Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konsumtionsskatt, förbrukningsskatt - Konsumtionsvaror - Kont, kunt - Kontagium - Kontagiös - Kontakt - Kontaktapparat, kontaktkammare, kontaktugn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONTAKTAPPARAT
då man trott sig kunna införa sådana utan att
väcka samma missnöje, som en höjning av
inkomstskatten vållar. Frånsett sistn. motiv har
beskattningen nu i alla länder nått en sådan höjd,
att man ej kan undvara k. Ju mindre organiserat
ett land är, desto svårare äro de att undvara.
I några av de mindre sydamerikanska
republikerna upptagas sålunda praktiskt taget blott k.
K. höra ej till de äldsta skatterna. I ett
primitivt bondesamhälle, byggt på
familjehushållning, kunna de knappast upptagas. Däremot
spelade tullar stor roll för de antika staternas
finanser. Under medeltiden och 1500-talet
upptogs i Europa ett otal tullar, ej blott länderna
emellan utan även mellan provinser och
kommuner, vid passerandet av broar etc. I syfte att
underlätta den inhemska handeln strävade
mer-kantilisterna att undanröja dessa, vilket dock blott
delvis lyckades. I stället medförde deras
handelspolitik en mängd nya införseltullar.
Merkantilis-terna och så särsk. de tyska kameralisterna sågo
i acciser den mest ändamålsenliga skatteformen.
Då sådana i regel även träffade de högre stånden,
vilka till stor del voro befriade för att erlägga
grundskatter, voro de en efter den tidens mått
relativt rättvis beskattning. I de romanska
länderna, där man länge haft motvilja mot de
ingrepp i privatlivet, som man ansett
inkomsttaxeringen innebära, utbyggdes
konsumtionsbeskatt-ningen med en mångfald av ej blott tullar och
acciser utan även finansmonopol samt
licensavgifter på företagen, till såväl staten som
kommunen, vilka dessa ha större el. mindre möjlighet
att övervältra på konsumenterna.
I Sverige infördes först under Gustav II Adolfs
tid tullar och acciser i större omfattning. De
förra lades dels på införseln av varor till landet,
dels på lantbefolkningens införsel av varor till
städerna, där handeln i huvudsak var
koncentrerad. Acciser utgingo främst av det då ännu föga
brukade brännvinet. Under 1700-talet intogos i
den allmänna bevillningen ett stort antal ö v e
r-flödsavgifter. Dessa lades dels på rätten
att begagna t.ex. ekipage, sidentapeter, spelkort,
och dels på förbrukningen av t.ex. vin, kaffe, tobak
och puder. Flertalet, däribland alla, som hade
karaktären av direkta k., avskrevos dock som
omöjliga att administrera. Ännu i 1809/10 års
budget utgjorde tullar och acciser ej mer än
339,000 kr och brännvinsbeskattningen ej mer än
820,000 kr av en total inkomstsumma för staten
på 14,500,000 kr plus stora, icke redovisade
utgifter för indelningsverket. Under 1800-talet blev
bilden en annan. Medan avkastningen av
grundskatter och övrig direkt beskattning gick tillbaka,
ökades avkastningen av tullar och
brännvinsbe-skattning så starkt, att den uppgick till mer än
6 ggr den av nämnda skatter, något som tydligen
innebar en mycket stark beskattning av mindre
inkomsttagare. Dessas ökade politiska inflytande
medförde också, att beskattningen försköts i
riktning mot direkta skatter, samtidigt som statens
ökade utgiftsbehov dock gjorde det nödvändigt
att öka k. F.n. utgår i den svenska riksstaten
k. främst på alkoholdrycker, tobak, motortrafik
samt över huvud på import. För kommunernas
del spela de långt mindre roll. I Sverige uppta
dessa blott k. i form av den kommunala andelen
av nöjesskatten samt hundskatten. De stora
monopolvinster, som upptas vid åtskilliga kommunala
affärsverk, främst elektricitetsverk, kunna dock i
realiteten betecknas som en form av k. C.Wr.
Konsumtionsvaror, se Konsumtion.
Kont (av fi. kontti), kun t, i övre Sverige
förekommande korg el. väska, i allm. av flätad näver,
avsedd att bäras på ryggen.
Konta’gium (lat. conta’gium, till tan’gere, beröra),
med., allmän benämning på smittämne (bakterier,
ultrafiltrerbart virus). Jfr Kontagiös.
Kontagiö’s, smittosam genom beröring.
Kontakt’ (till lat. tan’gere, beröra), beröring,
förbindelse. — 1) Elektrotekn., ledande förbindelse
mellan elektriska strömbanor, fast k., då
strömbanorna äro förenade genom sammanskruvning,
lödning el. svetsning, rörlig k., g 1 i d k o
n-t a k t, då de äro förbundna genom metallfjädrar
el. kolborstar (se Elektriska maskiner, sp. 347).
Vid glidkontakt måste ytorna omsorgsfullt
rengöras och befrias från oxidskikt, detta för att
förhindra uppkomsten av kontaktmotstånd el.
över-gångsmotstånd. — Genom s.k. stickkontakt
(väggkontakt) kunna elektriska apparater
kopplas till belysningsnätet. A.B.L.
2) Geol., beröringsyta mellan bergarter, som
gränsa intill varandra på annat sätt än genom
normala överlagringsytor. Med k. förstår man
dock vanl. gränsen mellan en eruptiv bergart och
de bildningar, som den genomtränger, mera
sällan sådana genom tektoniska processer uppkomna
k.-ytor.
Kontaktapparat, kontaktkammare,
kontakt u g n, benämningar på de olika slag av
reaktionskärl, som användas vid sådana
(industriella) syntesförfaranden, som äro baserade på
katalys*. K. byggas på ett flertal olika sätt
alltefter det tryck och den temp., vid vilken syntesen
försiggår. Utförandet beror vidare på huruvida
syntesen sker i satser el. kontinuerligt och
dessutom på de reagerande ämnenas
aggregations-tillstånd. De ur ekonomisk synpunkt viktigaste
typerna av k. äro de, som äro inrättade för syntes
av gasformiga ämnen; i sin enklaste form bestå
de av ett med
kontaktsubstans fyllt
rör, genom vilket
gaserna ledas. Röret
är härvid försett
med värme- el.
kyl-anordningar för
alstring av den temp.,
som processen
fordrar för att inledas,
resp, vidmakthållas.
— Minst
komplicerade äro de k., som
arbeta vid
atmosfä-riskt tryck. Hit höra
k. för
svavelsyre-framställning enl.
t.ex.
”Chemico”-me-toden, vid vilken
svaveldioxid och luft
ledas nedifrån upp
genom ett tjockt la-
Fig. 1. Kontaktapparat för
sva-velsyreframställning.
i och 2 kontaktmassa, 3 fördelande
skikt av krossad kvarts.
— 749 —
— 750 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
