Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kornmal - Kornmygga - Kornsjuka - Kornsjö - Kornsjön, Norra, Mellersta och Södra - Kornsläktet - Kornsot - Kornsparv - Kornstorlek - Korntal - Korntillväxt - Korntrötthet - Kornvivel - Kornvärde - Kornål - Korn åt små fåglar - Kornö - Korogi - Korografisk karta - Korois - Korolanyi, Friedrich
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOROLANYI
Kornmal och av denna skadad råg med högar av
exkrementkorn.
spannmålsmagasin, där de angripa, förstöra och
sammanspinna sädeskorn av alla slag. Känd
redan under antiken uppmärksammades k. i Sverige
på 1700-talet, då den anställde skador i Kronans
magasiner. -— Även larven till den vithuvade
k., Endro’sis lacteelVa, som har huvud och
mellan-kropp snövita, förtär lagrad säd, men är ej heller
sällsynt i bostäder, där den angriper viktualier av
olika slag men även ylle och möbelstoppning. E.Wn.
Kornmygga, art av fam. gallmyggor*.
Kornsjuka, lantbr., se Kornål.
Komsjö, norsk gränsstation mot Sverige vid
järnvägslinjen Oslo—Göteborg; 213 inv. (1946).
Kornsjön, Norra, Mellersta och Södra
K., belägna vid Dalslands gräns mot Norge och
Bohuslän, avrinna genom Kynneälv till S. Bullaren
och Enningdalsälven. Norra K. (9,3 km2, djup 31
m) och Mellersta K. (2,6 km2, djup 26 m) ligga 140
m ö.h., Södra K. (7,6 km2) 134 m ö.h.
Kornsläktet, bot., se Korn.
Kornsot, se Sotsvampar.
Kornsparv, Emberiz’a calan’dra, fågelart av
busk-sparvsläktet, är ovan gråbrun med mörkare
fläckar, undertill brunvit. Längd 19 cm. Den är
utbredd över hela Europa, Nordafrika och Mindre
Asien. I Sverige finns den i s.v. delarna, där den
håller till på odlade fält. K. lägger sitt bo på
marken. Äggen äro 5—6, ljusgrå med bruna
fläckar. Stannfågel.
Kornstorlek. De kristallina bergarterna
indelas efter de ingående mineralkornens storlek
i sådana med afanitisk (se Afanit),
kryptokristal-linisk och mikrokristallinisk struktur. Ang. k. vid
minerogena jordarter se Jordarter. — K.
definieras vid oregelbundet formade korn vanl. som
kubikroten ur kornets volym. Uppdelning av
ett krossat el. malet material sker inom tekniken
ofta medelst handplockning för ”korn”
över 30 mm, medelst s i k t n i n g* (”sållning”)
för korn mellan 30 och 0,04 mm och genom s
e-di ment er in g* för korn mellan 200 och 5 p,.
För finaste k. tillkommer härjämte vid
vetenskapliga undersökningar mikroskopering (30—
0,2 g-) och centrifugering ur
vätskesuspen-sion (0,5—0,02^4). P.G.H.;A.Lg.
Komtal, lantbr., angivande skördens storlek i
— 885 —
förh. till den använda utsädesmängden,
begagnades förr allmänt som mått på avkastningen av
en del kulturväxter, framför allt strå- och
trind-säd. Ännu i dag säger man på många håll, att
vetet t.ex. givit ”tolfte el. femtonde kornet”,
varmed menas, att man fått 12, resp. 15 ggr så stor
skörd, som den använda utsädesmängden, d.v.s.
k. har varit 12, resp. 15. Samma princip för att
ange skörden finns i Bibeln: ”somt gav tiofalt”.
Man har emellertid mer och mer frångått att på
detta sätt ange skördeutfallet relativt och
använder i stället absoluta avkastningssiffror. Eo.
Korntillväxt, metall., se Koalescens.
Korntrötthet, lantbr., se Kornål.
Kornvivel, zool., art av släktet Calan’dra*.
Kornvärde, foderenhet*, som användes vid
beräkning av utfodringsnormer för svin. Med 1 kg
k. förstås nettoenergien i 1 kg normalt korn el.
den mängd av andra fodermedel, som kan giva
samma viktökning som detta vid gödning av svin.
Kornål, Tylen’chus hor’dei, art av ordn.
rundmaskar, som angriper rotspetsarna på företrädesvis
kornplantor och där bildar små gallknölar, den
s.k. åkersjukan, kornsjukan el. korntröttheten.
Kornplantorna bli förkrympta och bära endast få
kärnor i axen. K. har inom Sverige huvudsaki.
uppträtt i de n. provinserna.
Korn åt små fåglar, eg. namnet på en
barnkalender, som utgavs av Stockholms stadsmission
1866—1908 till förmån för dess barnhem.
Komö, fiskläge i Lyse* sn i Bohuslän.
Korogi’, bot., art av sysksläktet*.
Korogra’fisk karta (till grek, chora, land, trakt,
och grafein, skriva), se Karta, sp. 965.
Korois [kår’åis], till Finlands ärkebiskopsstol
hörande säteri i S:t Marie sn, n. om Åbo, med
grundmurar av en här under 1100-talet uppförd
biskopskyrka samt ruiner av biskopshuset; som
handelsplats en föregångare till Åbo.
Korolan’yi [-ji], Friedrich, österrikisk
operettdirigent och tonsättare (1865—-1950), var
kapellmästare vid teatrar i bl.a. Wien, Berlin, Dresden,
Leipzig och Magdeburg. K. vann en vidsträckt
popularitet främst genom några operetter, bland
dem ”Die Marketenterin” och ”Die Liebesschule”
(uppförd i ett flertal europeiska länder samt i
Kornsparv.
Ur ”Våra fåglar i Norden”.
— 886 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
