Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Korpelarörelsen - Korpen (stjärnbild) - Korpgam - Korpgluggarna - Korpilahti - Korpilombolo - Korpo - Korporal - Korporalduk, corporale - Korporation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KORPORATION
taga predikoresor i de svenska
gränsförsamlingarna. Här vann han anhängare i de læstadianska
kretsarna, särsk. i Kiruna och Karesuando. Även
andra ledare ha uppträtt jämte Korpela, ss.
”profeten” Sigurd Siikavaara från Areavaara (häktad
för otukt 1939), vilken lett en rörelse i Pajala och
trakten kring Kiruna. Väckelsen var starkt
känslobetonad (i några fall följdes den av
sinnessjukdom). Man uppehöll sig med förkärlek vid
Bibelns profetior; världens undergång vore nära
förestående, men dessförinnan skulle ”förbundets
ark” komma och hämta de trogna. — K. synes ha
nått sin höjdpunkt o. 1935 och därefter
avmattats. [A.MnlS.N.
Korpen, lat. Corvus, en av de ptolemaiska
stjärnbilderna, s. om Jungfruns stjärnbild, vid 12*—13*
rektascension och —io° 250 deklination. Den
innehåller ett 20-tal för blotta ögat synliga
stjärnor, av vilka de fyra ljusstarkaste (av 3:e
storleken) tillsammans bilda en något oregelbunden
fyr-hörning. Se karta vid Stjärnor.
Korpgam, art av fam. Nya världens gamar (se
Gamar).
Korpgluggarna, vard. och skämtsamt om
ögonen, eg. om torngluggar, där fåglar bruka hålla till.
Kor’pilahti [-h-], by i f.d. Antrea kommun i s.
Karelen, n.ö. om Viborg. 1914 framgrävdes här ur
en mosse lämningar av ett nät, knutet av bast
och försett med sänkestenar samt flöte av bark,
samt vidare redskap av ben, horn och sten. Med
hänsyn till vissa i fyndlagret ingående diatoméer
(kiselalger) daterades fyndet till ancylustiden.
Från arkeologiskt håll ansågs denna
tidsbestämning dock för hög, bl.a. av den anledningen, att
stenredskapen äro slipade. Numera torde den
dock vara allmänt godtagen. — Litt.: H.
Lindberg i ”öfversikt af Finska vetenskapssocietetens
förhandlingar”, 58 (1915—16); S. Pälsi & H.
Lindberg i ”Finska fornminnesföreningens tidskr.”,
28 (1920). [G.EmJC.A.A.
Korpilom’bolo, socken i Pajala och
Korpilom-bolo tingslag i Norrbottens län och pastorat i
Norrbottens n. kontrakt av Luleå stift; 1,535,so
km2, därav 1,498,80 land; 3,934 inv. (1950). K.
är en skogs- och myrplatå kring Kalixälv med
bebyggelsen huvudsakligen kring småsjöar i ö.;
älvdalen är smal och föga odlad. Åkern utgör
blott 0,6 °/o av landarealen, ängen 2% och
skogsmarken 57 °/o. Kyrkbyn Ko r p i 1 o m b o 1 o har
696 inv. Kronoparker omfatta c:a 860 km2. K.
är en Sveriges mest skattetyngda kommuner.
Kyrkan av trä byggdes 1856 och restaurerades
1936. Socknen bildades 1856 av delar av Pajala,
överkalix och övertorneå socknar. — Namnet är
finskt. Förleden korpi anses betyda sank
granskog, efterleden lompolo, ofta skrivet lombolo,
betyder liten sjö (se K. B. Wiklund i G. Bergfors &
A. Neander, ”Norrbotten”, 2, 1930, sid. 341). P.;Er.
Korpo, skärgårdskommun i Åbo-Björneborgs
län, Finland, s.v. om Åbo stad, 145 km, 2,076
inv. (1949; 14 inv. pr km2), svensktalande. Åkern
upptar n km2 (8 °/o av arealen), skogsmarken 80
km2. Kyrka i gråsten från slutet av 1300-talet.
Jurmo och Aspö bönehusgäll samt Utö fiskläge i
K. ha egna kapellbygnader.
Korporal, se Korpral.
Korpora’lduk, corporale (lat. palla corpo-
Korporalväska från 1300-talet. Museet i Falun.
Ur G. Näsström, ”Forna dagars Sverige”.
ra’lis, ”klädnad åt kroppen”, till corpus, lekamen,
kropp), i katolsk gudstjänst brukad duk för
mässoffrets frambärande. K. var den förnämsta av
kalkdukarna och skulle bevaras och tvättas med
särskild vördnad och omsorg, emedan den ensam
kom i beröring med hostian (corpus Dom’ini,
Herrens lekamen), därav dess namn. Hostian bröts
näml, på den över altaret bredda k., som var av
fint vitt linne och något mer än V2 m i kvadrat.
Täckelset över kalken (ibland en flik av den
uppvikta k.) kallas numera i regel endast palla*. K.
förvarades hopvikt i en ofta praktfullt utstyrd väska,
bursa corporalis, el. en vacker ask e.d. Ingen
medeltida k. och endast en medeltida korporalväska (i
museet i Falun) finnes bevarad i Sverige. Jfr
Kalkkläde. — Litt.: Agnes Branting, ”Textil skrud
i svenska kyrkor” (1920). I.;S.N.
Korporatio’n (till lat. corpus, kropp,
samfund), i allm. förening, samfund, kår. — I
rättslig mening betecknar k. en samfällighet, vars
verksamhet är inriktad på bestämda mål och
präglas av kontinuitet, i det den fortgår, ehuru
de enskilda individerna växla. En k. kan av
staten vara erkänd som ”juridisk person”, ant.
genom särskilt beslut el. därigenom, att i gällande
lag stadgade villkor fyllas av vederbörande k.,
men kan även eljest behandlas som sådan från
fall till fall. Som ex. på k. kunna nämnas
kommuner, univ., aktiebolag och vissa
yrkessamman-slutningar; de gamla hantverksskråna voro även
på sin tid k. — Begreppet k. möta vi redan i
den romerska rätten. Det har haft växlande
innebörd under olika tider och har så fortfarande
från land till land. I vissa länder fäster man
stor vikt vid en k:s formliga auktorisation av
staten. Egendomligt för engelsk rätt är det där
stundom förekommande begreppet Corporation sole
som beteckning för innehavaren av ett ämbete
och kommande innehavare av detsamma; den
— 889 —
— 890 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
