Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konvoj - Medelhavskonvojerna 1940—43 - Ishavskonvojerna 1941—45 - Konvojera - Konvojkassan - Konvojkommissariatet - Konvolut - Konvolvulacéer - Konvolvulin - Konvulsion - Konya, Konia - Konya, Konia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONVOJERA
brittisk k., skyddad av 5 lätta kryssare och 15
jagare under amiral Vian, som endast tack vare
överlägsen taktisk skicklighet lyckades skydda
sina handelsfartyg mot övermakten. Britterna
undsatte även Malta medelst ubåtar och mycket
snabba minfartyg, medan jaktflyg tillfördes
genom hangarfartyg, som nalkades ön, startade
sina flygplan och därefter återvände. I juni
förde britterna starkt skyddade k. samtidigt från
Gibraltar och Alexandria för att splittra fiendens
insats. Resultatet blev delvis lyckat. I aug.
upprepades k.-operationerna, som delvis genomfördes,
men till priset av bl.a. hangarfartyget ”Eagle”,
som sänktes av en tysk ubåt. I slutet av sept.
1942 hade britterna dock övervunnit motståndet,
och en kryssardivision och två jagarflottiljer kunde
på nytt baseras på Malta för insats mot de
italienska Afrika-k., som småningom helt
upphörde. Bg.
Ishavskonvojerna 1941—45. Efter den tyska
krigsförklaringen mot Sovjetunionen 22/s 1941 började
de allierade förberedelser för Sovjetunionens
undsättning genom k., framförda genom N. Ishavet.
K. sammandrogos till ankarplatser i Skottland
el. på Island, och som urlastningshamnar
utnyttjades Poljarnoje och Murmansk, tidvis även
Archangelsk. Ishavskonvojerna började i aug.
1941 och utfördes huvudsaki. under
vinterperioderna fram till våren 1945. Routen lades utefter
polarisens sydkant för att passera så långt från
de tyska baserna i Norge som möjligt. På hösten
kunde routen tagas utefter Grönland och i en vid
båge mot Spetsbergen, men under vintern och
våren trängdes k. ned mot Jan Mayen och
Björnön. I början insattes endast svagt
konvoj-skydd men senare vanl. kryssare och jagare samt
eskorthangarfartyg och Iv-fartyg. Tidvis insattes
även slagskepp. Väderleken medförde svåra
strapatser under stormar i polarkyla. En resa
brukade ta upp till 4 veckor vardera vägen. Antalet
handelsfartyg i en k. brukade uppgå till 35 å
50. — Tyskarna insågo snart, att denna sjötrafik
var ett lämpligt operationsmål och
koncentrerade starka stridskrafter till Nordnorge: 3 å 4
slagskepp och 4 å 5 kryssare samt 6—12 jagare
och som mest 250 flygplan. Normalt deltogo 25
å 30 ubåtar i operationerna. — Ishavskonvojerna
ledde till många sjöstrider. De största brittiska
förlusterna inträffade i juli 1942, då en tysk
styrka om bl.a. 2 slagskepp föranledde
skingrandet av en k., vars fartyg sedan blevo ett lätt byte
för ubåtar och övriga sjöstridskrafter.
Sammanlagt sänktes därvid 24 av 35 handelsfartyg. —
Nyårsaftonen 1942 insatte en stark tysk
opera-tionsgrupp med slagskepp ett anfall, som ledde
till sjöstriden i Barents’ hav, där britterna trots
stor underlägsenhet lyckades avvärja anfallet. —
27/2 1943 insatte slagskeppet ”Scharnhorst” ett
anfall mot en k. vid Björnön. Därvid lyckades
britterna insätta överlägsna stridskrafter med
resultat, att ”Scharnhorst” sänktes utanför Nordkap.
— En viktig framgång för britterna var, att de
genom anfall med dvärgubåtar i sept. 1943
lyckades urståndsätta slagskeppet ”Tirpitz” i dess
bas i Altafjorden för ett halvt år, varefter
slagskeppet upprepade gånger skadades av
flygbomber, tills det slutl. sänktes medelst flygbomber
i nov. 1944. — Sammanlagt erhöll Sovjetunionen
c:a 4 mill. t krigsmateriel genom
ishavskonvojerna, vilket spelade en betydande roll för det
ryska försvaret och den slutliga offensiven.
Förlusten av handelsfartyg var stor i förh. till
exempelvis atlantkonvojerna, men 92,5% nådde dock
fram till bestämmelseorten. De brittiska
förlusterna av örlogsfartyg uppgingo till 2 kryssare
och 4 jagare, medan tyskarna förlorade 2
slagskepp, 2 jagare och 38 ubåtar. Bg.
Konvoje’ra, ledsaga och beskydda. Jfr Konvoj.
Konvojkassan, se Konvojkommissariatet.
Konvojkommissariatet, ämbetsverk, inrättat 1724
för att omhänderha de medel, Konvojkassan,
som inflöto i form av viss avgift på alla
inkommande och utgående varor och som urspr. avsågos
till bestridande av kostnaderna för skyddet av
rikets handel i Medelhavet mot Barbareskstaternas
sjöröveri. K., med led. utsedda dels av konungen,
dels av ständerna, var först förlagt till Göteborg
men flyttades 1741 till Stockholm. Enl. 1797 års
instruktion skulle k. bestå av 1 amiral, ordf., 1
kansliråd, 2 grosshandlare och 3 extra led. 1835
ombildades Konvojkassan till Handels- och
sjö-fartsfonden*. K., vars sammansättning ändrades
1837 och 1846, förvaltade sagda fond till 1884. H.Sk.
Konvolu’t (av lat. convol’vere, hoprulla), omslag
(på brev, paket o.d.).
Konvolvulacéer, Convolvula’ceae, se Vindeväxter.
Konvolvuli’n, se Jalaparot.
Konvulsio’n (av lat. convelVere, skaka), med.,
kramp*. — K o n v u 1 s i’vi s k, krampaktig.
Konya [kå’-], K o n i a, huvudstad i turkiska
vi-lajetet Konya (48,990 km2, 591,895 inv.); 56,581 inv.
(1940). K. ligger i den s.v. ytterzonen av Mindre
Asiens stora avloppslösa stäppområde, på gränsen
mellan de isauriska bergen och saltstäppen, c:a
1,025 m ö.h. Genom sitt läge behärskar K. den
stora handelsvägen mellan Syrien och
Mesopotamien å ena sidan och Europa å andra och har
därför under de senaste 2,000 åren varit en av de
kommersiellt och politiskt viktigaste punkterna i
Mindre Asien. Den näringsrika mylla, som från
bergen svämmats ned på den omgivande slätten,
har förvandlats till kulturjord genom 1908—12
utförda bevattningsanläggningar. Trots den ringa
årsnederbörden av 180 mm är därför K. nu
omgivet av c:a 500 km2 vete- och bomullsodlingar.
Moské i Konya.
— 804 —
— 803 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
