Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kontaktor - Kontaktsmitta - Kontaktsubstans, kontaktkatalysator - Kontaktugn - Kontamination - Kontant (penningar) - Kontant (förtrolig) - Kontemplation - Kontenans - Kontenta - Konteramiral - Kontereskarp - Kontereskarpgalleri - Konterfej - Konterfort, konterfor - Konterparad - Konterripost - Kontext - Konti - Kon-Tiki-expeditionen - Kontinent - Kontinental - Kontinentala rörelser - Kontinentalbrant - Kontinentaldyner - Kontinentalförskjutning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONTINENTALFÖRSKJUTNING
utrustningar kan emellertid k. med fördel
användas, särsk. när avståndsmanövrering är behövlig
el. önskvärd. Manövreringen åstadkommes i detta
fall med hjälp av tryckknappar el.
manöverstäl-lare, som uppsättas på lämpliga platser. Jfr
Kontroller. R.Ln.
Kontaktsmitta, med., se Kontaktinfektion.
Kontaktsubstans, kem.,
kontaktkatalysator, se Katalys och Kontaktapparat.
Kontaktugn, se Kontaktapparat.
Kontaminatio’n (av lat. contamina’re, besudla, i)
Med., förorening, nedsmittning.
2) Språkv., sammanblandning el.
sammansmältning av språkliga uttryck, t.ex. använda sig av till
använda och betjäna sig av o.d., sv. dial. skamper,
skarp, till skarp och amper, el. det felaktiga bringas
till tiggarstavens rand, efter avgrundens rand o.d.
(se Katakres). Sålunda uppkomna språkformer
kallas kontaminations-,
kompromiss-el. blandformer. — Verb: k o n t a m i n e’r a.
Kontant’ (jfr fra. au comptant, för reda penningar,
till lat. computa’re, beräkna; jfr Konto, Kontor)
innebär eg., att en vara skall betalas, samtidigt som
den utlämnas till köparen. Denna ståndpunkt
intager Lagen om köp och byte av lös egendom av
1905 (§ 7o). På gr. av gängse handelsbruk brukar
dock vanl. skälig tid medgivas för varans
upp-packning, besiktning o.s.v., vilken tid ofta
utsträc-kes upp till 30 dagar. Extra k. är en skärpning
av kontantbegreppet, som dock ibland medför
betalningsskyldighet först 8 el. 10 dagar efter
leveransen. — Netto k., k. utan kassarabatt. — K
mot dokument (eng. documents against
pay-ment), se D/P. Vh.
Kontant’ (fra. content, nöjd), förtrolig, intim,
sams, överens.
Kontemplatio’n (av lat. contemphTre, åskåda,
särsk. att försjunka i åskådande av sitt eget inre),
har inom filosofien betecknat en
världsfrånvänd-het, under vilken man fördjupar sig i skådande av
tingens väsen, av Gud. Ofta är k. liktydig med
intuition. En kontemplativ natur säges den
ha, som är mera lagd för betraktelser än för
handling. Jfr Inåtvända naturer.
Kontenans [-axjs’] (fra. contenance), besinning,
fattning, självbehärskning.
Konten’ta (till lat. contine’re, sammanfatta),
(sammanfattning av) huvudinnehållet.
Konteramiral (fra. contre-amiral, till contre i bet.
vid sidan av), sjökrigsv., se Amiral.
Kontereskarp’ (fra. contrescarpe, eg.
motslutt-ning; jfr Eskarp), yttre gravsluttning av en
befästnings stormgrav. K. bör ha en höjd av minst
6 m. Vid grävda gravar förses den med
stödmur av armerad betong. Jfr Befästningskonst.
Kontereskarpgalleri, krigsv., se Galleri.
Konterfej’ (av fra. contrefait, eg.: efterbildad,
eftergjord), porträtt, avbildning, nu blott
skämtsamt el. vardagligt.
