Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konvertering - Konvertibel - Konvertit - Konvex - Konviktorium - Konvivium - Konvoj - Atlantkonvojerna 1939—45
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONVERTIBEL
läggning av skuld. Vanl. avses dock, att skulden
säges upp till betalning med samtidigt erbjudande
åt långivaren, att lånet skall få kvarstå mot lägre
ränta. Andra förändringar av skuld kallas då
konsolidering (se Konsoliderad skuld). K. kan
givetvis endast genomföras under tider med lägre
räntor än de, som rått vid lånets uppläggande.
Konverti’bel (eng. och fra. convertible, senlat.
converti’bilis), möjlig att konvertera,
konverter-bar, t.ex. om obligationslån, som efter viss tid
kan få omläggas på för låntagaren bättre villkor.
Konverti’t (lat. convePsio, omvändelse, jfr
Con-versi), den som övergår från en religion till en
annan; mest använt i fråga om övergång till
romersk-katolska kyrkan.
Konvex’ (lat. convex’us, välvd, f.ö. av omstritt
ursprung), matem. i) En kurvbåge säges vara konvex
(nedifrån), om kurvstycket mellan två godtyckliga
punkter P och Q på bågen alltid
ligger under den korda, som förbinder
P med Q (se fig.); ligger kurvan
däremot alltid över denna korda, så
säges den vara konkav (nedifrån).
x Om en funktion y = f{x)
framställer en konvex kurvbåge för a x ^.b, säges
funktionen vara konvex i detta intervall. Är
funktionen två ggr deriverbar, så är den konvex,
då och endast då fix) o i hela intervallet. —
2) Ett område i planet (i rymden, i n
dimensioner) säges vara konvext, om det med två
punkter P och Q även innehåller alla punkter på
sträckan PQ. Ex. på konvexa områden äro
kvadraten, rektangeln och cirkeln. En cirkelring är
däremot ej konvex. — Teorien för konvexa
områden grundlädes av H. Minkowski i hans arbete
”Geometrie der Zahlen” (1896) och användes av
honom med stor framgång på olika problem inom
den högre talteorien. Numera spelar de konvexa
områdenas teori en betydelsefull roll även inom
analys och geometri. — Ang. konvex spegel
och lins se resp. Spegel och Lins. H.Ji.
Konvikto’rium (lat. convicto’rium), eg. matsalen
i ett kloster (se Klosterväsen, sp. 300),
helpensionat för teol. studerande vid katolska univ.;
studentsammanslutning för måltidsinackordering
el. lokal därför.
Konvi’vium, se Convivium; bot., se
Kommis-kuum.
Konvoj’ (fra. convoi, eg.: väg tillsammans med).
1) Gemensam benämning på ett antal handelsfartyg
(handelsstyrka) och örlogsfartyg (skyddsstyrka)
under samfälld förflyttning till sjöss. Enl. ett
ibland använt, men felaktigt uttryckssätt, som
direkt anknyter till den brittiska terminologien,
avses med k. handelsstyrkan, medan med eskort
avses skyddsstyrkan. — Krigförande makts
örlogsfartyg skydda med vapenmakt
handelsstyrkan utan hänsyn till beskaffenheten av
handelsfartygens last. Neutral makts örlogsfartyg, som
eskortera neutrala handelsfartyg, ha till uppgift å
ena sidan att officiellt garantera frånvaron av
krigskontraband på de eskorterade fartygen och
å andra sidan att — om behövligt med vapenmakt
— förhindra uppbringning el. annan kränkning av
de neutrala handelsfartygen. Denna senare art av
k. har ehuru den i princip godkändes i London-
deklarationen 1909, aldrig erkänts av
Storbritannien, som anser sina örlogsfartyg berättigade att
visitera neutrala fartyg även i k. De svenska
bestämmelserna rörande konvojering återfinnas i
SFS 411/15. Enl. den konvojtaktik, som
utvecklades under 2:a världskriget, grupperades
handelsstyrkan centralt, medan lätta fartyg med radar
och apparatur för undervattenslyssning
grupperades perifert för att skydda mot anfall främst från
ubåtar och motortorpedbåtar, samtidigt som starkt
luftvärnsbestyckade fartyg och eskorthangarfartyg
framgingo grupperade inne i handelsstyrkan.
Handelsfartygen voro vanl. formerade på
dubbelt så många kolonner som antalet fartyg i varje
kolonn och framgingo under ständig sicksackning,
så snart risk för ubåtsanfall förelåg. Mot i tid
upptäckta anfall av ubåtar och motortorpedbåtar,
liksom mot flyganfall företogos vanl.
undanmanövrer i form av upprepade samtidiga girar och
fortsatt sicksackning, sedan fienden bringats i
akterlig riktning. Vid anfall av starka fientliga
övervattensstridskrafter kunde det vara
fördelaktigt att tillfälligt skingra k., varvid den
uppdelades i grupper om enstaka handelsfartyg och
bevakningsfartyg. — Handelsfartygen utrustades
ofta med automatkanoner, spärrballonger m.m. till
skydd mot luftanfall, varjämte styrhytt och andra
viktigare delar av handelsfartyget försågos med
splitterskydd. Apparater för att bilda konstgjord
dimma kunde utnyttjas vid undanmanövrer för
anfall av övervattensfartyg. Ibland bogserade
handelsfartygen en bullerboj, som föranledde
akustiska, målsökande ubåtstorpeder att avvika
från sin rätta bana. fH.SkJBg.
Atlantkonvojerna 1939—45. Det brittiska
k.-sy-stemet för Atlant-trafiken trädde i funktion
omedelbart efter 2:a världskrigets utbrott. Tyskarna
hade i full insikt om de brittiska
sjöförbindelsernas betydelse börjat bygga en ubåtsflotta, som
vid krigsutbrottet dock endast bestod av 57
ubåtar. Vidare hade de tyska fickslagskeppen och
kryssarna avsetts för sjöfartskrig på oceanerna
och långdistansflygplan börjat byggas för anfall
i ö. delen av Atlanten. För k.-skyddet kunde
britterna insätta endast c:a 120 jagare och mindre
fartyg. En fördel var dock, att en del av dessa
hunnit utrustas med asdic (se d.o. i Suppl.), som
visade sig mycket effektiv. K.-skyddet blev till
en början så svagt, att för en k. om 40 fartyg
i medeltal endast 2 eskortfartyg kunde insättas,
vilka efter att ha följt en utgående k. ut i
Atlanten återvände med en ingående. Som skydd
mot de tyska övervattensfartygen bedrevo
britterna en omfattande spaning, som ledde till
slagskeppet ”Graf von Spee”s sänkning i sjöstriden
utanför La Plata* 13/i2 1939. — Det visade sig
snart, att den allt dominerande faran var de
tyska ubåtarna, i sht sedan dessa blivit alltmer
talrika och börjat uppträda i ”flockar”
(vargflocktaktiken). Denna taktik bestod i att en ubåt
höll känning med upptäckt k. och insignalerade
dess läge kontinuerligt. Ubåtar i närheten
förflyttade sig i marschläge och insatte mer el.
mindre samlade anfall, vilka kunde upprepas,
sedan utbåtarna löpt ikapp k. Dyl. konvojslag
kunde pågå flera dygn. Det blev nödvändigt för
britterna att genom forcerad nybyggnad skaffa
— 799 —
— 800 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
