Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Korrektion - korrektionsfilter - Korrektionsmedel - Korrektiv - Korrektiva rörelser - Korrektivkonto - Korrektur - Korrektör - Korrelat - Korrelation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KORRELATION
föres till vapnet genom
inställning på
riktinstru-mentet och till tidrören
genom ändring av deras
tempering. P.O.S.
Korrektionsfilter, se
Ljusfilter.
Korrektionsmedel,
un-derv., sammanfattande
benämning på samtliga
de tillrättaförande och
bestraffande åtgärder,
som av lärare kunna
vidtagas gentemot en
elev. Som k. räknas
t.ex. aga i olika former,
nedsatt uppförande- el.
ordningsbetyg,
anmärkningar, tillrättavisningar, enskilt samtal,
rapport till hemmet el.
överordnad myndighet
(rektor, överlärare,
skolråd, barnavårdsnämnd)
o.s.v. Jfr Aga, Disciplin,
Prygel och
Skoldisci-plin.
Korrekti’v, rättelsemedel; botemedel; i sms
rättelse-.
Korrektiva rörelser, de för den lingska
gymnastiken karakteristiska rörelserna till förbättrandet
av kroppshållningen och motverkandet av genom
ensidigt arbete m.m. uppkommen felaktig
kroppsställning.
Korrektivkonto, konto, som upplägges som
motvikt till annat konto, på vilket ett för högt belopp
är bokfört. K. förekommer särsk. vid indirekt
avskrivning och nedskrivning, då tillgången kvarstår
i räkenskaperna med oförändrat värde, under det
att det avskrivna el. nedskrivna beloppet redovisas
på ett passivt k. Som exempel på k. kan nämnas
delkrederekonto (se Delkredere) och
värdeminsk-ningskonto*.
Korrektu’r (se Korrekt), boktr. Då en text blivit
uppsatt, göres provavtryck el. k., varav det första
(”noll”-korrekturet) läses på tryckeriet, de följ.
(”i:a”, ”2:a”, ”ark-”k. o.s.v.) tillställas förf. I k.
göras anmärkningar och rättelser med särskilda
tecken (”korrekturtecken”), vilka både sättas inuti
satsen (”lokaliseringstecken”) för att utmärka, var
felet finns, och i marginalen (”insigneringstecken”)
för att angiva rättelsens beskaffenhet.
Omedelbart före tryckningen (sedan tryckformen lagts i
pressen) läses ”revider”-k. på det tryckfärdiga k.
(”press”-k.). Jfr Boktryckarkonst, sp. 466. W.N.
Korrektö’r, krigsv., se Pjäskorrektör.
Korrela’t (till lat. con-, med, och referre,
hänföra; perf. part. rela’tus), fil., språkv., begrepp i
växelförhållande till varandra (t.ex. höger och
vänster); ord, som hänvisa på varandra, särsk.
om det ord i huvudsatsen, till vilket man
hänvisar, t.ex. den stad i ”den stad, där han bor” (jfr
Anaforisk).
Korrelatio’n (mlat. correla’tio, gen. -o’nis-, jfr
Relation), växelförhållande, nödvändigt ömsesidigt
samband el. förhållande. — Adj.: k o r r e 1 a t i’v.
1) Biol., det ömsesidiga avhängighetsförhållande,
som råder mellan utvecklingen hos olika delar av
kroppen, resp, olika organ och dessas funktioner
hos en organism. Hos t.ex. hjortarna är
halsmuskulaturens styrka anpassad efter hornens tyngd:
stora, tunga horn, kraftiga halsmuskler; små el.
inga horn, mindre utbildad halsmuskulatur o.s.v.
Hos växterna yttrar sig k. särsk. i den
verkan topp- och sidoskott ha på varandras
utveckling och i förhållandet mellan utvecklingen
av skott- och rotsystem. Det senare sambandet
betingas framför allt av ömsesidigt utbyte av
näringsämnen; rötternas förmåga att försörja
skotten med vatten och näringssalter påverkar
utvecklingen av dessa, liksom rötternas utveckling
påverkas av tillförsel av organisk näring från
bladen. K. mellan toppskott och grenar kan visa
sig i att det förra normalt växer ortotropt och
grenarna i vinkel mot stammen, men om toppen
av t.ex. tall skärs av, så böjer sig ett närliggande
sidoskott upp och övergår till toppskott.
Sido-knoppar utvecklas ofta ej alls (vilande knoppar);
om toppknoppen avlägsnas, växa däremot de
förra ut till grenar. Denna k. har visat sig bero
på hormonverkningar: i toppen bildas ämnen, som
ledas till sidoknopparna och hämma deras
utveckling. Likaså kan ett blad hindra utvecklingen
av knoppen i bladvecket; om bladet skärs av,
växer knoppen ut. Effekten av beskärning* av
växter beror delvis på att sådana korrelativa
hämningar upphävas. Av hormoner framkallad
positiv k. föreligger t.ex., då adventivrötter
bildas från sticklingar: utveckling av knoppar på
skottet för med sig rotbildning genom
produktion av rotbildande hormon.
K. i en annan bemärkelse är följ.: I allm.
ha föräldrar, som i storlek avvika från medeltalet,
barn, vilka avvika i samma riktning, fast svagare
(Galtons regression); i detta och analoga fall talar
man om k. För att undersöka ett statistiskt
material i avseende på k. mellan 2 egenskaper, ordnar
— 893 —
— 894 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
