Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Korrespondensundervisning - Korrespondent - Korrespondera - Korridor - Korridorpolitik - Korridorsystem - Korrigera - Korrodera - Korrosion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KORROSION
dervisningsbrev, vilka dessutom bruka
innehålla övningsuppgifter och provuppgifter, till
vilka lösningar skola skickas till inst. för rättning.
Kurserna äro vanl. lättfattligt skrivna och rikt
illustrerade. Fördelarna med k. äro, att den
studerande kan bedriva metodiska studier under
sakkunnig ledning vid sidan av sitt förvärvsarbete
och att han själv kan välja sin tid och studietakt.
På gr. av den senaste tidens bättre ekonomiska
läge ha korrespondensinst. ofta kunnat engagera
landets främsta specialister som kursförfattare.
Det finns emellertid även nackdelar: vissa ämnen,
särsk. språk, lämpa sig mindre väl för k.,
reklamen suggererar ofta fram alltför stora
förväntningar, och den personliga kontakten mellan lärare och
elev blir ofta minimal. — I Sverige anmäla sig
årl. c:a 250,000 personer till korrespondenskurser,
men endast en relativt liten del av dessa tyckas
fullborda sina kurser (vid en 1947 utförd
Medelby-undersökning befanns det, att under en
15-års-period 160 personer av en befolkning på c:a 1,500
anmält sig till korrespondenskurser vid ett av de
största inst., men av dem hade endast c:a 25%
avslutat kurserna inom rimlig tid). — I USA
användes k. sedan 1923 i ganska stor utsträckning
i samband med muntlig undervisning på
realskole-stadiet, s.k. supervised correspondence study (i
Australien sedan 1914). En parållell till denna
undervisningsform ha vi sedan 1941 i de s.k.
korrespondensrealskolorna el. R
o-bertsforsskolorna. Denna
undervisningsform föreslås av 1946 års skolkommission komma
till permanent användning i den nioåriga
lands-bygdsskolans sista klass, särsk. för den teoretiska
yrkesutbildningen. — Jfr Korrespondenscirkel. —
Litt.: J. S. Noffsinger, ”Correspondence schools,
lyceums, chautauquas” (1926); ”Report of
confe-rence on supervised correspondence study” (1934);
Ella Woodyard, ”Culture at a price” (1940); ”1946
års skolkommissions betänkande med förslag till
riktlinjer för det svenska skolväsendets utveckling”
(i SOU, 1948:27). R.Jn.
Korrespondent’ (se Korrespondens), brevskrivare,
meddelare; å viss ort av tidning anställd meddelare;
kontorist, som sköter korrespondensen på ett
affärskontor. Inom bankväsendet användes ordet
även för att beteckna bankförbindelse på annan
plats; man talar t.ex. om en banks korrespondenter
i London etc.
Korresponde’ra (se Korrespondens), motsvara;
brevväxla. —■ Korresponderande
ledarn o t, medl. av akad. el. samfund, som ej äger att
deltaga i dess överläggningar el. beslut.
Korridor [-å’r] (ital. corridore, eg.: gång, där
man löper fram och åter), lång (och vanl. smal)
gång mellan två rumsrader el. utanför en
rumslänga; smal landremsa mellan två länder el. genom
ett annat land (ss. Polska korridoren*).
Korridorpolitik, om politiska intriger o.d. (i
riksdagens korridorer).
Korridorsystem, sätt att planera en byggnad
(t.ex. sjukhus, kasern, skola), enl. vilket rummen
förläggas intill korridorer, löpande ant. vid
yttersida el., i byggnadens mitt.
Korrigera [-JeTa] (se Korrekt), rätta, förbättra;
göra rättelser i.
Korrode’ra (lat. corro’dere, gnaga sönder), om
metall (i aktiv el. passiv form): angripas, rosta,
ärga; om kristall (i passiv form): anfrätas,
delvis upplösas. Jfr Korrosion.
Korrosio’n (av lat. corro’dere, gnaga sönder).
1) Geol., geogr. K. el. k o r r a s i o n. De exogena
krafterna transportera genom vittringen lösgjort
material, vilket under transporten verkar slipande
och nötande på den fasta berggrunden. Denna
process sammanfattas under termen k., som dock
främst användes om flygsandens arbete på
berggrunden. K:s morfologiska betydelse ligger i att
den skapar karakteristiska småformer, dess
kvantitativa roll i erosionsarbetet är obetydlig.
2) Metall., oavsiktligt inträffande och
fortlöpande frätning i ytan av en metall. Den k., som
ur teknisk och ekonomisk synpunkt har de mest
vidsträckta konsekvenserna, är röstning hos
järn och stål. Man beräknar, att den årliga
na-tionalförlusten i Sverige på gr. av röstning är
av storleksordningen 50 mkr. — Röstning
fordrar samtidig närvaro av syrgas och fuktighet
och anses bero på uppkomsten av elektriska
lokalelement; järn rostar icke i rent, luftfritt
vatten, ej heller i torr luft el. syrgas. Fuktigheten
på järnytan behöver icke vara synlig, för att
röstning skall inträffa; det räcker med att den
är adsorberad i ytskiktets porer el. i en ytfilm,
bestående av redan bildad rost, i ett tunt
saltskikt e.d. Delikvescenta salter, t.ex. zinkklorid,
äro härvid särskilt verksamma. Salt från
havsvatten ger k.-angrepp redan då relativa
fuktigheten hos luften uppgår till 50°/o;
indunstnings-rester från vanligt mjukt vatten ge röstning vid
c:a 6o°/o relativ fuktighet, medan en fullt ren
järnyta ej börjar rosta, förrän relativa
fuktigheten stiger över 90 å 95 °/o. En höjning av temp.
ändrar föga på dessa siffror men ger snabbare k.
K.-motståndet ökas, om järnet är legerat med
små mängder koppar, varvid en kopparhalt av
c:a 0,2% befunnits optimal. — Gjutjärn rostar
betydligt långsammare än mjukt järn och stål.
En polerad järnyta har svårare att rosta än en
matt. De s.k. rostfria materialen äro ej
rostbeständiga annat än under vissa betingelser; vissa
salter kunna framkalla rost, särsk. om järnytan
är matt el. repad. Likaså kan lokal glödgning
(t.ex. från svetsningar) nedsätta
rostbeständigheten. Rostfriheten härrör väsentligen från
lege-ringsbeståndsdelen krom, som synes ge upphov
till en osynlig, passiverande ytfilm, bestående av
kromoxid. Vanlig austenitisk rostfri plåt (t.ex.
diskbänksplåt) innehåller 18 °/o krom och 8 °/o
nickel.
Även andra bruksmetaller, ss.
aluminiumlegeringar, koppar, mässing och zink, förändras
under inverkan av fuktighet i kombination med
luftsyre och ev. kolsyra och sägas då korrodera.
I allm. gäller, att de rena metallerna äro
beständigare än de förorenade. Vissa typer av
mässing och av lättmetallegeringar korrodera särsk.
snabbt i korngräiiserna och få härigenom
benägenhet att uppluckras i ytan. En av de även mot
saltvatten mest k.-beständiga
lättmetallegeringar-na är hydronalium, vars ungefärliga
sammansättning är 90 å 93 °/o aluminium och 10 å 7 °/o
magnesium. — Litt.: J. Tandberg, ”K. och k.-skydd”
— 898 —
SU 16.
29 — Red. avsl. 22/s 50.
— 897 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
