Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konstsilke - Konstsimning - Konstskåp - Konstslöjd - Konstsmide - Konstspråk - Konststen - Konststilar - Konststoppning - Konstsömnad - Konstteori - Konsttorkning - Konsttryckpapper - Konstull
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONSTULL
ss. glykos, sackaros och glycerin. V i s k o s s i
1-k e, det numera viktigaste och mest använda,
uppfanns 1892 av Cross, Bevan och Beadle. De
funno, att om natroncellulosa behandlas med
kolsvavla, bildas cellulosaxantogenat, som i
utspädd natronlut löser sig till en viskös vätska,
viskos. För framställning av k. får viskosen,
vanl. innehållande 61 °/o cellulosa och 8%
natrium-hydroxid, ”mogna” under några dagar, varefter
den spinnes på vanligt sätt. Som fällbad
användas lösningar, innehållande 10—15% svavelsyra
och vissa salter. Trådarna sträckas under
spinningen, för att mikrofibrerna skola ordnas i
trådens längdriktning, varigenom hållfastheten ökas,
tvättas, avsvavlas med svavelnatriumlösning,
sköljas, blekas med hypokloritlösning, torkas och
konditioneras. Acetatsilke el. c e 1 an
essi 1 k e består icke som de andra k. av cellulosa
utan av cellulosaacetat. Cellulosaacetat löses i
aceton till en tjock lösning, som pressas ut
genom spinndysorna i en ström av varm, fuktig
luft, varvid aceton avdunstar och tråden bildas.
Acetonen återvinnes genom adsorption med
aktivt kol. — K. betecknas i England och USA
(numera även i Sverige) ofta med r a y o n. Då
k. framställes ur cellulosa, kallas det ibland
cel-lulosasilke. Celtasilke (ty. Luftseide, eng.
tubulated silk) är viskossilke, vars fibrer äro
ihåliga. Hålrummen bildas genom tillsats av
gasutvecklande ämnen till viskoslösningen. — Ang.
f ä r g n i n g av k. se Färgning, sp. 982 f. — Urspr.
var k. endast en ersättningsvara för natursilke och
framställdes endast som fortlöpande garn. Redan
efter 1 :a världskriget försökte man dock få fram
ett spinnbart material med kortare fibrer, som
ant. kunde spinnas för sig el. i blandning med
ull el. bomull och helt el. delvis ersätta dessa
naturliga fibermaterial. Dyl. k. erhölls genom
att fibrerna efter spinningen klipptes av i
längder på 3—10 cm och ev. genom särskilda
behandlingar gjordes krusiga, mindre glatta och
mera ylleartade. Detta nya material kallades
stapelfiber el. cellull* och fick
användning i vävnader ant. enbart el. i blandning med
andra textilmaterial. Ett av de äldsta materialen
på cellullbasis är det tyska v i s t r a.
Världsproduktionen av k. var 1941 558,000 t
och av cellull 672,000 t, varav i USA 200,000 t
k. och 50,000 t cellull. Av den sammanlagda
produktionen voro c:a 8o°/o viskossilke, 15%
acetatsilke och 5 °/o kopparsilke. Av större
producenter kunna nämnas Courtauldkoncernen i
England, Celanese Corp. och American Viscose Corp.
i USA, Tubize i Belgien, Vereinigte
Glanzstoff-fabriken i Tyskland och Snia Viscosa i Italien.
— Flera av de större producenterna ha
samman-slutit sig för tillvaratagande av
försäljningsin-tressena. I Sverige tillkommo ab. Svenskt
konst-silke i Borås 1918, ab. Nordisk silkecellulosa i
Norrköping 1931 och ab. Cellull i Älvenäs 1943.
Tillverkningskapaciteten är, sedan Älvenäs
upptagit full drift, sammanlagt c:a 17,000 t, som
täcker en stor del av Sveriges fredsbehov av
textilfibrer, som 1938 var c:a 70,000 t.
