Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konservatorium - Konserver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONSERVER
anslutning till Musikaliska akad. 1771. Det fick
dock först vid mitten av 1800-talet full omfattning
och antog icke namnet k. officiellt förrän 1864, för
att 1941 ändra det till Kungl. musikhögskolan. 1784
grundades Conservatoire nationale de musique et
de déclamation* i Paris, länge ett av de främsta k.
i Europa. Ett annat berömt franskt k. är Schola
cantorum (1896). Konservatorium der Gesellschaft
der Musikfreunde stiftades 1817 i Wien (fr.o.m.
1908 Hochschule und Akademie für Musik und
darstellende Kunst). Ett av Tysklands mest kända
k. är det i Leipzig från 1843 med Mendelssohn som
förste dir. Av andra k. kunna följ, ytterligare
nämnas: Staatliche Hochschule für Musik i Berlin
(1869), Royal Academy of Music (1822) och Royal
College of Music (1883), båda i London, k. i Bryssel
(J833), i Köpenhamn (1867), i Oslo (1883), de
förnäma k. i Leningrad (1862) och Moskva (1866)
m.fl. orter, även i Amerika. — De förnämsta k.
äro i allm. förstatligade och lämna helt el. delvis
kostnadsfri undervisning. Den äldsta tidens
in-ternatsystem förekommer ännu i enstaka fall.
Fullbordade studier resultera vanl. i examen,
konst-närsdiplom el. pris, så t.ex. i Stockholm. I Paris
betecknar det s.k. Rompriset (3 års studievistelse
i Rom) den högsta utmärkelse en
konservatorie-elev kan erhålla. S.W.
Konserver (jfr Konservera), kollektivbenämning
på sådana eljest lättförstörda livsmedel, som gjorts
hållbara för längre tid genom hermetisk inkokning,
antiseptiska tillsatser e.d. el. genom att hållas
frusna (fryskonserver) och som säljas i tillslutna
förpackningar. Man skiljer härvid mellan
hermetiska och icke-hermetiska k.; till i c k e-h e r m
e-tiska k. höra bl.a. inläggningar, sylt och
marmelad, vanl. levererade i glaskärl. Hermetiska
k. finnas av två slag, halv- och helkonserver. Till
halvkonserver höra sill, ansjovis, salt kaviar,
surströmning o.s.v.; dyl. k. steriliseras ej i
samband med att kärlen förslutas utan preserveras
enbart genom tillsatser av t.ex. salt, bensoesyrat
natron, hexymetylentetramin el. andra
jäsnings-förhindrande ämnen. Helkonsei ver
steriliseras efter förslutningen genom upphettning, ofta
i autoklav, d.v.s. vid en temp. över ioo°. Såvitt
möjligt hålles innehållet förvärmt i syfte dels att
förkorta steriliseringstiden, dels att reducera de
tryckskillnader med åtföljande temporär
deformation hos kärlet, som den inneslutna luften
åstadkommer. Som helkonserver behandlas färsk fisk
(t.ex. sardiner), hummer, grönsaker och kött samt
färdiglagade maträtter. — Inga k. anses
obegränsat 1 a g r i n g s b a r a, ej ens helkonverser.
Småningom inträffa vissa kemiska omlagringar, vilka
försämra kvaliteten hos varan, ehuru denna förblir
fullt ätbar. Halvkonserver böra ej förvaras längre
tid än c:a 1 år, varvid förutsättes, att lagringstemp.
är låg. ömtåligast bland helkonverser anses
fiskbullar vara; dessa böra ej lagras mer än 1 år.
Sardiner och fruktkonserver kunna i regel bevaras
inemot 5 år utan märkbar kvalitetsförlust;
köttkonserver anses hålla i minst 15 år. I
halvkonserver uppträder ofta jäsning, vilken yttrar sig så,
att k.-burkama svälla ut (bombering); varan har
härvid försämrats men behöver ej därför vara
oätbar. Visar en helkonserv bombering, är
däremot varan förstörd.
Konservindustri. I Sverige var k. ända
in på 1930-talet i det närmaste liktydigt med sill,
kaviar el. ansjovis och betraktades därmed som
en lyxvara. K. av dessa och andra slag voro
vid denna tid relativt sett dyrare än nu,
väsentligen beroende på att tillverkningen i stor
omfattning bedrevs för hand och, särsk. i fråga om
halvkonserver, vid ett stort antal, ofta mycket små
fabriker. Delvis existerar denna industriella
struktur ännu. Sålunda finnas enbart på Klädesholmarna
i Bohuslän minst 25 platser, där tillverkning av
halvkonserver sker; flera företag ha en
arbetsstyrka av endast 2 personer. Utvecklingen
utomlands, spec. i USA, har fortskridit i snabbare takt
än i Sverige och gradvis lett till att de minsta och
minst ekonomiska företagen bortrationaliserats
genom successiva prissänkningar. K.-industrien har
härvid förvandlat k. till nödvändighetsvaror,
innefattande praktiskt taget alla slag av födoämnen.
Genom stordrift ha priserna kunnat nedbringas
så långt, att k. blivit ett regelbundet och
ekonomiskt berättigat inslag åtminstone i
stadsbefolkningens kostvanor. Följ. tab. ger en jämförelse
mellan amerikanska och svenska förhållanden
betr, förbrukningen av vissa k.-typer un-
Varuslag Antal burkar (av angiven vikt), som konsumeras pr år och invånare Antal burkar, som kan köpas för en manlig
livsmedels-arbetares timför-tjänst1)
Sverige USA Sverige USA
Ärter, 250 g .... 1,6 7,6 3,6 12,9
Soppa, 300 g .... 0,2 12,3 2,8 10,3
Barnmat, 140 g .... 0,4 9,1 5,1 13,9
Majonnäs, 1-5 g .. 0.8 4,0 2,4 6,7
9 Här avses lönenivån i Stockholm, 3,25 kr pr tim, resp,
den amerikanska medeltimförtjänsten, $ 1,22.
der 1949. I Sverige har konsumtionen av
industriellt producerade k. under de senaste 10
åren visat en stark stegring, vilket sammanhänger
dels med en allmän höjning av
konsumtionsstan-darden, dels med en reduktion av de kostnader
och den tid husmödrarna anse sig kunna lägga ned
på hemkonserver och slutl. med en relativ
kostnadssänkning för k. Redan nu visar en
kostnadsjämförelse, att t.ex. konserverade ärter äro
billigare (c:a 10%) än färskköpta. Turen borde
härnäst komma till saft och sylt; här äro likväl
fabriksvarornas kvaliteter i regel långt
underlägsna de i hemmen konserverade varornas. Delvis
beror detta på att fabrikerna under höstsäsongen
ha ont om tid, varför de måste lagra sylt- och
saftråvaran i väntan på att egentlig konservering
skall kunna ske. Eljest brukar med rätta
framhållas som en av fabrikskonserveringens fördelar,
att urvalet av råvaror och av tidpunkten för
deras bearbetning vanl. ske mera sakkunnigt i
fabrikerna än i hemmen. — Som
förvaringskärl för k. dominerar inom industrien den s.k.
vitplåten (förtent järnplåt). Till förhindrande
av att varorna missfärgas, lackeras burkarna
invändigt för viss användning, t.ex. vid
fruktkonservering. Som ersättning för vitplåt har
också i någon utsträckning aluminium kommit
till användning, spec. för halvkonserver.
Alumi
— 675 —
— 676 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
