Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Korazin - Korban - Korbiskop - Korça - Korch, Morten - Korčula - Kord - Korda - Korda, Sir Alexander - Kordal - Kordasatsen - Kordax - Kordecki, Augustin - Kordelin, Alfred - Kordeljärer - Kordelogi - Korderoj - Kordial - Kordierit, dikroit, iolit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KORBAN
Meyerson, ”Livrustkammarens ’plåtelivjacka’ —
svensk el. rysk?” (i ”Livrustkammaren”, 2,
1940—42). GJV.F.
Korba’n (hebr., offer). 1) Hos judarna
benämning dels på offer av alla slag, dels på den
skattkammare, där gåvor till templet förvarades.
Genom att beteckna sin egendom som k., ”offergåva”,
kunde man undandraga sig ekonomiska
skyldigheter, t.ex. gentemot anhöriga, vilket ledde till
sådana missbruk, som Jesus påtalar i Mark. 7:11.
— 2) Inom islam det offer, som frambäres vid
vallfarter till Mekka.
Korbiskop (till grek, chora, landsbygd, och
epis’-kopos, biskop), se Biskop, sp. 1202.
Korga [kå’rca], huvudstad i prefekturen Korga
(*47,536 inv.) i s.ö. Albanien, 835 m ö.h. och 15
km från grekiska gränsen; 22,787 inv. (1930). K.
är säte för en grekisk-ortodox ärkebiskop och är
ett av landets främsta handelscentra.
Korch [kårk], M orten Luther Gudmund,
dansk författare (f. 1876), tidigare affärsman,
sedan 1916 förf., journalist och föredragshållare.
Han debuterade 1898 med ”Fyensk Humor”, en
saml. berättelser från hans födelseö Fyn, och har
gjort sitt bästa i en del folklivsskildrande skisser
och noveller, särsk. ”Godtfolk” (2 bd, 1920—24).
K. är en mycket produktiv författare av romaner
med religiös grundton. De sakna konstnärlig halt
och brista i människoteckningen men ha vunnit
stor popularitet. Följande kunna nämnas:
”Guld-glasuren” (1912), ”En Husmand” (1914), ”Det
brænder en Ild” (1920), ”Junker & Co.” (1922),
”Det gamle Guld” (1923), ”Imorgen faar vi Sol”
(1932), ”Fruen paa Hamre” (1937), ”Det gamle
Teglværk” (1942), ”Klokken paa Solbjerg” (1946)
och ”Doktor Ole” (1949). K. har också skrivit
folkliga skådespel. Flera av K:s romaner äro
översatta till svenska. ”Jubilæums-romaner”
ut-kommo i 7 bd 1949. E.
Korcula [kår’tsola] (serbo-kroat.), ital. Curzola,
en av de s. Dalmatiska öarna, Jugoslavien, skild
från fastlandet blott av ett smalt sund; 276 km2,
28,492 inv. Ö931)- ön är 47 km lång i ö.—v.,
av karstnatur, vattenfattig och bergig (intill 568
m). Nära ö. ändan ligger huvudstaden
Korcula (6,563 inv.) med tornförsedda gamla
murar och en gotisk kyrka från 1200-talet; vid en
vik i v. badorten Vela Luka.
Kord (eng. cord}, se Cordvävnad.
Korda (se Corda). 1) Matem., en rät linje, som
sammanbinder två punkter på en kurva. Om dessa
sammanfalla, övergår k. till en tangent.
2) Mus., sträng, se Corda.
3) Zool., se Ryggsträng.
Korda [kåMa], Sir Alexander, engelsk
filmregissör och filmproducent (f. 1893), född i Ungern.
Efter univ.-studier i Budapest blev K. journalist
där och satte 1915 även upp en teaterpjäs.
