Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Korrumpera - Korruption - Kors - Korsak - Korsakovs sjukdom - Korsande eld - Korsandmat - Korsar - Korsaren - Korsband
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KORSBAND
Kors. 1. Latinskt kors. 2. Grekiskt kors. 3. Hjulkors.
4. Georgskors. 5. Malteserkors. 6. Andreaskors. 7.
Påvekors.
stickning, mutsystem; besticklighet, mottaglighet
för mutor; (sede)fördärv.
Korruptio’n, se Korrumpera.
Kors (ytterst från lat. crux). i) K. har redan
under förkristen tid varit ett tecken på smärta och
död, då t.ex. hos fenicierna dödsstraff utfördes
genom upphängande och fastspikande på pålar el.
korslagda bjälkar (se Korsfästning). Enl. legenden
skulle Kristi kors ha huggits av träd, som
var en avläggare av livets träd i paradiset; genom
hans försoningsdöd återvann k. livets kraft. Denna
symbolik går särsk. igen under den senare
medeltiden, då krucifixframställningar stundom ha k.
prytt av lövverk. Kristi k. skulle enl. legenden ha
återfunnits vid 300-talets början av kejsarinnan
Helena genom en uppenbarelse (jfr Jerusalem, sp.
1179, samt Korsfester). Genom korstågen blevo
korsreliker mycket eftersökta och spridda i
Europa; sådana äro också bland de äldsta till
Norden hämtade, varom bl.a. Lunds domkyrkas
historia och Sigurd Jörsalafaris korskyrka vid
Kungälv bära vittne. K. blev den stora symbolen för
Jesu Kristi lidande som frälsare och för den kristna
tron. Det ursprungliga skall ha varit det T-formiga k.
(som även kallats egyptiskt k. el. a n t o n i u
s-k o r s). Vanligast är det s.k. latinska k. med
den nedre armen längre än de övriga; det är detta,
som förekommer på altaren, tornspiror, dräkter
m.m. Det likarmade s.k. grekiska k. finner man
redan i förkristen tid i det fyrekriga hjulet,
hjulkorset, den urgamla solsymbolen, som också
upptagits i den kristna aureolan (se Gloria). Ur
hjulkorset har måhända även hakkorset*
uppkommit. I förkonstantinsk tid förekommer k.
sällan i sin egentliga form utan sammansättes på
flera sätt, ofta med snedstavar och (överst) en
rundad form, som ingår i det grekiska R (P); det
blir då också kristusmonogram*. Stundom
om-gives i det likarmade k. endast mittpartiet av en
ring (ofta i entrelac el. flätning, ss. i den äldsta
nordiska kristna konsten). Korsarmarna kunna
utgå i flikar el. klöverbladsformer el. sluta med
små tavlor, som upptaga evangelistbilderna (så på
krucifix från den senare medeltiden) el. begränsas
el. avskäras av små stavar. Så uppkommer
kryckkorset, liksom bildat av fyra
sammanfogade antoniuskors, och det latinska
kryckkorset, av fyra sammanfogade latinska kors.
Även korsarmarna kunna växla i form: g e o r g
s-korset är liksom sammansatt av 4 tappar, som
mötas i de smala ändarna; i malteserkorset
(johannitkorset) äro dessa tappar inskurna
på ett stjärnliknande sätt o.s.v. Det omvända
latinska k. kallas petruskors, då aposteln på
ett sådant skulle ha lidit martyrdöden, det liggande
av motsvarande skäl filippuskors; k. med
snedställda armar i X-form har av liknande orsak
benämnts andreaskors. Det gaffel- el. Y-
formade k. har blivit kallat rövarkors (i
kalvariebilder ser man rövarna stundom anbragta
på sådana k.). Små tvärarmar utgöras på
krucifixbilder ofta dels av inskrifttavlan över huvudet,
dels av fotbrädet. Patriarkkorset har 2
tvärarmar, den övre kortare, påvekorset 3
armar ställda på liknande sätt. Det lothringska
k. är bildat av två på varandra ställda grekiska
kors. Konungariket Jerusalems k.
(palestina-korset) har 4 små kors i det stora korsets
vinklar. Burgundiskt k. (brabantkors)
är ett andreaskors av taggiga grenar, det
mantu an sk a k. är ett grekiskt k. med utsvängda
armar. Andra heraldiska k. och ordenskors ha
växlande varianter. E.W.
Taga korset, ansluta sig till ett korståg.
2) Anat., se Korset.
3) Mus., i notskrift det tecken (#), som anger, att
en ton skall höjas med ett kromatiskt*
halvtons-steg. Jfr Förtecken.
Korsa’k, se Stäppräv.
Korsakovs sjukdom [kår’-] (Korsakovs psykos),
en form av sinnessjukdom, vanl. framkallad av
långvarigt alkoholmissbruk och karakteriserad av
svårartade minnesrubbningar, varvid särsk.
förmågan att inprägla nya intryck brukar vara starkt
nedsatt. Karakteristiskt är vidare, att den sjuke söker
dölja minnesdefekten genom att utfylla luckorna
med för tillfället uppdiktade fantasier. Ofta
åtföljes k. av nervinflammationer, som medföra
förlamningar i armar och ben. Sjukdomens
utgång är oviss; icke sällan äro rubbningarna
irreparabla, men förbättringar kunna dock
förekomma. Jfr Neurit. T.V.Sn.
Korsande eld, krigsw., se Korseld.
Korsandmat, art av fam. andmatväxter*.
Korsa’r (ital. corsaro, till lat. cursus, lopp, jfr
Kurs), kaparfartyg, särsk. förr om sådana, som
utsänts av barbareskstaterna*, sjörövare,
friby-tare. Jfr Sjöröveri.
Korsåren, dansk tidning, se Corsaren.
Korsband. Som k. befordras trycksaker,
affärshandlingar och varuprov; för s.k.
utgivarkors-b a n d* gälla särskilda bestämmelser. K. får ej
innehålla brev, anteckning el. handling, som har
egenskap av verklig och personlig skriftväxling.
Försändelsen skall kunna lätt undersökas. Som
trycksaker anses tidn. o.a. periodiska
skrifter, böcker, broschyrer, noter, visitkort,
reklamkort, korrektur (med el. utan manuskript) etc. Då
samtidigt avlämnas minst 1,000 inrikes
trycksaks-korsband av sinsemellan lika vikt och format, s.k.
masskorsband, kan å avgiften medgivas en
rabatt av 20 °/o. För s.k. gruppkorsband*
lämnas en rabatt å 20—50 °/o. För trycksaker i
upphöjt arbete till bruk för blinda utgår en särsk.
låg avgift. Halvtariffkorsband (förut
benämnda abonnemangskorsband) kallas vanl.
utgi-varkorsband, som mot särskild avgift sändas till
Danmark, Finland, Island och Norge. Som
affärshandlingar anses alla sådana handlingar
och dokument, helt el. delvis skrivna el. ritade,
som ej utgöra verklig och personlig skriftväxling.
Som varuprov befordrade föremål få icke äga
handelsvärde. Efter taxan för varuprov kunna
under vissa villkor i den inrikes utväxlingen befordras
reklamartiklar och vissa mindre varusändningar.
— 901 —
— 902 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
