Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kontorsorganisation - Kontorsskrivare - Kontorstelefon - Kontosymbol - Kontosystem - Kontoteori el. bokföringsteori
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONTOTEORI
stor utsträckning relativt bullrande arbete
placeras tillsammans med ”tyst tänkande arbete”.
Vanl. söker man emellertid, så långt det
är möjligt, avskilja det bullrande arbetet till
särskilda rumsenheter. Vissa arbeten äro dessutom
av sådan karaktär, att avskildhet från störningar
erfordras. — För att underlätta omplaceringar på
gr. av ändringar i arbetsförloppet, utökad
verksamhet etc. konstrueras mellanväggarna ofta lätt
flyttbara. De tillverkas delvis av glas för att
genomsläppa ljus från intilliggande rum samt för
att underlätta översikten. — God belysning är av
stor betydelse för ett gott arbete. Genom lämplig
fönsterindelning och glasmellanväggar söker man
ta vara på dagsljuset. Den artificiella belysningen
placeras lämpligt i förhållande till de olika
arbetsplatserna. Väggar, maskiner, skåp m.m. hållas
i ljusa färger för att förbättra
belysningsförhål-landena och öka arbetstrivseln. Växter,
gardiner etc. få hjälpa till att sätta färg på
kontoret. — Av stor betydelse ur bl.a. arbetssynpunkt
är att lokalerna hållas väl luftade. På större,
moderna kontor har man numera anordningar för
luftkonditionering, vilka tillföra lokalerna renad,
frisk luft. Innan luften föres in i lokalerna,
uppvärmes, resp, avkyles den till en för arbetet
lämplig temp.
Personal. Det gäller vid modern k. icke
endast att rätt man placeras på rätt plats, att
arbetet upplägges på bästa sätt, att hets undvikes,
att lokalförhållandena ordnas bra etc. utan även
att söka ordna en god arbetsanda. Vid vissa
företag låter man arbetsledningen studera
arbets-psykologi, varigenom den skall bli bättre rustad
att på ett lämpligt sätt handha sin personal. Även
för övrig personal ordnas kurser, som syfta till
att stärka kamratandan och ”vi-andan” inom
företaget. Åtgärder för att öka trivseln på
arbetsplatserna beaktas i hög grad, och vissa företag
ordna särskilda trivselutredningar för att få
klarhet i orsakerna till ev. missnöje och otrivsel. Ofta
är det ej den materiella omgivningen, som betyder
mest för trivseln. Rättvisefrågan, vänligt och
ovänligt bemötande, erkännsamhet eller brist på
erkännsamhet äro många gånger av avgörande
betydelse. — Psykologiska anlagsprov tillämpas i
viss utsträckning, för att befattningshavarna skola
bli placerade på för dem lämpliga arbetsuppgifter.
Arbetsvärdering förekommer vid modern k. och
grundar sig på systematiska arbetsanalyser.
Arbetsvärderingen syftar till en relativ löneavvägning
mellan olika befattningar och arbeten inom och
mellan företagen. Olika system finnas för
arbetsvärdering. De växla från enkla subjektiva
grade-ringar till exempelvis utarbetade poängsystem. —
Träningen av personalen framför allt i de
vanligaste arbetena torde komma att bli allt vanligare
i framtiden. Vid vissa större företag ordnas för
personalen t.ex. systematisk träning i
korrespondensarbete, registrering och räkning, och
arbetsledare m.fl. uppläras i arbetsförenkling. —
Personalvården omfattar även ofta bidrag till lunch,
läkarvård, utbildning etc. och får betraktas
närmast som en löneförmån. — De under 1940-talet
vid många företag bildade företagsnämnderna
syfta till att närma företagsledning och personal
till varandra och ge personalen ett visst
delinfly
tande, när det gäller företagets skötsel,
personalvården m.m.
Organisationsundersökningar. Stora
fordringar ställas på dem, som skola leda
kontorsarbetet. I många fall avdelas särskild
befattningshavare, kontorschefen, som skall ansvara för
att den rent kontorsmässiga arbetsuppläggningen
är riktig, att arbetet är ekonomiskt ordnat och
flyter fram på bästa sätt. Ofta hopkopplas denna
arbetsuppgift med kamrerens. Det är emellertid
ofta icke möjligt för vederbörande
befattningshavare att kunna följa, att allt arbete utföres på
bästa sätt. En organisaton är alltid under en viss
utveckling el. på gr. av olika faktorer i behov av
ändring. Med hänsyn härtill är det lämpligt, att
företaget med vissa mellanrum blir föremål för
organisationsundersökningar. Vid dyl.
undersökningar tillämpas noggranna utredningsmetoder,
som underlätta utformningen av förbättringar.
Större företag ha för organisationsundersökningar i
vissa fall anställt särskilda specialister. Det stora
intresset för k. och behovet hos företagen av
impulser från utomstående fackmän och från andra
verksamhetsområden har medfört, att särskilda
konsulterande kontorsorganisatörer äro verksamma
som rådgivare och utredare vid analysering och
omläggning av företagens organisation. S.H.L.
Kontorsskrivare, titel för vissa underordnade
statliga och kommunala tjänstemän.
Kontorstelefon, 1) med automatväxel, försedd
lokaltelefon; 2) dets. som snabbtelefon*.
Kontosymbol, handelsv., se Kontoplan.
Kontosystem, handelsv., se Bokföring, sp. 426.
Kontoteori el. bokföringsteori, teori för
förklaring av kontonas funktion och sammanhang
i det dubbla bokföringssystemet. Bland äldre k.
må nämnas personifikationsteorien,
som uppfattar kontona som ett slags ”förvaltare”,
som mottaga (debet) resp, avlämna (kredit)
för-mögenhetsobjekten; alla konton lyda under
samma regler (enkonto- el. enkontogruppteori). Då
personifikationsteorien i sin primitiva form ej
fyller de krav på allmängiltighet, som måste ställas
på en k., övergick bokföringslitteraturen mot slutet
av 1800-talet rätt allmänt till s.k. b al an sek
va-tionsteorier (även kallade materialistiska
teorier), som taga balansräkningen till
utgångspunkt vid uppställandet av kontoreglerna.
Kontona indelas efter sitt innehåll i 2 el. 3 grupper,
för vilka olika regler gälla (ss. konton för
bruttoförmögenhet och för nettoförmögenhet el. konton
för aktiva och för passiva el. konton för tillgångar,
för skulder och för eget kapital); härav ha
benämningarna två-, resp, trekontoteorier uppkommit.
Bland mera dynamiskt betonade k. kan nämnas
den s.k. kretsloppteorien (delvis uppbyggd
på personifikationsteorien), vilken som föremål för
redovisningen uppfattar kapitalströmningen genom
företaget (debet = ingång, kredit = utgång).
Realistiska k. indela kontona efter deras
funktion, t.ex. driftskonton el. prestationskonton (för
kostnader och intäkter) och finanskonton el.
kontrollkonton (för övriga objekt, ss. tillgångar och
skulder). På senaste tiden ha även försök gjorts
att uppbygga kontometodiken på den verkliga
historiska utvecklingen. Vh.
— 765 —
— 766 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
