Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konservering - 3. Konstteknik - Konserveringsforskning - Konservfabriken Findus - Konsideration - Konsignant - Konsignatar(ie) - Konsignation - Konsignationsfaktura - Konsignera - Konsilium el. synod - Konsistens - Konsistensfett - Konsistoriell - Konsistorienotarie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONSERVERINGSFORSKNING
handlas i elektrolytiskt bad och skyddas med
överdrag av paraffin el. celluloid, s.k. zaponering.
Organiska ämnen, ss. trä och ben, äro ofta
angripna av insekter, vilka man utrotar med
sublimat; föremålen behandlas därefter med limvatten.
I större museer finnas egna verkstäder med
desin-ficeringsugnar o.d., för att icke nämna
konserve-ringsateljéerna. — Textilier behöva stöd;
teckningar skola monteras, arkivalier
fästas på gasväv etc. — Åt gamla byggnader
ger man nödig stadga, varjämte man med feta
oljor skyddar stenen mot förvittring. Så små
ingrepp som möjligt är även här regeln. Vid
moderna restaureringar kompletteras sålunda icke
byggnadskroppen med stiltrogna detaljer, en
princip, som dock icke tillämpas alltför rigoröst. —
Litt.: M. v. Pettenkofer, ”Über ölfarbe und
Con-servierung” (2 Aufl. 1902); F. Rathgen, ”Die
Kon-servierung von Altertumsfunden” (2 Aufl., 3 bd,
1915—24), F. G. H. Lucanus, ”Die Praxis des
Restaurators” (5 Aufl. 1929); ”Manuel de la
conservation et de la restauration des peintures”
(1939). K.E.S.
4) Lantbr. Ang. k. av foder se Pressfoder.
Konserveringsforskning, se Konserver, sp. 677.
Konservfabriken Findus, Bjuv, grundad 1905,
tillverkar konserverade livsmedel, spec. av frukt
och grönsaker, vid fabrik i Bjuv (Malmöhus
län). Fabriken förvärvades 1942 av ab. Marabou,
Sundbyberg, och ingår i dess rörelse. Själva ab.
Findus (tidigare ab. Konservfabriken Findus),
likaledes tillhörigt ab. Marabou, är ett
jordbruks-förvaltande företag, som driver omfattande
grönsaks- och fruktodlingar vid Bjuv; dess
aktiekapital utgör nominellt 60,200 kr. Namnet Findus är
bildat av ordet fruktindustri. K:s produktion 1949
utgjorde 6,700 t konserver, halvfabrikat samt
djupfrysta livsmedel till ett försäljningsvärde av
c:a 13 mkr. Antalet industriarbetare var s.å.
c:a 400. A.Lg.
Konsideratio’n (av lat. considera’re, överväga,
betrakta), avseende, hänsyn, undseende.
Konsignant’, den person, som översänder varor
i konsignation*.
Konsignata’r(ie), den person, till vilken
konsig-nationsvaror översändas (kommissionär). Se
Konsignation.
Konsignatio’n (av lat. consignare, försegla,
intyga, till si’ gnum, tecken, sigill), k o n s i g n
a-tionsaffär, äger rum, då gods översändes till
kommissionär för försäljning. Ofta har den
senare ett permanent lager av konsignationsvaror.
Begreppen konsignation och kommissionshandel
täcka varandra till stor del, men det förra
användes vanl., då transaktionerna ses från
kommitten-tens synpunkt, under det att det senare mera får
beteckna kommissionärens verksamhet. Se vidare
Kommission 2). Vh.
Konsignationsfaktura, handelsv., se Faktura.
Konsigne’ra, översända varor i konsignation*.
Konsi’lium (lat. concil’ium, rådplägande
församling) el. synod (grek. syn’odos), kyrkomöte, ant.
för kyrkan i dess helhet (numera blott den
romersk-katolska) el. för delar därav. K. torde ha
utvecklats ur lokalförsamlingens möten, förstärkta
med representanter från andra församlingar.
