Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konservatism - Konservativ - Konservativa folkpartiet - Konservativ behandling - Konservative Folkeparti, Det - Konservative Volkspartei - Konservativ kirurgi - Konservator - Konservatorium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONSERVATORIUM
chiv für Sozialwissenschaft”, 1927); F. Brie,
”Im-perialistische Strömungen in der englischen
Lite-ratur” (2 Aufl. 1928); W. Gurian, ”Der integrale
Nationalismus in Frankreich” (1931); R. Soltau,
”French political thought on the nineteenth
cen-tury” (1931); W. Frank, ”Nationalismus und
De-mokratie im Frankreich der Dritten Republik”
(1933); H. Friedrich, ”Das antiromantische
Den-ken im modernen Frankreich” (1935); H.
Tingsten, ”De konservativa idéerna” (1939); E.
Wit-tenberg i ”Hist. tidskr.”, 1940—41, ”Konservatism
och nationalsocialism” (i ”Statsvetenskaplig
tidskr.”, 1942). E.H.W.;E.Ån.
Konservativ [-i’v el. kå’n- el. -sä’rv-] (till lat.
conserva’re, bevara; som politisk beteckning från
eng. conservative, o. 1830), eg. böjd att bevara, se
Konservatism och Höger.
Konservativa folkpartiet, 1) se Konservative
Folkeparti, 2) se Konservative Volkspartei.
Konservativ behandling, med., behandling utan
operativt ingrepp. K. ifrågakommer, då
diagnosen är oklar, under tiden man med olika
diagnostiska hjälpmedel söker klarlägga denna. K. kan,
när diagnosen är klar, syfta till det sjuka
organets fullständiga tillfrisknande utan operativt
ingrepp el. till att upphjälpa den sjukes krafter
före ett nödvändigt ingrepp. K. innefattar
behandling med vanlig sjukhusregim, medikamentell
behandling, ev. behandling med t.ex.
stödjeför-band, alltefter fallens art. Man talar i vissa fall
även om k., när man genom operativ åtgärd
söker återställa ett organs ursprungliga funktion
och utseende utan avlägsnande av väsentliga
delar av organet (konservativ kirurgi). — Inom
odontologien avser k. sådant återställande av
tandskador medelst fyllningar o.d., att
tanduttag-ning undvikes (se Tandvård). Å.G.;C.Lqt.
Konservative Folkeparti, Det, danskt politiskt
parti. Efter den gamla högerns starka
tillbakagång bl.a. till följd av författningsstriden fram
till 1901 och på gr. av sociala förskjutningar
bland landets befolkning stod det klart, att
partiet måste omorganiseras och en ändring i
programmet vidtagas. Avgörande betydelse härför
fick 1915 års grundlagsreform, efter vars
genomförande partiet stod inför nödvändigheten av att
arbeta efter parlamentarismens och den fria,
allmänna rösträttens grunder. Det resulterade efter
långvariga förhandlingar dec. 1915—febr. 1916 i
bildandet av K., huvudsaki. tack vare allvarliga
ansträngningar från redaktör Asger Karstensens sida.
I partiet uppgingo den gamla högern, de
”frikonservativa” och vissa vänsterelement, men det fick
i övrigt mest betydelse som utslagsgivande
mellan-parti vid de allmänna politiska debatterna. K.
