Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Korporation - Korporationsidrott - Korporatism - Korporativism - Korpral (korporal) - Korpralskola - Korpskytte - Korpsten - Korptävling - Korpulens - Korpus - Korpuskler - Korpuskularstrålning - Korpuskularteori - Korputskott - Korr. - Korrasion - Korrekt - Korrektion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KORPORATIONSIDROTT
engelske monarken, kyrkoherden i en församling
jämte dessas efterträdare äro ex. på Corporation
sole. — Rörande betydelsen av k. under de
auktoritära regimerna i Italien och Tyskland se
Korporativism. J.E.N.
Korporationsidrott, idrott, som bedrives inom
föreningar, uteslutande rekryterade från olika
yrkes- och personalkategorier. K. förekommer i stor
utsträckning i Tyskland, Italien och Ryssland.
Korporationstävlingar, förk.
korptävlingar, som avhållas mellan representanter för skilda
yrken, industrier o.a. företag, ha på senaste tiden
vunnit stor popularitet i Sverige.
Korporatism’, se Korporativism.
Korporativism’, den ekonomiskt-politiska
uppfattning, enl. vilken de olika näringsgrenarna
böra sammanslutas i korporationer, som själva
under statens kontroll få förvalta gemensamma
angelägenheter. K. syftar till att undgå den
planlöshet, som anses utmärka ett liberalt
samhälle med fri konkurrens, utan att likväl hamna
i direkt statlig reglering av näringslivet. K. kan
även utbildas som en statsfilosofisk uppfattning,
vilken anser, att staten bör byggas upp på de
olika korporationerna, vilka t.ex. äro
representerade i folkförsamlingen. I varje fall bör denna
jämte en direkt folkvald kammare även bestå
av en kammare, vald på korporativ grund. Man
har härigenom trott sig kunna få en mera
sakkunnig folkrepresentation. I praktiken har k. i
regel endast propagerats av anhängare av
auktoritära system, ss. fascismen och nazismen.
Dessa ha här funnit en möjlighet att utnyttja
missnöjet med den liberala ekonomien utan att dock
behöva bekänna sig till socialismen. När de
kommit till makten, har k. visat sig tämligen
betydelselös. På sin höjd har den bibehållits
som täckmantel för den rena statskontrollen. I
Tyskland blev under nazismens tid eg. blott
bondeklassen korporativt organiserad, men då de
ledande utsågos uppifrån enl. ”Führerprincipen”,
var det aldrig fråga om någon självstyrelse. I
Italien antogs en korporativ författning, Carta
del lavoro, som flitigt reklamerades men fick
ringa praktisk betydelse. — K. framträdde i
samband med de romantiska strömningarna i
Tyskland i början av 1800-talet med deras beundran
för medeltidens samhälle. Som dess lärofader
kan Adam Muller nämnas. Genom sitt starka
betonande av gemensamheten i mots. till den
klassiska liberalismens individualistiska
uppfattning har den även benämnts den organiska
el. universalistiska
samhällsuppfattningen. En redogörelse för den ekonomiska
teorien ur universalistisk synpunkt har getts av
Othmar Spann i ”Die Haupttheorien der
Volks-wirtschaftslehre” (1911, flera senare uppl.; sv.
övers., 2 bd, 1927—32). C.Wr.
Korpra’l, förr även k o r p o r a 1 (ytterst fra.
corporal, ombildning efter corps, kår, av caporal,
ital. caporale, till capo, huvud, alltså eg. likbetydande
med sv. kapten och besläktat med d.o.). 1) Vid a
r-m é n (utom art.; jfr Konstapel),
kustartilleriet och flygvapnet den näst lägsta
underbefälsgraden; lägsta graden är vicekorpral.
Benämningen är gammal och förekom redan på
1600-talet. — Vid flottan lägsta underbefälsgrad
inom sjömanskåren.
2) K. el. b a n 11 ä r k r u t h o r n, litet,
rundsvar-vat kruthorn, avsett för fängkrut; begagnades av
musketerare på 1500—1600-talen.
Korpralskola, krigsv., se Underbefälsskolor.
Korpskytte, korptävling i skytte.
Korpsten, folkkult., se Ormsten.
Korptävling, se Korporationsidrott.
Korpulens’ (av lat. corpus, kropp), för stor fetma
(se Fettsot). — Korpulent’, fet, fetlagd.
Korpus, se Corpus.
Korpus’kler, de smådelar (atomer, molekyler,
joner, elektroner), varav materien är sammansatt.
Korpuskula’rstrålning, fys., strålning, som består
av i snabb rörelse befintliga materiella partiklar,
s.k. korpuskler*. Man talar vanl. om k. i mots.
till elektromagnetisk strålning, som ej är av
materiell natur. Till k. räknas anod-, katod-, kanal-,
a- och /1-strålning.
Korpuskula’rteori’, fys., se Ljus.
Korputskott, anat., se Korpben.
Korr., förk. för korrektur.
Korrasion, geogr., geol., se Korrosion.
Korrekt’ (av lat. corrig’ere, göra rak, förbättra),
riktig, felfri, regelrätt, otadlig, ”juste”.
Korrektio’n (se Korrekt), rättelse.
1) Fys. I allm. äro ett mätinstruments
angivelser ej exakta utan måste korrigeras med ett
större el. mindre belopp. K. benämnes den
storhet, som skall läggas till ett instruments angivelse,
för att det korrekta värdet av den uppmätta
storheten skall erhållas. K. är således positiv, om
instrumentet visar för lågt, negativ, om instrumentet
visar för högt. Storleken av k. varierar i allm. med
storleken av den uppmätta storheten. Man brukar
därför uppta sambandet mellan k. och den
uppmätta storheten och ange detta samband t.ex. i
ett diagram (korrektionskurva). Re.
2) Fångvårdsv. K. avser förbättring av asociala
individer. Genom anstaltsbehandling el.
kriminalvård i frihet söker man sålunda av brottslingar,
lösdrivare och vanartig ungdom skapa
samhälls-nyttiga medborgare. Se Fångvård, Kriminalvård,
Straffrättsliga skyddsåtgärder, Tvångsarbete och
Tvångsuppfostran.
3) Vapentekn., en på gr. av uppmätta el.
uppskattade störningar i de för en projektilbana
gällande ”normala” värdena företagen ändring av
ett vapens inriktning och av tidrörens inställning
(tempering*). Störningarna kunna hänföras till
atmosfären (tryck, temp. samt vindens
styrka och riktning), till ammunitionen (krutets
beskaffenhet och temp., projektilens vikt samt
tidrörens gångtid) och slutl. till själva vapnet
(riktinstrument och eldrör). Varje störning av de
normala värdena, t.ex. io° temp.-höjning i förh.
till det för skjuttabellen* gällande värdet på temp.,
innebär, att projektilbanan på ett bestämt sätt
avviker från den av skjuttabellen angivna banan.
K. har till uppgift att bringa den verkliga
projektilbanan att i önskad punkt sammanfalla med
skjuttabellens. Dess storlek beräknas ant. med
hjälp av uppgjorda tabeller (fältart.) el.
automatiskt (i luftvärnets centralinstrument) och
över
— 891 —
— 892 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
