Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Koskenniemi, Matti - Koski - Koskinen, Yrjö Sakari - Koskull, ätt - Koskull, Anders - Koskullskulle - Koslovskij, Albert - Kosmas av Prag - Kosmas och Damianus - Kosmet - Kosmetik - Kosmetiska medel (skönhetsmedel) - Medel för hudens vård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOSMETISKA MEDEL
Gebilde und Prozesse in der Schulklasse”
(dr-avh., 1936), ”Rangordnungen und Dimension der
Distanz des sozialen Lebens in den fünf ersten
Schuljahren” (1938), ”Älykkyystutkimuksen
me-netelmät” (”Intelligensundersökningens metoder”,
s.å.), ”Seitsenvuotisen, kaksiopettajaisen
maalais-kansakoulun järjestelykysymyksiä”
(”Organisationsfrågor ang. sjuårig lantfolkskola med två
lärare”, 1948). R.Jn.
Koski (fi.), fors.
Koskinen [kås’-], Yrjö Sakari, historiker
och politiker, se Yrjö-Koskinen.
Koskull, ätt, över Livland inkommen till Sverige
med Anders K. (1594—o. 1674), slutl. landshövding
och kommendant i Dorpat, introducerad på svenska
riddarhuset 1638. Dennes sonson, karolinen, slutl.
generallöjtnanten och landshövdingen i
Kronobergs län Anders K. (1677—1746), stiftare av
Änga-holms fideikommiss, blev friherre 1719 men slöt
själv sin ätt; hans självbiografiska anteckningar
äro utg. i ”Karolinska krigares dagböcker”, 6
(1912). Från en frände till honom stammar den nu
levande friherrliga ätten, som introducerades
1720. C.
Anders Gustaf K., friherre, målare (1831—
1904), studerade först i Düsseldorf, där han tog
avgörande intryck av det där härskande
genremåleriet, därefter någon tid i Paris, där han bl.a. under
Th. Couture ägnade sig åt studier av liknande art.
K. blev 1868 led. av Konstakad. Hans stil är i
allo typisk för düsseldorfmåleriet. Med täml.
skicklig teknik behandlade han olika folkliga
motiv, idylliska, ofta smått humoristiska genremotiv
och enstaka landskapsbilder, oftast med
figurstaffage. — K. är på Nationalmuseum representerad
med bl.a. ”Hushållsbestyr”, ”Kyrkstötens kollekt”
och ”Fiskare på isen”. S.Sm.
Koskullskulle, gruvsamhälle, se Gällivare och
Gällivare malmfält. — Namnet efter friherre Georg
Adolf Koskull (d. 1829), landshövding i
Norrbottens län 1816—21.
Koslovskij [kåslåv’ski], Albert, lettisk
koreograf och danspedagog (f. 20,/s 1902). Efter
utbildning i Moskva, bl.a. vid Bolsjojteaterns balettskola,
var K. 1920—25 dansör vid nationalteatern i Riga.
1925—30 var han verksam i bl.a. Paris och Rom,
uppträdde i Pavlovas trupp och arbetade en tid
under Fokin. Bl.a. tillhörde han Opéra privée på
Théåtre des Champs-Elysées i Paris och
turnerade med dess balett i Tyskland och Argentina.
1930—44 var K. premiärdansör och balettmästare
vid nationalteatern i Libau, vars balettkår han
byggde upp. Han har där iscensatt ett trettiotal
klassiska och moderna baletter, bland dem flera
egna, t.ex. helaftonsbaletten ”Flickan med
svavelstickorna” (efter H. C. Andersen; Stockholm
1945). Sedan 1944 är K. verksam i Stockholm.
1947—48 var han balettmästare vid Oscarsteatern,
och sedan hösten 1949 är han chef för Kungl.
teaterns balettelevskola. — G. 1932 m.
danskonst-närinnan och -pedagogen Nina D o m b r o v
s-ka (f. ®/7 1908), som fått sin utbildning vid
nationalteatern i Riga. 1930—44 var hon
premiärdansös vid baletten i Libau. Sistn. år kom hon
med K. till Stockholm och är sedan dess verksam
som hans assistent, även vid Kungl. teatern. B.Hgn.
