Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konvoj - Atlantkonvojerna 1939—45 - Medelhavskonvojerna 1940—43
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONVOJ
fler ubåtsjaktfartyg. Mot priset av brittiska
besittningar i Västindien och Newfoundland
er-höllos även 50 äldre amerikanska jagare sommaren
1940. Slutl. försökte även britterna genom
flygspaning lokalisera de tyska ubåtarna och
dirigera k. lämpliga router. Denna flygspaningstjänst
blev effektivare, sedan flygbas upprättats på
Island i juli 1940. — De samlade k. lockade
emellertid tyskarna till anfall med övervattensfartyg.
Flera raider utfördes, men resultatet blev
begränsat. Särskilt må nämnas slagskeppen
”Scharn-horst”s och ”Gneisenau”s framstöt i Atlanten i
mars 1941 och slagskeppet ”Bismarck”s och
kryssaren ”Prinz Eugen”s raid i slutet av maj 1941,
som ledde till ”Bismarck”s sänkning. — I början
av 1942 hade tyskarna 260 ubåtar för anfall mot
k. Emellertid hade vid samma tidpunkt antalet
eskortfartyg på allierad sida vuxit, så att k.
kunde följas från hamn till hamn. Dessutom kunde
grupper, var och en om c:a 10 ubåtsjaktfartyg,
som ej voro bundna till någon k., insättas till
offensiv jakt på ubåtarna. Detta visade sig
lämpligt, och före krigets slut voro 20 dyl. grupper
i verksamhet. Även de allierades
flygstridskrafter fingo möjlighet till insats, dels genom att
flygplan medfördes på vissa speciellt utrustade
handelsfartyg, dels genom att eskorthangarfartyg
insattes i k. I okt. 1943 utverkade de allierade
tillstånd av Portugal att basera flygplan på
Azorerna, varigenom flygspaning kunde bedrivas i
hela Atlanten med landbaserade flygplan. —
Vapnens prestanda och taktiken utvecklades hela
kriget. Ubåtsjaktfartygens sjunkbomber utbyttes
mot hedgehog, squid m.m., som gjorde, att
anfallen blevo snabbare och att
undervattenslyss-ningen ej behövde avbrytas, medan
undervattens-krevaderna inträffade. Genom apparater i land
kunde ubåtarnas kortvågssignalering med
stationer i hemlandet pejlas och ubåtarnas ungefärliga
läge bestämmas. Flygplanens bomber utbyttes
mot krutraketer med väsentligt bättre precision.
Redan tidigt försågos flygplanen med radar,
varigenom de kunde lokalisera en ubåt i marschläge.
Upptäckt ubåt kunde under mörker belysas med
kraftig strålkastare på flygplanets undersida,
varigenom raketskjutning blev möjlig.
Vargflocks-taktiken blev härigenom mycket riskabel.
Ubåtarna å sin sida utrustades med luftmast, som
möjliggjorde laddning av batterierna i
undervat-tensläge. Ubåtar konstruerades även för så hög
fart i undervattensläge, att de blevo snabbare än
de flesta ubåtsjagare. Innan dessa nya ubåtar
hunnit insättas i operationerna, hade
krigsavgö-randet redan fallit. — Atlant-k. visade sig vara
ett lämpligt system för nedbringande av
handels-fartygsförlusterna. Under krigets första år voro
förlusterna större än det nykonstruerade tonnaget.
Hösten 1942 inträffade en vändpunkt, och
därefter ökades det totala allierade tonnaget
kraftigt. Det beräknas, att c:a 75,000 fartyg medföljde
de brittiska k., och av dessa sänktes endast 574,
d.v.s. 0,8 °/o. Bg.
