Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konstmassor - Konstmassorna ur kemisk synpunkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONSTMASSOR
ler till nya molekyler av annat slag, ofta under
utträde av vatten. Polymerisations- och
konden-sationsreaktioner äga företrädesvis rum mellan
molekyler med dubbelbindningar, ss. omättade
kolväten, aldehyder och ketoner.
Ur bearbetningssynpunkt kan man
indela k. i termoplaster (termoplastiska
harts er), som kunna smältas upprepade
gånger, och härdplaster (härdbara plaster),
som vid smältning förändras (härdas) och bli
osmältbara. Alla k. låta sig dock icke inordnas
i detta schema, som huvudsaki. gäller för
konst-hartserna. Man föreställer sig termoplasternas
molekyler som trådar, vilka ant. kunna vara
hopnystade el. orienterade parallellt med varandra.
I det senare fallet ha de större draghållfasthet.
Vid tillverkningen åsyftar man ofta en dyl.
orientering, t.ex. vid spinning av en konstfibertråd.
Trådmolekylerna ha en viss rörlighet, som ökas
vid uppvärmning. Materialet mjuknar och
smälter småningom. Smältningen sker inom ett visst
temperaturintervall, och någon bestämd
smält-punkt kan därför ej anges. Rörligheten av
molekylerna ökas även genom tillsats av vissa vätskor,
mjukgörare, som minska friktionsmotståndet
mellan dem. Genom arten och mängden av den
tillsatta mjukgöraren kan man erhålla mjukare
el. hårdare material och avpassa dess
formbeständighet i värme. Härdplasternas molekyler
genomgå under tillverkning och bearbetning en
fortlöpande förstoring, tills de slutl. i den färdiga
produkten utgöra ett tredimensionellt skelett av
relativt ringa rörlighet. Man brukar beteckna de
olika stadierna med bokstäverna A, B och C. Det
syntetiskt framställda råmaterialet A, vanl. lösligt
i lösningsmedel, mjukt och smältbart, förvandlas
under bearbetningen, vanl. med värme under
tryck, över stadiet B till ändprodukten C, som
vanl. är olöslig, hård och osmältbar. Denna
process kallas h ä r d n i n g, och för att påskynda
densamma tillsättas ofta katalysatorer, härdare.
Härdplasterna blandas vanl. med f y 11 n a d
s-medel i pulverform, innan de härdas.
Pulverblandningen, som ofta inköpes färdig av de
plast-bearbetande företagen, kallas presspulver.
Vanliga fyllnadsmedel äro trämjöl, glimmer,
stenmjöl och asbest. För vissa produkter användas
även vävnader, papper m.m. Den färdiga
produktens egenskaper äro mycket beroende av
fyllnads-medlet, särsk. betr, mekanisk hållfasthet men även
isolationsegenskaper, vatten- och
värmbeständighet. — Följ, olika typer av produkter kunna
framställas ur k. i) Olika slag av gjutgods och
pressgods. Materialen måste behandlas olika,
om de äro termoplaster el. härdplaster. De förra
smältas och sprutas in i en metallform, ur vilken
de kunna tagas ut, så fort materialet kallnat. De
lämpa sig därför för massproduktion av föremål.
De kunna också kontinuerligt dragas ut till rör,
stavar, profiler och band. De senare måste
smältas, härdas och pressas, varför materialet måste
stanna längre i formen. Alltefter
tillverkningsmetoden talar man om gjutgods, formsprutgods,
profilsprutgods el. formpressgods. 2) Folier,
framställda genom gjutning, sprutning el.
kalen-drering. 3) Skiktade produkter, s.k. 1 a m i n a t,
framställda genom sammanpressning i värme av
Översikt över de viktigaste konstmassorna.
Kemiskt namn
Handelsnamn1)
Kondensationsplaster
Fenoplaster ............... isolit (S), bakelit (USA, T),
mouldrite (E)
Karbamidplaster ........... isopal (S), pollopas, kaurit
(T), beetle (USA, E)
Melaminplaster ............ mepal (S), ultrapas (T), resi-
mene, melmac (USA)
Alkyder ................... glyptal, alkydal
Polyamider ................ nylon (USA), perlon, igamid (T)
Sulfonamidplaster ......... bonohartser (S)
Tioplaster ................ modotiol (S), tiokol, perduren
(T)
Polyetylenglykoler ........ carbowax (USA), postonal (T)
Silikoner ................. silicone, silastic (USA)
Polymerisationsplaster
Polyetylen ................ polythene (USA), lupolen (T),
alkathene (E)
Polytetrafluoretylen ...... teflon (USA)
Polyisobutylen ............ vistanex (USA), oppanol (T)
Vinylplaster
polyvinylacetat ........... gelva (USA), vinnapas (T)
polyvinylklorid ............ pevikon (S), koroseal (USA),
igelit (T)
polyvinylidenklorid .... saran, velon (USA)
polyakrylat, metakrylat . bonolit, bonosol (S), plexiglas
(T), perspex (E), lucite
(USA)
sampolymerisat ............. mipolam, astralon (T), vinylite
(E), vinyon (USA)
polystyrol ................. lustron, styron, cerex (USA),
trolitul (T)
Kumaron- och indenplaster
Polybutadien och dess
derivat ................... buna, perbunan (T), hycar,
neopren (USA), svedopren
(S), sowpren (R)
Polymeriserad acetylen .. kupren
Omvandlade
högpoly-mera naturämnen
Cellulosa och dess derivat
viskos .................... alofan (S), cellofan, vistra (T),
rayon ((USA, E)
cellulosaacetat ........ diofan (S), cellon (T)
cellulosanitrat ............ celluloid
metylcellulosa ............. tylose (T), alkasit (S)
cellulosaglykolat .......... cellufix, majol (S)
Kautschukderivat
klorkautschuk ............. pergut (T), duroprene, allo-
prene (E)
kautschukhydroklorid .. pliofilm (T)
Kaseinplaster.............. galalit (T), lanital (I), aralac
(USA)
Ligninplaster..............
Oljeplaster ............... faktis, keritmassor
*) S = Sverige, E = England, I = Italien, R = Ryssland,
T = Tyskland.
flera skikt av papper el. väv, impregnerade med
någon härdplast. Fyllnadsmedlen utgöra en
ar-mering, som avsevärt ökar produktens mekaniska
hållfasthet. 4) Konstfibrer, framställda
genom utpressning av materialet genom dysor.
Grövre fibrer kunna användas som borst, finare
kunna spinnas till garn, varav vävnader kunna
framställas. 5) Lim, framställda dels av
härdbara, dels av icke härdbara k. 6) L a c k e r,
framställda med olika k. som bindemedel. 7)
V a x e r och salvor för farmaceutiska,
kosmetiska o.a. tekniska ändamål. 8) Gummi- el.
gummiliknande produkter, framställda
genom formpressning el. kalandrering och vanl.
vulkanisering.
Konstmassorna ur kemisk synpunkt kunna
indelas på följ, sätt (se även tab.):
— 723 —
— 724 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
