Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konstmassor - Konstmassorna ur kemisk synpunkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONSTMASSOR
fibermaterial. I USA tillverkas polyamidfiber
under namnet nylon av Du Pont-koncernen
och i Tyskland under namnet p e r 1 o n av
företag, tillhörande f.d. I.G. Farbenindustrie. I mots.
till lågpolymera, vanliga polyamider med
konst-hartsegenskaper brukar man beteckna de
hög-polymera, till fibermaterial användbara
polyamiderna som superpolyamider.
6) Sulfonamidplasterna
(sulfamid-h art s er na) framställas genom kondensation
av paratoluol-sulfonamid el. andra sulfonamider
med aldehyder som formaldehyd, bensaldehyd el.
furfurol. De under namnet bonohartser
(ab. Bofors) saluförda hartserna äro lättlösliga
i ett stort antal lösningsmedel och användas i
kombination med nitro- och acetylcellulosalacker.
De kunna även användas som bindemedel för
splitterfritt glas.
7) T i o p 1 a s t e r, ss. tiokol, modotiol och
perduren, äro gummiliknande produkter (se
Kautschuk, sp. 1100).
8) Polyetylenglykoler och
polyety-1 e n o x i d äro vax- och salvartade k., som
tillverkas i USA under namnet carbowax och
i Tyskland under namnet p o s t o n a 1 (se
Poly-etylenglykol och Etylenoxid).
9) S i 1 i k o n e r stå på gränsen mellan
organiska och oorganiska k. De äro uppbyggda av
molekyler, innehållande —Si—O— bindningar.
Si-likonerna kunna vara hartser (k i s e 1 h a r t s e r),
gummiliknande ämnen (si la sti c), vaxer el.
oljor med mycket varierande egenskaper. Deras
förnämsta egenskap är hög värmebeständighet.
Se Silikoner och Kautschuk, sp. 1103.
10) Po ly et y 1 e n tillverkas genom
polyme-risering av etylen och bildar kedjeformade
jättemolekyler av mycket varierande egenskaper och
molekylvikter upp till 32,000. Polyetylen är en
termoplast, till färgen vit och genomskinlig,
med god elektrisk isolationsförmåga och en av
de lättaste k. med en spec. v. av endast 0,92. Det
användes mest för isolering av elektriska ledare
men även för formsprutgods och folier. Godset
kan svetsas medelst en låga. Det tillverkas under
beteckningarna polythene i USA, 1 u p o 1 e n
i Tyskland och alkathene i England.
11) Polytetrafluoretylen tillverkas
genom polymerisering av gasformig
tetrafluor-etylen F2C—CF2, varvid långa kedjemolekyler enl.
vidstående formel bildas.
Denna k. infördes 1946 av firman
Du Pont de Nemours & Co. i
USA med handelsbeteckningen
t e f 1 o n. Den är en fast, vit,
vid hög temp. mjuknande
termoplast med goda isolationsegenskaper och
utomordentlig beständighet mot värme och
kemikalier och har därför fått användning i den
kemiska industrien i form av rör och
apparatdelar.
12) Polyisobutylen är en
gummiliknande produkt, som tillverkas med handelsnamnet
oppanol i Tyskland och vi st an ex i USA
(se Kautschuk, sp. 1102).
13) Vinylplaster (-h a r t s e r) äro
poly-merisationsprodukter av vinylföreningar, som
innehålla gruppen -—CH=CH2, ss. vinylklorid
CH,=CH—Cl, vinylacetat CH,=CH—O—CO—CH3,
akrylsyra CH2—CH—COOH, metakrylsyra
CH2=C(CH3)—COOH och vinylbensol, styrol
C6H5—CH = CH2. — Polyvinylklorid är en
termoplast, som användes inom kabelindustrien
som isolator. Som pressmassa kan den användas
för framställning av plattor, rör och stavar, vilka
i värme kunna formas och svetsas med varmluft.
Även tandproteser och ackumulatorkärl tillverkas
av polyvinylklorid. Med tillsats av
mjuknings-medel, ss. trikresylfosfat el. dibutylftalat, kan den
användas för tillverkning av folier för
regnkappor o.d. I Sverige tillverkas polyvinylklorid av
Fosfatbolaget med handelsbeteckningen p e v
i-k o n. I USA saluföres den som koroseal,
i Tyskland som igelit. —
Polyvinylace-t a t användes mest som bindemedel i färger och
för limningsändamål samt tills, med
polyvinylklorid i blandpolymerisat. I Sverige tillverkas det
av Mo & Domsjö ab. och Uddeholms ab. I USA
kallas det gelva och i Tyskland vinn apas
och mowilith. — Sampolymerisat av
vinylklorid, vinylacetat el. akrylsyreestrar användas i
stor utsträckning. Sådana äro m i p o 1 a m och
as t r alon (Tyskland), vi ny lite (England)
och vinyon (USA). Av vinyon framställer
man ett konstfibermaterial, som är särsk.
alkali-och syrabeständigt och användes för filterdukar
i den kemiska industrien. —
Polyvinyliden-k 1 o r i d CH2=CC12 el. blandpolymerisat med
andra vinylföreningar tillverkas i USA som sar an
och velon i form av folier el. konstfibrer. Det
användes också för tillverkning av rör och rördelar
för kemiska fabriker. Polyviny lidenklo rid har hög
draghållfasthet och resistens mot vatten, kemisk
inverkan och antändning. — Polyvinylformal
användes för lackering av koppartråd, t.ex. av
ASEA. — Polymetakrylsyremetylester
framställes av monomeren genom polymerisation.
Metylmetakrylat är en färglös vätska, som vid
polymerisation förvandlas till en viskös sirap.
Denna blandas med katalysator, fylles i en
gjutform och slutpolymeriseras genom formens
upphettning i ett vattenbad, varefter de färdiga, fasta
detaljerna kunna tagas ut.
Polymetakrylsyremetylester är glasklar, lätt i vikt, böjlig i tunna
skikt, kan skäras, borras, svarvas och poleras, är
resistent mot alkalier, oljor, utspädda syror,
fuktighet och solljus, släpper igenom ultraviolett
ljus. Den tillverkas i plattor, block och rör samt
formade detaljer av olika slag, t.ex. tandproteser.
Den fyller alla rimliga anspråk, som man kan
ställa på ett organiskt, okrossbart glas, och
ersätter silikatglas i bilar, flygmaskiner, klockor,
räknestickor, glasögon m.m. Den kan slipas till
optiska glas, tillverkas i böjda plattor (t.ex. för
flygplan), och om den blir repig, kan den lätt
blankpoleras igen. I flerskiktsglaS användes den
som mellanskikt. Den säljes under handelsnamnet
plexiglas (i Tyskland och USA), lucite
(i USA), perspex (i England) och i Sverige
av ab. Bofors som bonolit och bonosol. —
Polystyrol är en termoplast, som tillverkas
genom polymerisation av styrol. Denna reaktion
försiggår redan vid rumstemp. frivilligt, om den
icke förhindras av en inhibitor. För framställning
av polymeren måste reaktionen påskyndas genom
— 727 —
— 728 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