stödde 2 ggr partiet Venstre under dess regering 1920—
24 och 1926—29 mot socialdemokraterna och mot
de radikala. 1929 bröt dock K:s ledare Christmas
Möller med Venstre och sökte alltsedan dess giva
partiet en självständig ställning som
oppositionsparti i konkurrens med Venstre. Försöket att
föra en mera framstegsvänlig politik splittrade
K. under striden för genomförandet av en ny
författning 1937—39, och det blev ofta
underlägset Venstre, som intog platsen som ledande
oppositionsparti. K. syftar till att föra en aktiv
försvarspolitik (gav sitt stöd åt Danmarks
anslut
ning till Atlantpakten), att aktivt taga ställning
till det sydslesvigska problemet, att utöka
näringsfriheten men bibehålla skyddet för industrien,
att lätta bördan av de direkta skatterna och att
ändra systemet för grund- och fastighetsskatter
med en konservativ reformpolitik. Partiet stödjes
främst av godsägare, representanter för industri
och handel, den burgnare medelklassen och fria
näringsidkare. Vid val till Folke- och Landsting
1947 fick partiet 17 av Folketingets 150 mandat
(c:a 259,324 av 2,os mill. röster) och 13 av
Landstingets 76 mandat som riksdagens till storleken 3:e
parti efter socialdemokraterna och Venstre. J.D.
Konservative Volkspartei [kånzärvati’vo [-fål’ks-partåi]-] {+fål’ks-
partåi]+} (Konservativa folkpartiet), tyskt politiskt
parti, grundat 1930 genom sammanslutning av
Tre-viranus’ Volkskonservative Vereinigung och
Wes-tarps anhängare (se Deutschnationale Volkspartei
och Deutschnationale Arbeitsgemeinschaft).
Partiet, som stödde kabinettet Brüning, vann icke vid
valen s.å. väntad framgång utan erhöll blott 4
mandat men spelade tack vare sina framträdande
ledare och sina representanter i riksregeringen
icke desto mindre en viktig roll under
Weimar-republikens slutkris. B.
Konservativ kirurgi, se Konservativ behandling.
KonservaTor, person, som yrkesmässigt utför
konservering, titel för vissa tjänstemän vid
museer. En k:s uppgift var i Sverige ung. densamma
som en preparators*, som förhållandet ännu är vid
Riksmuseet. Vid univ. ersattes k:s göromål mer
el. mindre av vetenskapligt museiarbete, och k. vid
univ:s botaniska inst. benämnas numera i:e
museiintendenter. I andra länder, ss. Frankrike, Belgien
och Norge, är konservatorsysslan helt vetenskaplig,
och k. äro avd.-föreståndare vid museer. Också
vid större konstmuseer förekomma numera k. för
restaureringsarbetet. O.Cn.
Konservato’rium (av ital. conservare, bevara,
vårda), benämning på en högre
musikundervisningsanstalt. De äldsta k., Conservatorio Santa Maria
di Loreto från 1537 i Neapel jämte 3 något yngre
i samma stad samt likaledes 4 ung. lika gamla,
delvis t.o.m. ännu äldre, anstalter i Venedig, voro
inst. för fattiga barn, där dessa utom allmän
omvårdnad även erhöllo grundlig undervisning i
musik. Inst. i Venedig kallades ospedale, hospital, och
voro endast för flickor avsedda, rena
hittebarns-hus. Musikundervisningen inom k. gällde till en
början främst kyrkomusik men kom snart att
omfatta även profan såväl vokal som instrumental
tonkonst. K. i Neapel, med blomstringstid
under förra hälften av 1700-talet, försågo Europa med
en stor del av de sångare och kompositörer, som
förde den italienska, närmast då neapolitanska,
1700-talsoperan till dess obestridda ledarplats. De
hade också utomordentliga lärare, A. Scarlatti, F.
Durante, L. Leo m.fl. De neapolitanska k.
uppgingo mot årh:s slut i varandra och omvandlades
1808 till Real conservatorio di musica S:t Pietro a
Maiella. Moderna k. grundades även på flera
andra platser i Italien under 1800-talet, t.ex. Liceo
musicale i Bologna (1804), Regio conservatorio di
musica i Milano (1807) m.fl. — Fr.o.m. slutet av
1700-talet uppstodo k. även utanför Italien. Det
äldsta utomitalienska k. är Musikhögskolan i
Stockholm, som grundades samtidigt med och i
SU 16. — 673 —
22 — Red. avsl. 12/s 50.
— 674 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