Konterfort, konterfor (fra. contre-fort),
byggn., en kort och ofta lutande stödjemur el. ett
från ytterväggen framspringande smalt parti, vars
uppgift kan vara att uppstyva byggnaden el. att
tjäna enbart dekorativa syften. Ett drastiskt ex.
på sistn. slag av k. ses av bild 20 å pl. vid
Byggnadskonst. — Jfr Beklädnadsmur.
Konterparad, i fäktning en parad, varvid klingan
(vapnet) efter att ha förts i en båge under (el. vid
låg parad över) motståndarens vapen uppfångar
detta och för det till utgångsläget. Alla paraderna
(kvart, sixt o.s.v.) ha en dylik k. (konterkvart
o.s.v.). Jfr Fäktning.
Konterripost, svarsstöt efter motståndarens
ripost (se d.o. och Fäktning).
Kontext’, själva ordalagen, den fortlöpande
språkliga texten i ett skriftligt aktstycke, t.ex.
kontrakt, testamente.
Konti, se Konto.
Kon-Ti’ki-expeditionen, en av norrmannen Thor
Heyerdahl ledd expedition med syfte att pröva
sjödugligheten hos de peruanska indianernas
flotte av balsaträ och att därmed belägga ett
viktigt led i Heyerdahls teori, att polynesierna
delvis härstamma från för-inkaiska indianstammar,
som lämnat Peru o. 500 e.Kr. Den enda
för-kolumbianska farkost i Peru, som kunde komma
i fråga, var näml, balsaflotten, men man visste
icke, om den kunnat föra människor den 8,000
km långa sträckan till Polynesien. Expeditionen,
5 norrmän och 1 svensk, startade 28/4 1947 från
Callao i Peru och begagnade en 14 m lång flotte,
konstruerad av H. Watzinger efter indianska
förebilder, upptecknade av de första européerna
på Perus kust; flotten fick namnet ”Kon-Tiki”
(Sol-Tiki) efter en solgud i peruanska legender,
som beröras i Heyerdahls teori. Med en
genom-snittsfart av 78,5 km pr dygn (c:a 1,8 knop) drev
flotten i Humboldtströmmen mot Polynesien och
strandade efter 101 dagar, 7/s, på Raroia-atollen
i Tuamotu-gruppen med alla deltagare
välbe-hållna. En mängd iakttagelser av etnologiskt,
naturvetenskapligt och tekniskt värde gjordes
under färden. Flotten bärgades och finns sedan
1950 utställd på Bygdöy i Oslo. — Litt.: Th.
Heyerdahl, ”Kon-Tiki ekspedisjonen” (1948; sv.
övers. 1949); ”The voyage of the raft Kon-Tiki” (i
”Geographical Journal”, 1950). O.H.S.
Kontinent’ (av lat. [terra] con’tinens,
sammanhängande [land]), större sammanhängande
fast-landsmassa. De 4 stora k. äro Gamla världen
(Eu-rasien och Afrika), Nya världen (Nord- och
Sydamerika), Australien och Antarktis. K. användes
också i betydelsen världsdel. — Kontinenten,
Europas fastland i mots. till Brittiska öarna och
Skandinavien.
Kontinenta’l, hörande till en kontinent,
fastlands-; inlands-; världs(manna)mässig; storslagen.
Kontinentala rörelser, geol., se Epirogenes och
Kontinentalförskjutning.
Kontinentalbrant, se Hav, sp. 1192, och
Jorden, sp. 136.
Kontinentaldyner, se Dyner.
Kontinentalförskjutning, geol., förflyttningar av
stora mått i horisontell led, vilka kontinenterna
under den geologiska utvecklingen antagas ha
undergått enl. en av F. B. Taylor (1910) och A.
Wege-ner (1912) utvecklad teori
(kontinentalförskjutnings-, drift-, e p e i r o f o r e s-t e
o-rien). Wegener utgår från den vedertagna
uppfattningen, att kontinenterna huvudsaki.
uppbyggas av lättare, kiselsyrerika bergarter än de
massor, som underlagra oceanbäckenen; inom
dessa senare synes jordens* sialzon bilda ett
relativt tunt skikt på simazonen el. ställvis kanske
— 753 —
— 754 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