Romerska statens provinslantdagar kunna också ha
tjänat som mönster. I k. deltogo från början både
präster och lekmän. En fast inst. blevo de under
200-talet (tidigast i Orienten och Nordafrika);
rätten att vid k. fatta beslut förbehölls då åt
närvarande biskopar. Vid k. avgjordes lärofrågor och
antogos för kyrkan bindande rättsregler (canc/nes).
Regelbundet återkommande provinsial-k. (2 gånger
årl.) stadgades av k. i Nicaea 325. Här skapades
även en ny form av k., r i k s s y n o d e n, det
ekumeniska (allmänna) k., till vilket hela
kristenhetens representanter, då läget så krävde,
samlades för att avgöra frågor om kristen tro och sed.
Det sammankallades av kejsaren, som ock utsåg
ordf, samt prövade och stadfäste besluten (jfr
Ekumeniska möten). I de germanska staterna fick
under tidigare medeltid det av konungen
sammankallade och ledda riks-k. stor betydelse, särsk. i
frankerriket under Karl den store. Provinsial-k.
trädde här tillbaka, varemot stiftssynoder började
hållas årl., bl.a. för att öva kontroll över
prästerskapet. Från noo-talet gjorde påvarna k. till ett
verktyg för sitt kyrkoregemente, men mot deras
anspråk (papalism, kurialism) ställde sig under
senare medeltiden uppfattningen, att det allmänna
k. är kyrkans högsta instans (episkopalism,
kon-siliarism). Denna teori hävdades av 1400-talets
reformkonsilier*, vid vilka bredvid biskoparna även
regeringarna och univ. voro företrädda. Då k.
visade sig ur stånd att mot påven genomföra sina
reformplaner, återtog denne ledningen och
fördömde konsiliarismen som kätteri (1460). K:s
underordnade ställning proklamerades slutgiltigt av
va-tikankonsiliet 1870. Den som ofelbar betraktade
påven har ensam rätt att sammankalla kyrkans
allmänna konsilium (concil’ia
oecumen’i-ca); deras beslut få giltighet först genom hans
bekräftelse. I de ekumeniska k. deltaga romerska
kyrkans kardinaler, patriarker, metropoliter,
biskopar och ordensgeneraler samt vissa prelater och
abboter. Provinsialkonsilium skall
sammankallas av metropoliten (ärkebiskopen) vart 2o:e
år. Dessutom kan påven medgiva, att flera
kyrko-prov. tillsamman hålla s.k.
plenarkonsili-u m. Provinsial- och plenar-k:s beslut prövas av
konsiliekongregationen vid kurian i Rom. B i
s-kopsstiftens k. (syn’odi dioecesa’nae)
återkomma vart 10:e år; de äro blott rådgivare åt
biskopen. — Litt.: ”Sacrorum consiliorum nova et
amplissima collectio” (53 bd, 1759—1927, ny uppl.
1901 ff.); ”Acta conciliorum oecumenicorum”, utg.
av E. Schwartz (1914 ff.); C. J. v. Hefele,
”K.-geschichte” (2 Aufl., 6 bd, 1889—92); R. Sohm,
”Kirchenrecht” (2 bd, 1892—1923). A.Mn.
Konsistens’ (av lat. consis’tere, bestå),
fasthet(s-grad), beskaffenhet.
Konsistensfett, smörjmedel med smältpunkt över
c:a 700, bestående av mineraloljor, emulgerade
med vattenhaltig hartstvål, kalktvål o.d. jämte ev.
tillsats av animaliskt fett, grafit o.a. K. användes
gärna för svåråtkomliga maskindelar (kugghjul,
vevtappar, transmissioner) men har mindre
smörj-ningsförmåga än rena mineraloljor.
Konsistoriell’, med avseende på el. lydande
under konsistorium*. Jfr Pastorat.
Konsisto’rienotarie, tjänsteman inom
domkapitlen och Stockholms stads konsistorium, efter 1928
med titeln stiftssekreterare*, resp, sekreterare.
Nu
— 683 —
— 684 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
