Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konstgjord njure - Konstgjord sädesöverföring el. artificiell insemination - Konstgjort glas - Konstgjort hjärta - Konstgjutning - Konstgrus - Konstgult - Konstgummi, syntetiskt gummi - Konstgång, stånggång - Konstgödningsfabriks-ab. i Landskrona - Konstgödsel - Konstgödselspridare - Konsthantverk - Konsthantverkarnas gille - Konstharts - Konsthistoria - Konsthistoriska sällskapet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONSTHISTORISKA SÄLLSKAPET
produkter, som normalt avges genom njurarna,
vid uremi till viss del avgå genom tarmen och
till kroppshålorna. Erfarenheterna av k. äro ännu
för små för att medge ett säkert bedömande av
de olika metodernas värde. Behandlingen synes
dock i flera fall ha medfört övergående, i några
fall mera bestående förbättring. Behandlingen
kan i regel genomföras endast kort tid. A.G.
Konstgjord sädesöverföring el. artificiell
insemination, förk. A.I., innebär, att de
hanliga sädescellerna, spermierna, på andra vägar än
de naturliga överföras till de honliga könsorganen.
K. hos människan utfördes så vitt man vet f.g.
med framgång av den engelske läkaren John
Hunter 1799. Praktisk betydelse inom den
humana medicinen har k. emellertid fått först de
senaste åren. K. kan ifrågakomma vid
rubbningar hos kvinnan el. mannen, som omöjliggöra
överförandet av sädesvätska genom normalt
samlag, vid sterilitet hos maken och i vissa fall, när
ogift kvinna önskar barn men av t.ex. moraliska
el. känslomässiga skäl ej vill få det genom
samlag. I första fallet kan som regel sädesvätska
fås från maken, vid hinder i mannens
sädes-gångar ev. genom punktion av el. annat
ingrepp på testiklarna, man talar då om s.k.
h o m o 1 o g insemination. I de fall, då maken
av någon orsak ej kan producera livsdugliga
sädesceller men båda makarna likväl önska barn,
kan s.k. heterolog insemination
ifrågakomma, d.v.s. sädesvätska från annan man, en
”donator”, överföres till kvinnan. Effekten av k.
hos människan är betydligt osäkrare än hos
husdjuren, och i regel måste upprepade försök
göras, innan befruktning sker. K. hos
människan för dessutom med sig juridiska
konsekvenser, som i Sverige f.n. utredas av en kommitté
i Justitiedep. och som torde bli föremål för
särskild lagstiftning. Särsk. ömtåliga problem uppstå
givetvis vid heterolog insemination, t.ex. i fråga
om barnets rättsliga ställning, skydd för
”donator” mot senare ekonomiska anspråk, ss. krav
på underhåll för barnet o.s.v. A.G.
K. hos husdjuren användes under 1800-talet i
Europa och Amerika framför allt som medel mot
sterilitet. I början på 1900-talet började man i
Ryssland systematiskt införa k. i
husdjursföräd-lingens tjänst. Föregångsman på detta område var
ryssen Ivanov. Särsk. stor utbredning fick metoden
under 1930-talet, spec. inom fåraveln. Enl. officiella
uppgifter blevo i Ryssland 1939 över 17 mill.
husdjur föremål för k. Metoden har vunnit utbredning
i de flesta länder över hela världen; i Europa
framför allt inom nötkreatursaveln, i Sydamerika och
Australien inom fåraveln och i Nordamerika inom
nötkreatursaveln och delvis inom hästaveln.
Användning av k. i husdjursförädlingens tjänst
grundar sig på upptäckten, att den hanliga
sädes-vätskan, sperman, utan att förlora
befruktnings-förmågan kan utspädas med speciella
utspädnings-vätskor och därigenom fördelas på ett stort antal
hondjur. Den vid en uppsamling erhållna
spermamängden från en tjur (s e m i n t j u r) kan
sålunda utspädas, så att 100-tals kor kunna
insemineras därmed. Genom att använda tjurar med
värdefulla arvsanlag strävar man efter en snabb
förbättring av husdjursraserna. Utväljandet av
sådana handjur har emellertid visat sig förenat
med vissa svårigheter. — I Sverige började k.
användas på nötkreatur vid Inst. för
husdjursför-ädling 1935. Sedan den första föreningen för k.
(seminförening) bildats 1943, har metoden
mycket snabbt brett ut sig i s. och mell. Sverige.
1948 voro c:a 170,000 kor anslutna till
verksamheten. Dhl.
Konstgjort glas kallas på syntetisk väg
framställda glasliknande ämnen, som ha stor
elasti-citet och icke krossas vid slag, i mots. till det
vanliga, av oorganiska ämnen framställda
silikat-glaset. I flygplan användes numera huvudsaki.
plexiglas (polymetakrylat) för förarplatsens
överbyggnad och fönster i passagerarutrymmen.
Även i bilar har plexiglas kommit till användning
i st.f. splitterfritt glas, sammansatt av silikatglas
och konstmassor. Karbamidglas, en
konden-sationsprodukt av urinämne (karbamid) och fenol,
användes för vissa optiska ändamål, då det
genomsläpper ultraviolett ljus. Det kan dock ej
användas för stora rutor, då det på gr. av inre
spänningar vid åldringen kan få sprickor. C e
1-1 o n (cellulosaacetat), användes som ögonglas i
gasmasker, till apparatskalor o.d. El.
Konstgjort hjärta, se Konstgjorda hjärtat.
Konstgjutning, se Bronsgjutning.
Konstgrus tillverkas, t.ex. genom bränning av
lera och den sintrade massans krossning,
undantagsvis i trakter, där naturgrus el. sten för
krossning till makadam ej finns inom rimligt avstånd;
således icke i Sverige el. övriga Europa, där
naturliga materialier förekomma i riklig mängd. —
K. är även en någon gång nyttjad oriktig
benämning på finkrossad sten el. finmakadam.
Konstgult, en vid glasmålning* använd
smält-färg.
Konstgummi, syntetiskt gummi, se
Kautschuk, sp. 1099 ff.
Konstgång, stånggång, maskintekn., äldre
anordning för mekanisk kraftöverföring medelst
en serie till varandra länkade, fram- och
återgående stänger, upphängda i el. understödda av
rörliga byglar. K. ha i stor utsträckning använts
för kraftöverföring från vattenhjul till pumpverk
och uppfordringsverk vid gruvor; de kunde ha
en längd av flera km. En k. var enkel el.
dubbel, allteftersom vattenhjulet var försett med en
el. två vevar. — Man tillskriver ofta Chr. Polhem
uppfinningen av k.; idén till denna typ av
kraftöverföring torde dock vara betydligt äldre. A.Lg.
Konstgödningsfabriks-ab. i Landskrona, se ab.
Förenade superfosfatfabriker.
Konstgödsel, se Gödselmedel.
Konstgödselspridare, se Gödselspridare.
Konsthantverk betecknar det väsentligen som
handslöjd utan maskiner utförda konstindustriella
arbetet (konstslöjd), se Konstindustri.
Konsthantverkarnas gille, en sammanslutning av
konsthantverkare, bildad i Stockholm 1906, med
mål att genom föredrag, utställningar och
publicering befordra svenskt konsthantverk. Föreningens
organ är årsskr. ”Svensk nyttokonst” (från 1923).
Konstharts, se Konstmassor.
Konsthistoria, se Konstvetenskap.
Konsthistoriska sällskapet, en 1914 stiftad
sammanslutning av för konstvetenskapen intresserade
— 713 —
— 714 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