Under de senaste åren ha k. och cellull på
cellulosabasis fått konkurrenter i flera nya
konstfibermaterial. Kaseinfibrer (se Kaseinull)
SU 16. _ 737 _
24 — Red. avsl. 15/s 50.
tillverkas av skummjölk, vars kasein upplöses i
alkali och spinnes till fibrer genom utfällning i
ett syra-formaldehydbad. Dyl. ”konstull”
tillverkas i Italien som 1 a n i t a 1 och i USA som
a r a 1 a c. Även nylon* är ett fibermaterial
av proteinliknande art, som tillverkas
helsynte-tiskt. V i n y o n*, ett annat syntetiskt
fibermaterial, är särsk. alkali- och syrabeständigt;
detsamma gäller den senaste konstfibern av
poly-vinylidenklorid, som i USA kallas s a r a n el.
v e 1 o n. Slutl. har man i England framställt
konstfibrer ur havstång (se Alginsyra). Ang.
glasull se Glas, sp. 791. — Litt.: E. Wheeler,
”Manufacture of artificial silk” (2 ed. 1931);
”Rayon and staple fiber handbook”, utg. av H.
R. Mauersberger & E. W. K. Schwarz (3 ed.
1939); ”Chemie und Technologie der Kunststoffe”,
utg. av R. Houwink (2 Aufl., 2 bd, 1942). El.
Konstsimning, se Simning.
Konstskåp, se Kabinettsskåp.
Konstslöjd, se Konstindustri och Konsthantverk.
Konstsmide, se Järnsmide.
Konstspråk, se Världsspråk.
Konststen, för byggnadsändamål och i
skulpturkonsten använd imitation av naturlig stenart, t.ex.
granit, porfyr, sandsten el. marmor, vanl.
framställd av sand el. krossrester av naturlig sten
och ett bindemedel, ss. kalk, cement, vattenglas,
gips el. magnesit. Ofta tillsättas även färgämnen
till bindemedlet. K. gjutes till önskad form och
efterbearbetas understundom genom huggning el.
slipning och polering, likt natursten. K:s
ekonomiska berättigande ligger i
gjutningsförfa-randet, genom vilket råbearbetningsförfarandet
bortfaller. [G.W.W.JA.Lg.
Konststilar betecknar de i konstens former
framträdande, samlade uttrycken för en betydelsefull
tidsålders el. ett mäktigt lands kultur el. för en
större (religiös) kulturrörelse. Byggnadskonsten
är härvid i huvudsak den ledande och jämte denna
ornamentiken, som i flera fall anger de
karakteristiska, särskiljande dragen. De bildande konsterna
och olika arter av konstindustri kunna också få
en för de skilda k. utmärkande prägel och för dessa
bli mer el. mindre betecknande. Betr, de olika k. se
art. Romansk stil, Gotisk stil, Renässans,
Barockstil, Ludvig XIV:s stil, Rokoko, Ludvig XVLs stil,
Empirstil o.s.v. E.W.
Konststoppning, lagning av vävnader el. kläder
i syfte att medelst stoppning så nära som möjligt
imitera det vävda tyget och därigenom dölja
uppkomna skador.
Konstsömnad, se Broderi.
Konstteori, se Konstvetenskap.
Konsttorkning, lantbr., se Grästorkning.
Konsttryckpapper, graf., se Kriterat papper.
Konstull, av ylle- el. halvyllelump och avfall
berett och oftast för styrkans skull med riktig
ull el. andra textilämnen uppblandat material,
som spinnes till garn, varav tillverkas billigare,
tjocka och gärna varma men ej slitstarka tyger
till beklädnadsändamål. Bäst är s h o d d y, vari
yllet är minst bearbetat förut (upprepat
stickgarn, avfall av finare garner och tyger), medan
i m u n g o ingår valkad helyllelump och i e
x-t r a k t u 11 el. alpacka halvyllelump. Ang.
syntetisk k. se Cellull och Konstsilke. I.
— 738 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
