- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Andra upplagan. 16. Kimono - Kruciferer /
751-752

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kontaktapparat, kontaktkammare, kontaktugn - Kontaktbergarter - Kontaktelektricitet - Kontaktfyndigheter - Kontaktgifter - Kontaktglas - Kontaktgoniometer - Kontaktinfektion - Kontaktkammare - Kontaktkatalysator, kontaktsubstans - Kontaktkopiering - Kontaktledning - Kontaktmetamorfos - Kontaktmetasomatos - Kontaktmetoden - Kontaktor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KONTAKTBERGARTER

Fig. 2. Kontaktugn för
am-moniaksyntes enl.
Fauser-metoden.

ger av vanadiumpentoxid i en k. av i princip det
utförande, som framgår av fig. i. Biandgasen
inkommer med en temp. av c:a 3000. Genom att man
leder den i termisk kontakt med massan, innan
denna genomspolas, ernår man samtidig
gasför-värmning och avkylning av massan. — Som
representant för en k., avsedd för högtryck, kan
nämnas Fausers
kontaktugn (fig. 2) för
am-moniakframställning i
huvudsaklig
överensstämmelse med
Ha-bermetoden. Syntesgasen inkommer vid A
och passerar rören D,
vilka innehålla ett
system elektriska
värmespiraler E, så att
den för reaktionen
erforderliga temp. (c:a
5000) uppnås. Gasen
ledes sedan uppifrån
ned genom
kontaktmassan F, vars aktiva
del består av järnoxid
med tillsats av
aluminiumoxid och alkali,
passerar därefter
mellanrummen B
(förvärmande den
inkommande gasen) och
utkommer vid G. H
är ett utvändigt
iso

lerat foder, bestående av t.ex. krom- el.
vana-diumlegerat stål, som har förmåga att motstå den
heta vätgasens angrepp; J är en
ventilationsanordning. Sedan processen, vilken försiggår vid
ett tryck av 200 å 300 atm, kommit i gång, är
den självförsörjande i värmeavseende, varför den
elektriska värmetillförseln då avbrytes.

På andra principer basera sig de k., som
användas, då en gas skall inverka på ett flytande
el. finfördelat fast ämne i närvaro av en
kontaktsubstans. Sålunda får en k. för fetthärdning enl.
Sabatier formen av en för ringa övertryck avsedd
behållare, som hålles vid en temp. av 225—2500.
Av kontaktsubstansen (finfördelad metallisk
nickel el. kisel-nickel) framställes en oljeemulsion,
som tillföres och intimt blandas med den
omättade oljan i k. Vätgas inpumpas genom
fördel-ningsrör vid k:s botten och avledes i dess övre
del samt bringas att recirkulera. Likaledes
recir-kuleras oljan, ehuru i motsatt riktning, varvid den
i kärlets övre del får möta vätgasen i form av
ett fint regn. Sedan härdningen nått det önskade
stadiet, centrifugeras el. filtreras fettet, varvid den
till 0,5 å 1 °/o av dess vikt uppgående
katalysatormängden återvinnes. — För fetthärdning
användas även k. av kontinuerlig typ. Härvid utgöres
kontaktsubstansen av nickelsvarvspån, som
inneslutas mellan ett antal i k. anordnade, perforerade
bottnar. — Se även Flytpulverprocesser. A.Lg.

Kontaktbergarter, genom kontaktmetamorfos
(se Bergartsmetamorfos, sp. 678) omvandlade
bergarter. Se Metamorfa bergarter.

Kontaktelektricitet, se Galvanisk elektricitet.

Kontaktfyndigheter, petrogr., bergstekn., mineral-

fyndigheter och malmer, som bildats i
kontaktzonen av en eruptiv bergart, varifrån de anrikade
ämnena härröra. K. kunna vara ant.
impregna-tioner i sidostenen el. pneumatolytiska bildningar,
som uppstått genom inverkan av gaser från den
eruptiva bergarten.

Kontaktgifter. 1) K. kallas vissa ämnen, som
äga förmåga att efter besprutning el. bepudring
döda insekter el. andra smärre djur och som
därför fått användning i växtodlingen. Verkningarna
av k. kunna vara av två slag, bestående ant. däri,
att ämnet åstadkommer frätskador på djurens hud
(som fallet anses vara med t.ex. kvassia), el. däri,
att det tränger in i andrören, genom dessa sprides
i kroppen och verkar förlamande på nervcentra.
K. verka kraftigast på insekter med tunn hud, men
vissa av dem (karbolineum, mineraloljeemulsioner)
kunna t.o.m. döda insekt- och kvalsterägg el. åtm.
hindra dessa från att kläckas. Se även
DDT-pre-parat och Insekticid. C.G.D.

2) Kem. K., katalysatorgifter, se
Katalys.

Kontaktglas, små, skålformade ögonglas, som
bäras direkt på ögat och där fasthållas av sin
sugkraft och av ögonlocken. Den del av glaset,
som täcker hornhinnan, kan huvudsaki. genom
sin böjning utjämna brytningsfel i ögats
ljusbrytande medier. K. användas vid
ögonsjukdomen keratokonus. De kunna även av kosmetiska
skäl användas i st.f. vanliga glasögon. Då de lätt
irritera ögat, är deras användbarhet begränsad.

Kontaktgoniometer, se Goniometer.

Kontaktinfektion betecknar ett överförande av
smitta genom beröring, kontakt, med
smittkällan. Man skiljer mellan direkt k., då smittan
överföres direkt från smittkällan till en person.
Ex. härpå utgöra könssjukdomarna, som smitta
genom att den sjukes slemhinnor komma i direkt
och intim kontakt med den smittades. Liknande
är förhållandet vid smittöverföring genom kyss,
el. då en jägare, som passar ett infekterat djur,
angripes av tularemi. Med indirekt k. betecknas
ett överförande av smitta genom att
infektionskällan kommer i kontakt med något föremål, från
vilket sedan smittan vid beröring med annan
person föres vidare till denne. Dyl. indirekt k.
kan ske genom t.ex. infekterade näsdukar,
toalettartiklar, servisföremål, tobakspipor m.m. A.Fl.

Kontaktkammare, se Kontaktapparat.

Kontaktkatalysator, kem.,
kontaktsubstans, se Katalys och Kontaktapparat.

Kontaktkopiering, se Fotografi, sp. 163.

Kontaktledning, se Järnväg, sp. 440, och
Spårväg.

Kontaktmetamorfos, geol., se
Bergartsmetamorfos, sp. 678.

Kontaktmetasomatos, geol., se Metasomatos.

Kontaktmetoden, kem., se Svavelsyra.

Kontak’tor, elektrisk strömbrytare, som
till-och frånkopplas medelst en i apparaten inbyggd
och i regel till en manöverledning ansluten
elektro-magnet. Sin största betydelse har k. fått som
manöverorgan vid automatiskt arbetande
utrustningar. Manövreringen sker härvid medelst
reläer, som vid erhållen impuls sluta el. bryta
manöverströmkretsen och därvid till-, resp,
från-koppla k. Även i fråga om manuellt övervakade

— 751 —

— 752 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 12 20:22:12 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/2-16/0454.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free