Sedan övergick han till filmen och var med
växlande framgång verksam som regissör i Budapest,
Wien, Berlin, Paris och Hollywood, tills han
1932 i England grundade London Film
Produc-tions Ltd, som fått mycket stor betydelse för den
engelska filmindustrien. Av hans tidigare filmer
kunna nämnas ”Sköna Helenas privatliv”, ”Den
gula liljan”, ”Midnattsvakten” och ”Damen från
Maxim”. London Films första film, ”Kvinnorna
kring kungen”, regisserade K. även själv. Av
London Films följande filmer äro de bästa ”Den
röda nejlikan”, ”Lilla kejsarinnan” och ”övergiv
mig icke”, de båda sistn. med Elisabeth Bergner,
René Clairs ”Spöket reser västerut”,
Wells-fil-men ”Tider skola komma” och den även av
K. själv regisserade ”Rembrandt” med Charles
Laughton i titelrollen. Under K:s ledning ingick
London Film 1935 som delägare i United
Artists, men 1944 sålde K. sin aktiepost. Under
senare år har K. uppnått en maktställning utan
motstycke inom filmen. Han har producerat
filmer som ”Elefantpojken”, ”Uppror i bergen”,
”De fyra fjädrarna”, ”Tjuven i Bagdad”, ”Lady
Hamilton”, ”Djungelboken”, ”Att vara el. icke
vara”, ”Fallet Winslow”, ”ögonvittnet” och ”Den
tredje mannen”, nästan samtliga världssuccéer.
”Lady Hamilton” regisserade han själv liksom
”Gryning över London” och ”En idealisk äkta
man”. Ett par av de senaste filmerna ha
inspelats i den betydelsefulla samproduktion med USA
och David O. Selznick, som K. inlett efter 2:a
världskriget. — Inom filmen äro verksamma
ytterligare två bröder till K., filmarkitekten och
målaren Vincent K. (f. 1894) och filmregissören
och författaren Zoltån K. (f. 1895). — K. erhöll
engelskt medborgarskap 1942. Han har varit g.m.
filmskådespelerskan Merle Oberon. [G.lVrlB.Hgn.
Korda’l, geom., se Radikalaxel
Kordasatsen, matem., utsäger, att om två
kor-dor i en cirkel skära varandra, så är produkten av
den ena kordans delar lika med produkten av den
andra kordans delar.
Kordax, se Dans, sp. 1155.
Kordecki [-dät’ski], Augustin, polsk munk
(trol. 1605—73), var prior i klostret i Czgstochowa,
när svenskarna 1655 sökte bemäktiga sig detta. Det
glänsande försvaret av den heliga platsen, vilket K.
sedermera själv skildrat, blev den gnista, som
tände polackernas hat mot kättarna och återupplivade
deras sjunkna mod, varigenom det blev
vändpunkten i Karl X Gustavs polska krig.
Kordeli’n, Alfred, finländsk donator (1868—
1917), född i ett fattigt hem, blev redan som ung
handlande och övertog småningom den ena
affären efter den andra, slutl. även ägare till flera
industriföretag och till Finlands största
jordegendom, Jockis gods. K. mördades av ryska
soldater i nov. 1917. I hans testamente anslogs största
delen av hans stora förmögenhet till befrämjande
av finsknationell vetenskap, litteratur, konst och
folkupplysning. Fondens storlek är 1950 c:a 80
mill. fmk, och de årl. utdelade understöden uppgå
till c:a 2,0 mill. fmk. E.Ed.
Kordeljä’rer, se Cordelierer.
Kordelogi [-JT] (fra. corps de logis}, se Corps.
Korderoj [-åjj’] (eng. corduroy, av osäkert
ursprung), i Sverige vanl. benämning på ett grovt
randigt el. rutigt enklare kostymtyg av hel- el.
halvylle.
Kordia’l (av lat. cor’, gen. cordis, hjärta), hjärtlig,
förtrolig. — Subst: k o r d i a 1 i t e’t.
Kordierft, d i k r o i t, i o 1 i t, miner., ett
järnhal-tigt magnesiumaluminiumsilikat, Mg2Al4Si5O18,
rom-biskt, men ofta skenbart hexagonalt genom
tril-lingbildning, färglöst el. blåaktigt med i tjockare
plattor stark pleokroism mellan violblå och
blek
- 851 -
— 852 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
