Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kosmetiska medel (skönhetsmedel) - Medel för hudens vård - Medel för hårets vård - Medel för naglarnas vård - Medel för rengöring av munhålan - Kosmisk - Kosmisk fysik - Kosmisk strålning, höjdstrålning, ultrastrålning, genomträngande strålning, ultragammastrålning el. Hess’sk strålning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOSMISK
det tilltäpper och förstorar porerna, blir
emellertid verkan ofta en helt annan än den, som
åsyftats. Ett gott puder måste framför allt ha
god täckande förmåga och får ej reagera med
svett o.d. från huden. Det bästa pudret
fram-ställes av rismjöl, vetestärkelse med viss tillsats
av andra ämnen, ss. magnesia. Puder
förekommer i handeln i ett flertal nyanser samt ant. i
lös form el. som ”stenar”, poudre compact. —
S m i n k*, läppstift, ögonbrynsstift
bestå av en grundmassa av fett, vilken starkt
färgats. De äro icke k. i egentlig bemärkelse utan
avse endast att för tillfället försköna och förhöja
ett utseende. — Till medlen för hudens vård
räknas även sådana k., som användas mot
transpiration, vid rakning, ss. alunstenar (se
Adstringe-rande medel), medel för borttagande av mindre
angenäm doft, medel mot frost, fräkenpomador
m.m. — Ansiktsvatten har till uppgift dels
att rensa huden från fett, puder o.d. (cleansing
lotion), dels att stimulera hudens normala
funktioner och verka uppfriskande (freshening lotion).
Dess sammansättning varierar, beroende på
vilken verkan som huvudsakligen avses. Vanliga
beståndsdelar äro sprit el. isopropylalkohol,
gly-cerin, rosenvatten samt svaga syror, ss. borsyra
el. salicylsyra, vidare kamfer och alun. —
Rakvatten kan ant. vara avsett att användas före
rakningen för att mjuka upp håret el. efter
rakningen för att kyla huden, verka adstringerande
och skydda mot infektioner. Det förra
innehåller vätningsmedel, vatten, glycerin och parfym,
det senare alkohol och adstringerande och
antiseptiska medel jämte parfym.
Medel för hårets vård. Hårvatten bestå
hu-vudsakl. av sprit jämte diverse för hårets och
hårbottnens vård lämpliga ämnen, ss. resorcin,
salicylsyra, kloralhydrat, ricinolja, klövfettolja
och spansk flug-tinktur. Hårvatten, som för
färgning av håret innehålla blysalter, kunna
åstadkomma allmän blyförgiftning och böra därför
undvikas. Sprit, som i Sverige användes för
tillverkning av hårvatten, skall vara denaturerad med
kolokvinttinktur för att förhindra missbruk. —
Briljantin och hårolja (macassarolja)
bestå av ett flertal vegetabiliska oljor, vilka mjuka
upp hårbottnen och göra håret glansigt och lätt
att kamma. — Schamponeringsmedel för
tvättning av håret förekomma oftast i form av
pulver och bestå av borax, bikarbonat och tvål
i växlande proportioner. I schamponeringspulver
förekomma även andra ämnen, ss. äggula,
tjär-produkter, kamomillextrakt, svavel och vissa
hår-färgningsmedel, ss. henna. Flytande
schamponeringsmedel utgöres i regel av en överfettad
såp- el. tvållösning jämte ett flertal
tillsatsämnen såsom i schamponeringspulvren. — Ett
mycket stort antal hårfärgningsmedel
förekomma i handeln, av vilka dock de flesta
ej kunna räknas som verkliga k. Orsaken
därtill torde vara att söka i att man icke ännu
vetenskapligt kunnat förklara orsaken till att
hår förändrar färg, t.ex. övergår från svart till
grått. Man skiljer på två grupper: oorganiska
hårfärgningsmedel, i vilka vissa metallsalter
utgöra den verksamma beståndsdelen, och
organiska hårfärgningsmedel, t.ex. extrakt av
fruk
ter, blad, rötter m.m. Till denna senare grupp
höra henna och reng, två särsk. i Persien mycket
använda medel. Till blekning av hår användas i
främsta rummet vätesuperoxidhaltiga preparat.
Medel för naglarnas vård. De k., som användas
härtill, äro nagelvatten, stundom även
innehållande blekmedel, nagelemalj (nagellack)
för att ge naglarna hög glans samt n a g e 1 f ä
r-g e r, vanl. flytande el. i form av pastor.
Medel för rengöring av munhålan. Tandkräm
består vanl. av en pasta, som i handeln
förekommer i tuber, innehållande tvål och glycerin
jämte ett slipmedel för rengöring av tänderna.
Som sådant användes i främsta rummet krita,
men även andra slipmedel, ss. särsk. uppblandad
pimpsten o.d., förekomma. Slipmedlet i tandkräm
får dock ej ha sådan hårdhetsgrad, att tändernas
emalj därav kan skadas. Det finns även
tandkrämer, som ej innehålla tvål som grundbasis
utan sura beståndsdelar, ss. vinsyra och
fruktsyror. I flera fall ingå i krämen antiseptiska
medel, ss. salicylsyra, bensoesyra och tymol, el.
oxiderande ämnen, ss. kaliumklorat,
vätesuper-oxid och perborat, vilka verka dödande på
bakterier. Dessutom tillsättas i regel några
uppfriskande ämnen, ss. pepparmynta el. mentol. —
Munvatten ha efter tandkrämernas tillkomst
ej samma betydelse som tidigare. De bestå i
regel av sprit jämte flera olika bakteriedödande
ämnen och användas i kombination med
tandkrämerna vid tändernas borstning el. som
gur-gelvatten vid halssjukdomar. [C.A.NJEl.
Kosmisk [kås’-], som rör världsalltet (grek.
kosmos); som existerar, försiggår el. har sitt
ursprung utanför jorden och dess atmosfär.
Kosmisk fysik, enl. S. Arrhenius (”Lehrbuch der
kosmischen Physik”, 1903) sammanfattningen av de
fysikaliska förhållandena i universum, omfattande
astrofysik, geofysik m.m.
Kosmisk strålning, höjdstrålning,
ultra-strålning, genomträngande strålning,
ultragammastrålning el. Hess’sk
strålning, en strålning av okänt ursprung, som ger
sig till känna genom sin förmåga att jonisera
gaser. Graden av jonisation mätes av gasernas
förmåga att leda elektriciteten. Om man undersöker
gasernas elektriska ledningsförmåga vid jordytan,
finner man, att denna kraftigt minskas, om
gaserna omges av tjocka väggar av icke-radioaktiva
material, vilka skydda dem mot inverkan av
radioaktiv strålning, härrörande från radioaktiva
ämnen i jordskorpan, i havet och i atmosfären. Även
sedan all dyl. radioaktiv strålning avskärmats,
kvarstår dock en viss jonisation, vilken tillskrives
inverkan av k. (genomträngande strålning). Den
radioaktiva strålningen från jordskorpan
(jordstrålningen) förorsakar pr sek bildningen av 4—20
jonpar i varje cm3 luft, medan motsv. siffra för
den radioaktiva strålningen, härrörande från
atmosfären (luftstrålningen), endast är 0,2. Av den
radioaktiva strålningen från jorden är det
väsentligen y-strålningen, som kan vara verksam,
då a- och ^-strålningen fullständigt
absorberas av luftskikt av några cm, resp, några m
tjocklek. Då även y-strålningen absorberas av
luft, ehuru i avsevärt mindre grad, är det att
vänta, att den totala luftjonisationen skall
mins
— 943 —
— 944 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