Kosmas [kås’-] av Prag, tjeckisk krönike-
skrivare (d. 1125), domherre. K. skildrade sitt lands
historia från sagotiden fram till tiden strax före
sin egen död. Arbetet, ”Chronica boemorum”, som
genomgående har tjeckiskt nationell syn på
händelserna, är av betydande värde för forskningen.
Utg. i ”Fontes rerum bohemicarum”, 2 (1874) och
”Monumenta Germaniae historica” (1923, utg. av
B. Bretholz).
Kosmas och Damia’nus [kås’-], helgon, enl.
legenden berömda läkare i Cilicien, vilka efter sin
död (enl. vissa traditioner ledo de martyrdöden
på 300-talet) utförde helbrägdagörelseunder. De
firas i romersk-katolska kyrkan 27/» och räknas
som skyddshelgon för läkare, apotekare o.a.
närstående yrken. — Litt.: ”Kosmas und Damian”
(1907).
Kosmet, autonomt område inom Serbien, i s.ö.
Jugoslavien; 10,561 km2, 727,176 inv. (1948).
Huvudstad är Pristina.
Kosmeti’k (till grek, kosmos*, bl.a.: prydnad,
smycke), konsten att bevara och befordra
kroppens skönhet, skönhetsvård; skönhetsmedel (se
Kosmetiska medel); även benämning på en särsk.
förr mycket vanlig hår- och skäggpomada, gjuten
i stänger, bestående av 6 d. talg, 2 d. gult vax
och 2 d. söt mandelolja med tillsats av
välluktande ämnen. — Kosme’tisk; förskönande,
skönhets-.
Kosme’tiska medel (skönhetsmedel) äro
enl. svenska apoteksvarustadgan i handeln fria
varor, avsedda för hudens, hårets och naglarnas
vård samt för rengöring av munhålan.
Medel för hudens vård ha till huvudsyfte att
främja hudens fysiologiska funktioner, dess
per-spiration och sekretion, samt att avlägsna el.
dölja vissa skönhetsfel. Det viktigaste k. är
tvålen*. Den användes på gr. av sin
fettlö-sande och antiparasitära verkan enbart el. som
tillsats till en mängd k. Genom tillsatser som
svavel, tjära och fenoler erhållas tvålar med
medicinska verkningar. Raktvålar och rakkrämer,
som ha till uppgift att göra håret mjukt,
bestå vanl. huvudsaki. av kaliumstearat. — De k.,
som ingå i hudkrämer, äro huvudsaki. fett
och oljor av såväl vegetabiliskt som animaliskt
ursprung, glycerin samt en mindre mängd
alkaliska ämnen, vanl. pottaska. Medan olja, fett
och glycerin i främsta rummet verka
uppmjukande på mekanisk väg, verka de i krämerna
ingående alkalierna och de försåpade ämnena
lösande på hudens yttre skikt samt på de feta
hudsekreten. De oskadliggöra dessutom vissa
bakterier i hudens porer. Man skiljer på torra
och feta hudkrämer. De torra el. de s.k.
dag-krämerna innehålla i st.f. oljor vanl. stearin, som
delvis försåpats, men endast mindre mängder
fett och glycerin. De ha bl.a. den egenskapen,
att de kunna fullständigt ingnidas i huden. De
feta krämerna (nattkräm, coldcream) bestå till
största delen av oförsåpade oljor och fett jämte
glycerin. De låta sig ej så lätt ingnidas i huden
och efterlämna en blank yta. Hudkrämernas
egenskap att mjuka upp och desinficera huden
gör, att de ofta användas före den vidare
behandlingen med andra k. — Puder* användes
för att skydda huden mot solstrålarnas inverkan
men i främsta rummet som ”skönhetsmedel”. Då
— 941 —
— 942 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
