Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kossuth, Lajos - Kost - Kosta (ab. Kosta glasbruk) - Kosta järnväg - Kostall - Kostare, kofågel - Kosta revir - Koster - Koster, Henry (Kosterlitz) - Kosterbåt, koster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOST
syfte företog han 1851—52 en agitationsresa i
USA och England. Vid den allmänna amnestien
1867 nekade K. att återvända till sitt land. Efter
besöket i USA bosatt i London flyttade K. till
Turin, där han avled. G.Jg.
Kost, med., se Diet.
Ko’sta, industrisamhälle i Ekeberga sn i
Kronobergs län; 855 inv. (1946). a b. Kosta
glasbruk tillverkar konstglas, slipat och graverat
prydnadsglas, servis- och hushållsglas samt driver
jordbruk och sågverksrörelse. Aktiekapitalet är 0,8
mkr, årliga tillverkningsvärdet c:a 3 mkr och
arbetarantalet c:a 350. Bruket är Sveriges äldsta
och största kristallglasbruk, anlagt 1741—42 av
landshövdingarna A. Koskull och G. B. Staèl v.
Holstein. Det har haft mycket stor betydelse för
den svenska glasindustriens utveckling. Det nuv.
bolaget grundades 1894, ny bolagsordning senast
1949 (jfr ”K. glasbruk 1742—1942”, 1942). I K.
finnas flera fristående glassliperier,
träförädlings-verk, tillhörande Kosta träindustri ab.
(aktiekapital 109,600 kr), glasböjerier, bakelitfabriker,
ce-mentvarufabrik m.m. — Namnet är bildat på
1740-talet genom sms. av Ko- i adelsnamnet Koskull
och -sta i Staèl von Holstein (se J. Sahlgren i
”Namn och bygd”, 1939, sid. 169). P.;Er.
Kosta järnväg, spårvidd 0,6 m, öppnades för
trafik på sträckan Lessebo—Kosta, 16 km, 1891
och på sträckan Kosta—Målerås, 14 km, 1899.
K. nedlades 1931, men allmän godstrafik
återupptogs 1934 på delen Lessebo—Kosta.
Emellertid upphörde trafikeringen ånyo 1948, och ägaren
medgavs rätt att uppriva järnvägen.
Kostall, lantbr., se Ladugård.
Kostare, k o f å g e 1, Molo’thrus ater, art av fam.
vävarstarar, har huvud och hals bruna, är i övrigt
glänsande svart. Den förekommer i tempererade
Nordamerika till Sydtexas. K. lever huvudsaki. i
sumpmarker men uppehåller sig gärna även bland
boskapen, från vars rygg den plockar parasiter.
Liksom göken lever den i polygami och lägger
sina ägg i andra fåglars bon.
Kosta revir, adress Kosta, tillhör S. distriktet
och omfattar av Uppvidinge hd socknarna
Herr-åkra, Lenhovda, Älghult, Hälleberga, Ekeberga
och Algutsboda samt av Konga hd Långasjö,
Ljuder, Älmeboda, Linneryd, Hovmantorp,
Furuby och Nöbbele socknar i Kronobergs län. Areal
(1949) 15,360 ha, varav 11,776 ha produktiv
skogsmark statsskogar. Avverkning 1948 24,201 m3
(2,06 m3 pr ha produktiv skogsmark).
Medelavverkning 1941—45 3,92 m3 pr ha skogsmark.
Reviret är delat i 4 bevakningstrakter. En
reglering av revirets omfattning torde vara
förestående. F.A.Bn.
Koster. 1) Se Kosteröarna. — 2) Se Kosterbåt.
Koster [kås’tar] Henry (eg. Kosterlitz,
Hermann), tysk-amerikansk filmregissör och
-producent (f. 1905), studerade vid Kunstakademie i
Berlin och var sedan verksam där som målare,
karikatyrtecknare, journalist och kritiker. Till filmen
kom K. först som manuskriptförfattare och skrev
bl.a. ett femtiotal scenarier för Ufa, Terra m.fl.
bolag. Sin debut som filmregissör gjorde han 1932
med ”Flickan från Luna Park”, varefter följde bl.a.
”En vacker kvinnas äventyr”, ”Ungkarlsmamman”
och ”Åh, Katrina”. 1936 for han via Frankrike
och Italien (där han regisserade en film) till
Hollywood och vann där snabbt anseende som
en kunnig regissör, företrädesvis i musikfilmer,
av vilka flertalet blivit världssuccéer. Hans första
amerikanska film var ”Flickorna göra slag i
saken” (1937), där Deanna Durbin debuterade, och
sedan ha följt bl.a. ”100 man och en flicka” med
Deanna Durbin och Leopold Stokowski, ”Vad
skall en fattig flicka göra”, ”Envis som synden”,
”Eld och lågor”, ”Vårparaden”, ”Det började med
Eva”, ”Oss flickor emellan”, ”Musik för
millioner” (med José Iturbi), ”Guld i strupen” (med
Lauritz Melchior), ”Ballerina”, ”Ängel på prov”,
”Det började med Nora” och ”Nunnan och
spelaren”. B.Hgn.
Kosterbåt, k o s t e r, urspr. segelbåt,
härstammande från Kosteröarna på Sveriges västkust. K.
karakteriseras av spetsgattad akter med rodret
utanpå akterstäven, stor bredd, fallande, över
vattnet konvexa stävar, fyllig övervattenskropp och
skarp undervattenskropp med starkt N-formade
spant. K. byggdes förr på klink på vuxna ekspant,
och borden fästes till spanten och till varandra med
nagel av en. K. är till formen nära besläktad
med den norska hvalöerbåten, de danska
krage-jollarna och öresundsbåten. K. har vid god
konstruktion hög grad av sjöduglighet i förening
med god seglingsförmåga och har därför fått stor
användning som fiskebåt, lotsbåt och tullbåt. Den
bygges numera ofta på kravell och förses oftast
med motor. K. äro vanl. enmastade och voro
urspr. riggade med sprisegel och stagfock. De
Moderniserad kosterbåt. Se även bild 8 å pl. vid
Bohuslän.
— 955 —
— 956 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>