
nytt av en allmän depression, som dock
avvärjdes genom det uppsving, som de forcerade
krigsförberedelserna medförde. Depressionen slog
sönder världshandeln och den internationella
betalningsmekanismen genom att framkalla ett
system av handels- och valutarestriktioner, som
bildade en inkörsport till krigsekonomien.
Konjunkturväxlingarnas orsaker.
För ett land som Sverige, vilket är starkt
beroende av utrikeshandeln, ha k.-växlingarna främst
kommit från andra länder. En högkonjunktur
har spritt sig hit genom att
avsättningsmöjligheterna för exporten förbättrats och en
lågkonjunktur genom att de försämrats. Självständiga
k.-växlingar inom ett land äro främst beroende
av variationer i realkapitalbildningen. Flera
orsaker härtill äro tänkbara, och ingen äger
till-lämpning på alla k.-cykler, varför ingen k.-teori
kan göra anspråk på att ensam vara giltig. —
Man brukar skilja mellan endogena
k.-teo-rier, som söka orsakerna till k.-växlingarna i
själva det ekonomiska systemet, och exogena
teorier, som utgå från utom detta liggande
orsaker. En typisk representant för de senare är
den gamla och fortfarande ofta återgivna
uppfattningen, att k.-växlingarna bestämmas av
solfläckarna, som påverka klimatet och därmed
skördeutbytet. Frånsett att det är tvivelaktigt,
om solfläckarna verkligen påverka klimatet,
faller denna teori dock på att skörden har föga att
göra med k.-cykeln, som främst är ett industriellt
fenomen. Däremot är det tydligt, att den
politiska utvecklingen liksom statens ingrepp i
näringslivet i hög grad påverkar k.-cyklerna — ja
— 633 —
— 634 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