Medelhavskonvojerna 1940—43. Italiens inträde i
2:a världskriget 10/s 1940 skedde, då den franska
flottans demobilisering efter de tyska
framgångarna till lands kunde förutses. Den italienska
flottan, som målmedvetet uppbyggts för bl.a. of-
SU 16. — 801 —
26 — Red. avsl. 17/s 50.
fensivt sjöfartskrig med ubåtar och
övervattens-torpedförband, stödda av snabba kryssar- och
slagskeppsgrupper, blev härigenom ett farligt hot
mot de brittiska sjövägarna i Medelhavet. Den
italienska flottan utgjordes vid krigsutbrottet av
6 slagskepp, 21 kryssare, c:a 125 jagare, över
100 ubåtar samt talrika förband av
motortorpedbåtar m.m. Härtill kom det starka, landbaserade
italienska flygvapnet. Till skydd för sina
förbindelser till sjöss kunde britterna endast ställa
eskadrar i Gibraltar och Alexandria, tillsammans
omfattande c:a 6 slagskepp, 2 hangarfartyg, c:a
10 kryssare samt c:a 30 jagare, alltså väsentligt
underlägsna sjöstridskrafter utom i fråga om
slagskepp. Den brittiska sjöförbindelse, som det
gällde att skydda, utgjordes av sjövägen Malta—
Alexandria, vilken dock under vissa tider var
oframkomlig; under axelmakternas krig mot
Grekland okt. 1940—maj 1941 trädde
sjöförbindelserna i ö. Medelhavet i förgrunden, medan
under 1942 sjövägarna till Malta från Gibraltar
och Alexandria blevo de mest betydelsefulla. De
italienska sjövägarna gingo från Neapel,
Brin-disi m.fl. hamnar till platser i Tunisien och
Tri-polis. — Italienarna insatte till en början
hu-vudsakl. ubåtar och flygstridskrafter samt
motortorpedbåtar och andra lätta
övervattensstridskraf-ter och minor i förträngningen mellan Sicilien
och Tunisien, medan huvudstridskrafterna höllos
i beredskap till sjöss. Detta gjorde, att de
brittiska k.-företagen blevo omfattande operationer
med såväl slagskepp som hangarfartyg förutom
lätta fartyg. Gibraltar-eskadern brukade svara
för skyddet i v. och Alexandria-eskadern i ö.
Medelhavet, varigenom förstärkt skydd kunde
ordnas i det farligaste området. Samtidigt
utförde britterna energiska offensiver mot såväl de
italienska sjöstridskrafterna som militära mål
på kusten, trots den markerade
underlägsenheten. — Den första större k.-striden utkämpades
i Joniska havet ®/7 1940 och blev en framgång
för britterna, vilket medförde ökad
återhållsamhet i fråga om tyngre italienska sjöstridskrafters
uppträdande. Sedan den italienska flottan i
striden s. om Sardinien 27/n 1940 ånyo misslyckats
i sina anfallsförsök, kunde de brittiska k.
framföras tämligen obehindrat. 10/i 1941 insattes
emellertid mycket kraftiga tyska och italienska
flyganfall mot en k. s. om Sicilien, som bl.a.
medförde, att hangarfartyget ”Illustrious” för lång
tid försattes ur stridbart skick. — Bland
viktigare k.-operationer under italiensk-grekiska
kriget märkes sjöstriden utanför Kap Matapan* 27/j
1941. — Efter axelmakternas seger på Balkan
kommo de brittiska k.-operationerna att inriktas
på Maltas undsättning, samtidigt som ofta
mycket framgångsrika anfall insattes mot de
italienska Afrika-k. Sålunda vunno britterna en
lysande seger, då samtliga 10 italienska
transportfartyg i en k. sänktes i nattstrid ö. om Sicilien
8/ii 1941. Strax därefter, natten 13/ia—W12,
förintades en italiensk k. utanför Cap Bon i
Tunisien. — K.-striderna 1942 dominerades av
axelmakternas ofta kraftiga insatser för att hindra
k. till Malta. 22/s anföll en operationsgrupp,
omfattande 1 slagskepp av Littorio-klass, 2 tunga
och 4 lätta kryssare, utanför Syrtenbukten en
— 802 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
