Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kontinentalförskjutning - Kontinentalklimat - Kontinentalrouten - Kontinentalsockel - Kontinentalspärren - Kontinentalsystemet - Kontinentaltröskel, kontinentalsockel - Kontinentaltåg - Kontinentalö - Kontinentförflyttningsteorien - Kontingent - Kontingentborgare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONTINGENTBORGARE
liga bredd. Detta breda geosynklinalhav, Tethys,
skilde ända fram mot slutet av den mesozoiska
eran de mer el. mindre intimt sammanhängande
nordkontinenterna el. Laurasia från
sydkontinen-terna, Gondwana. Bildningen av den mediterrana,
tertiära bergskedjezonen ur denna geosynklinal
har man sökt förklara som orsakad av ytterst
långsamma konvektionsströmningar inom
sima-zonen, vilka under geosynklinalen möttes och
sänkte sig mot djupet, medsläpande överliggande
delar av den yttre jordskorpan, sålunda bildande
en i siman nedsänkt svulst av sialiskt material,
bergskedjesystemets rotmassa. Där dyl.
konvektionsströmningar ha horisontell rörelseriktning,
förflyttas enl. denna, av bl.a. A. Holmes
utvecklade hypotes de kontinentala massorna passivt
med sitt rörliga underlag. På gr. av de
värme-alstrande radioaktiva elementens anrikning inom
sialzonens bergarter kan man vänta sig
uppträdandet av uppåtstigande konvektionsströmningar
under stora kontinentmassor. Särsk. kraftig dyl.
cirkulation vore att förvänta under kontinenter
av Laurasias och Gondwanas oerhörda
omfattning, vilka därigenom slitits sönder, varefter
fragmenten drivit isär, burna av periferiskt riktade
subkrustala strömningar. Försök att genom
observationer av longitudskillnaden mellan
fixpunk-ter på ömse sidor om Atlantiska oceanen påvisa
alltjämt fortgående förskjutningar av
kontinenterna ha hittills icke lett till entydiga resultat.
— Litt.: A. Wegener, ”Die Entstehung der
Kon-tinente und Ozeane” (5 Aufl. 1936; sv. övers.
1926); A. L. du Toit, ”Our wandering continents”
(1937); A. Holmes, ”Principles of physical geology”
(1944). E.Nn.
Kontinentalklimat, se Klimat, sp. 242.
Kontinentalrouten, benämning på
trafikförbindelsen Sverige—kontinenten över Trelleborg—
Sassnitz. K. öppnades som ångbåtsled 1897,
subventionerad av svenska och tyska statsverken,
samt omordnades 1909, då svenska och tyska
stats-järnvägarna insatte vardera två tågfärjor för
person- och godstrafik. — Ytterligare en
färjeförbin-delse med kontinenten trafikeras sedan 1948,
näml. Trelleborg—Odra Port. Jfr Färja.
Kontinentalsockel, se Hav, sp. 1191.
Kontinentalspärren, se Kontinentalsystemet.
Kontinentalsystemet, sammanfattande
benämning på de handelspolitiska åtgärder, med vilka
Napoleon I sökte ödelägga Englands ekonomiska
liv. — Under 1700-talet hade Frankrike drivits ut
från de transoceana marknaderna av England.
Även på fastlandet hade den engelska
konkurrensen gjort sig gällande, särsk. sedan de i England
tillverkade bomullsvarorna börjat uttränga de
franska textilvarorna. Den handelspolitiska
motsättningen mellan England och Frankrike
skärptes alltmera och resulterade i flera krig under
senare hälften av 1700-talet. Det största och
långvarigaste var det, som började med
revolutionskrigen och fann sin avslutning 1815 (jfr Frankrike,
historia). Genom det s.k. kustsystemet,
d.v.s. självblockad, sökte de franska
revolutions-regeringarna hindra importen av engelska varor,
men handelskriget sattes i system, när Napoleon
Bonaparte 1799 övertog makten i Frankrike. Till
en början spärrade han Frankrikes hamnar för
engelska fartyg, men allteftersom nya
landområden indrogos under Frankrikes välde, blevo även
dessa tvingade att utestänga engelska varor.
Parallellt med dessa åtgärder gingo täta höjningar av
de franska importtullarna, som i lika mån
utestängde fastlandets, främst Tysklands,
industrialster och Englands. De besegrade
fastlandsstaterna tvingades i tur och ordning att öppna sina
gränser för flödet av de franska varorna. Den
franska industrien blomstrade, medan den övriga
europeiska kontinentens tynade. Med Preussens
fall 1806 fick Napoleon en viktig kuststräcka i sin
hand, och i tron att den franska exploateringen av
Centraleuropa började närma sig sin fullbordan
utfärdade han 21/n 1806 Berlindekretet. Där
sammanfattades de föregående årens handelskrig i ett
system, som avsåg fastlandets självblockad. Mest
kännbart var det för alla Frankrike underlydande
länder utfärdade förbudet mot införsel av
bomullsvaror. I Tilsit lyckades Napoleon förmå också
Ryssland att ansluta sig till k., och när han 17/i2
1807 utfärdade Milanodekretet, som var avsett att
lägga slutstenen i k. genom att förbjuda de
neutrala ländernas sjöfart med England, hade han bringat
Europas kust från Konstantinopel till S:t
Petersburg i sin hand. Endast Sverige stod honom emot,
men kriget 1808—09 tvingade även detta land in i
k. Men bevakningen av kusterna var icke
effektiv. En systematisk smuggling organiserades, och
inga drakoniska åtgärder räckte till för att
tillintetgöra handeln med England. Dessutom såg sig
Napoleon nödsakad att mot licenser medgiva
införsel av engelska varor. I samma mån som
Na-poleons välde föll samman, upplöstes k., och efter
slaget vid Leipzig existerade det icke mera. K.
var ett gigantiskt anlagt försök att tillintetgöra
Englands industri och handel och samtidigt åt
Frankrike erövra dess marknader på det
europeiska fastlandet. Planen misslyckades främst på gr.
av Napoleons oförmåga att varaktigt och
effektivt tvinga de tilltänkta marknaderna under den
franska militärdiktaturen. — Litt.: E. F. Heckscher,
”K.” (1918). N.Hg.
Kontinentaltröskel, kontinentalsockel,
se Hav, sp. 1191.
Kontinentaltåg, tåg, som stå i direkt förbindelse
med kontinenten.
Kontinentalö, på kontinentalsockel belägen ö,
som i sin geologiska uppbyggnad el. i fråga om
sin växt- och djurvärld visar sig ha tillhört ett
närbeläget fastland men senare genom abrasion el.
rörelser i jordskorpan lösgjorts från detsamma.
Kontinentförflyttningsteorien, geol., se
Kontinentalförskjutning.
Kontingent’ (av lat. contin’gere, vidröra), bidrag;
andel; grupp. — Krigsv., varje stats andel i en
gemensam expeditionsstyrka; årskontingent,
den del av en värnpliktig årsklass, vilken tages i
anspråk för utbildning el. annan tjänst: v ä r
n-pliktskontingent, ett antal värnpliktiga av
samma kategori i samband med in- el. utryckning
el. annan färd.
Kontingentborgare. Uttryckligt förbud för adeln
att bedriva annan handel än till husbehov
utfärdades 1529. 1580 uppmjukades detta för den fattigare
adeln, som fick rätt att erhålla borgarrättigheter.
1673 erhöllo adel och kronobetjänter rätt att driva
— 757 —
- 758 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
