Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konvention - Konventionalbot, konventionalstraff - Konventionalism - Konventionaltariff el. fördragstariff - Konventionell - Konventionella vapen - Konventualer - Konvergens - Konvergensförhållande - Konvergenskriterium - Konvergensteori - Konvergent - Konvergera - Konversabel - Konversation - Konversationslexikon - Konversera - Konversion - Konversionsförhållande - Konversionshysteri - Konversmunk, lekbroder - Konverter - Konvertera - Konvertering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONVERTERING
melse, fördrag; särsk. om internationella k. (se
Internationella fördrag). — Jfr Convention.
Konventiona’lbot, konventionalstraff,
i utländsk rätt bruklig benämning å privat avtalat
vite*, genom överenskommelse mellan enskilda på
förhand bestämt skadestånd (inkl, penningbot), i
händelse någon av dem underlåter uppfylla el.
bryter mot bestämmelse i mellan dem ingånget
kontrakt, t.ex. dagsböter för försenad leverans.
Konventionalism’, uppfattning, som lägger
största vikt vid iakttagandet av det konventionella, det
hävdvunna.
Konventiona’ltariff’ el. fördragstariff,
tulltariff, som uppstått genom tarifftraktater med
främmande makter. Dessa innehålla sänkningar i
den autonoma tulltaxan (generaltariffen). Finnes
mest-gynnad-nations-fördrag med vissa länder,
tillämpas k. även mot dessa. Jfr Tull.
Konventionell’ (av lat. conven’tio,
överenskommelse), överenskommen, vedertagen, hävdvunnen;
i överensstämmelse med umgängesformerna; stel.
Konventionella vapen, sådana stridsmedel, som
äro allmänt vedertagna i krigföring, ss.
handeldvapen, kanoner och stridsvagnar. Till k. räknas
således ej stridsgaser, bakteriologiska och
radioaktiva stridsmedel, robotar med
överljudshastig-het samt atombomber.
Konventua’ler, medl. av ett munkkonvent (se
Konvent); en mindre sträng riktning inom
fran-ciskanorden*.
Konvergens’ (se Konvergera), sammanlöpande.
Motsats: divergens. — i) Biol., det
förhållande, att organismer, som fylogenetiskt icke äro
närmare besläktade, kunna i sin organisation visa
påfallande likheter, beroende på överensstämmande
livsbetingelser. En dylik k. föreligger t.ex.
beträffande fenorna hos fiskar och valar. Hos dessa
senare äro fenorna omdanade landextremiteter.
2) Matem., se Konvergent.
Konvergensförhållande, fys., se Optisk
avbildning.
Konvergenskriterium, matem., kännetecken på att
(vanl.) en serie är konvergent. Ex. Om a1 + a2+
+ a3+ är en serie med positiva termer och det
för alla indices n fr.o.m. ett visst tal gäller, att
’y/a„<.k<A el. att an + x : a„<£<i, så är serien
konvergent (Cauchys, resp. d’Alemberts k.).
Konvergensteori, psykol., se Karakterologi, sp.
780.
Konvergent’ (se Konvergera), matem.
Konvergent serie (jfr det allmännare begreppet
summerbar) kallas en oändlig serie (analogt
andra oändliga funktionsformer) ax + a2+..., om
sn (sn~ai + a2+ •• +°») går mot ett ändligt
gränsvärde (seriens s u m m a) A, då n växer över
alla gränser. En serie kallas absolut konvergent,
om termernas siffervärden bilda en konvergent serie.
Jfr Konvergenskriterium. Ex. å konvergenta serier:
2> J+A+U
i2 22 32 6
3) 1–~+— -+ ... (=ln 2, naturliga logaritmen
2 3 4
för 2) (icke absolut k.).
Se även Kedjebråk. Hr.
Konverge’ra (till lat. con-, samman-, och ver’gere,
böja sig), gå i riktning mot el. närma sig
varandra. Motsats: divergera. — Subst.:
konvergens, adj.: konvergent.
Konversa’bel, lätt att konversera med, språksam.
Konversatio’n, se Konversera.
Konversationslexikon, se Encyklopedi.
Konverse’ra (lat. conversa’ri, umgås, till ver’tere,
vända), samtala, utbyta tankar, särsk. om mera
bildat samtal. — Konversati o’n, (i sht bildat)
samtal.
Konversio’n (av lat. convePtere, vända om),
omvändning, förändring. — 1) Handelsv., dets. som
konvertering*.
2) Log. K. (conver’sio’), omvändning,
innebär, att man i ett omdöme låter subjekt och
predikat byta plats. Icke alla omdömen tillåta k. Se
Konversionsförhållande.
Konversionsförhållande, i den klassiska logiken
förhållandet mellan två omdömen U och V, om
a) U:s subjekt är V:s predikat och V:s subjekt är
U:s predikat, och om b) V:s sanning omedelbart
följer av U:s sanning; alltså t.ex. U = ”Några S
äro P” och V = ”Några P äro S” (ren konversion
el. conver’sio p^ra) el. om U = ”Alla S äro P” och
V = ”Några P äro S” (förändrad konversion el.
conversio per acc’idens’). Se Slutledning.
Konversionshysteri, psykol., den typ av hysteri*,
vid vilken bristen på själslig harmoni övergår i
kroppsliga sjukdomssymptom.
Konvers’munk, lekbroder, se Klosterväsen,
sp. 300.
Konver’ter (av lat. conver’tere, vända upp och
ned), en stjälpbar ugn med ofta päronliknande
form, som användes vid bessemerprocessen för
stålframställning, vid avlägsnande av järn och
svavel ur skärstenen vid framställning av
koppar och vid andra metallurgiska processer. K:s
botten är försedd med ett flertal blästerformor,
genom vilka luft inblåses i smältan, varvid vissa
beståndsdelar oxideras och bortgå i gasform el.
övergå i slaggen. Även vid sintring* av slig kan
k. användas. L.Vr.
KonverteTa. 1) Handelsv., se Konvertering. —
2) Log., se Konversion.
Konverte’ring (av lat. conver’tere, vända),
handelsv. Med k. kan allmänt menas all slags om-
Liggande konverter. Se även bilder \id
Bessemerprocessen.
— 797 —
— 798 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
