Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konstmassor - Konstmassorna ur kemisk synpunkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONSTMASSOR
x) Fenoplasterna (fenolhartserna)
tillhöra de äldsta och ännu mest använda k.
Efter sin uppfinnare L. H. Baekeland kallas de
bakeliter. De tillverkas genom kondensation
av en fenol med en aldehyd.
Hartsmolekylens byggnadssten
är vidstående grupp. Som
fenoler användas utom
karbol-syra kresoler, xylenoler,
resor-cin m.fl., som aldehyder
form-aldehyd och furfurol.
Fenoplasterna äro härdplaster, som
vid uppvärmning under
poly-merisering övergå i det olösliga, osmältbara och
hårda slutstadiet C. För de tre
polymerisations-stadierna har man även infört beteckningarna
resol, r e s i t o 1 och r e s i t. Fenoplasterna äro
utmärkta elektriska isolatorer, motstå värme,
vatten och kemikalier, kunna formpressas med
exakta mått och äro billiga. Genom att smälta
ihop dem med kolofonium kan man göra dem
oljelösliga. De så erhållna produkterna, a 1 b e
r-t ole r, beckaciter m.fl., ha kopalliknande
egenskaper. Det formpressgods, som man
framställer av fenoplasterna, användes i största
utsträckning för elektriska installationsartiklar,
apparatdelar, telefoner, isolerande handtag till
kokkärl, prydnadsföremål, askkoppar och liknande
artiklar. Fenoplasterna i det lösliga stadiet
användas i spritlösning som lacker, som
korro-sionsskydd för metaller och som isolerande
lackering för elektriska ledare. I Sverige
tillverkas fenoplaster bl.a. av Skånska ättikfabriken ab.,
Perstorp, under handelsbeteckningen i s o 1 i t.
Liknande k. erhållas, om man i st.f. fenoler
använder anilin. Dessa anilinhartser
sammanfattas ibland med karbamid- och melaminhartserna
under den gemensamma beteckningen a m i
noplaster.
2) Karbamidplaster (-h a r t s e r)
framställas av urinämne (karbamid) och formaldehyd.
Genom kondensation erhåller man
molekylbyggnadsenheter av
vidstående utseende, som genom
po-lymerisation sammanlagras till
stormolekyler. Dessa hartser ha
framför fenolhartserna fördelen att
vara luktfria och ljusa el. t.o.m. färglösa. De
användas som pressmassor, t.ex. för tallrikar,
bägare o.a. bruksartiklar, vilka skola vara
transparenta och ljusfärgade. Dylika pressmassor
tillverkas i Sverige av Skånska ättikfabriken ab.,
Perstorp, under handelsbeteckningen i s o p a 1. Av
med dyl. hartser impregnerade skikt av papper el.
textilier erhåller man under värme och tryck
plattor, vilka användas som väggplattor. F.f.g. gjorde
man det i stor skala, då hytterna i den engelska
atlantångaren ”Queen Mary” bekläddes med dyl.
plattor, vilket även garanterade större
brandsäkerhet än beklädnad med träfiberplattor. Vid
tillverkning av plywood el. lamellträ användas
dessa hartser som lim. Hoplimningen sker
under värme och tryck. Bomulls- och
konstsilke-vävnader kunna genom impregnering med dyl.
hartser göras skrynkelfria, filthattar, kragar o.d.
kunna göras styva. Karbamidharts kan också
gjutas i glasklara plattor, som ha fått
använd
ning för optiska ändamål, då de genomsläppa
ultraviolett ljus. I England och USA tillverkas
dessa k. under handelsnamnet b e e 11 e, i
Tyskland som pollopas för pressgods och
kau-r i t* för limningsändamål.
3) Melaminplaster (-h a r t s e r)
framställas av melamin (triaminotriazin) och
formaldehyd och ha i stort sett samma
användningsområde som karbamidplasterna. I Sverige
tillverkas melaminharts av Fosfatbolaget under
beteckningen m e p a 1, melaminlimmet kallas m
e-lurit och melaminlackharts m e p a s. En
särskild kvalitet av melaminharts användes för
tillverkning av våtstarkt papper för olika ändamål.
Melaminharts kan även användas som
bindemedel för sandgjutkärnor vid gjuterierna.
Pressgods, tillverkat av mepal, har hög beständighet
mot vatten, syror, alkalier och oljor samt en
blank och tilltalande yta. Då det även tål varmt
vatten och ej bildar sprickor, har det fått
användning för plattor till badrum. En tysk
produkt är u 11 r a p a s, amerikanska äro r e s i m
e-n e och m e 1 m a c.
4) Alkyder, glyptalhartser, a 1 k y
d-h a r t s e r äro konsthartser, som framställas ur
ftalsyra, glycerin och fettsyror genom
kondensation och polymerisation. I st.f. ftalsyra kunna
andra två- el. flerbasiska syror, ss. apidinsyra,
sebacinsyra, maleinsyra och fumarsyra,
bärn-stenssyra m.fl., användas. Glycerin kan ersättas
av glykol el. andra flervärdiga alkoholer, t.ex.
pentaerytrit. Fettsyrorna kunna vara t.ex.
tall-oljefettsyra från sulfatcellulosaindustrien,
fettsyror från bearbetning av matfett, sojafettsyror
o.a. Glyptalhartserna användas i st.f. naturliga
hartser i lackfärger. De kunna även emulgeras
och användas som bindemedel i emulsionsfärger
(kallvattenfärger), som under kristiden på gr.
av linoljebristen ha fått stor spridning, särsk.
för inomhusmålning på trä, puts el. fiberplattor.
I Sverige tillverkas de av flera företag, bl.a. av
Svenska oljeslageri ab. i Göteborg.
5) Polyamider erhåller man genom
kondensation av diaminer med dikarbonsyror el.
genom kondensation av aminokarbonsyror, deras
laktamer el. derivat. Sålunda kondenseras
adi-pinsyra med hexametylendiamin under utträde av
vatten, HO • CO(CH2)4CO • OH + H2N(CH2)6NH2
till kedjemolekyler av utseendet
—CO(CH2)4CO • NH(CH2)6NH •
• CO(CH2)4CO • NH(CH2)6NH • CO—.
Jättemolekyler kunna således byggas upp av
serier av alkylgrupper (helst 3—6),
sammanhållna av amidbindningar —CO • NH—.
Polyamiderna ha en betydande elasticitet och böjlighet.
De användas för pressgjutning av allahanda
föremål, kunna även valsas, bearbetas med
skärande verktyg och pressas. Av största intresse
är, att även konstfibrer kunna framställas av
polyamiderna. Dessa ha i förh. till övriga
konstfibrer på cellulosabasis en högre hållfasthet och
en utmärkt elasticitet jämte god
värmeisolations-förmåga. Polyamidfibermaterial användes därför
huvudsaki. för textilier, på vilka man ställer stora
anspråk på mekanisk hållfasthet, t.ex.
damstrumpor. Även borstar tillverkas av detta syntetiska
— 725 —
— 726 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
