Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kostnad - Kostnadsberäkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOSTNADSBERÄKNING
na k. samt direkta k., av vilka blott de senare
kunna entydigt fördelas på produktionen.
Som ett sista ex. på k.-typer, kan nämnas s
e-rietillverkning. I fråga om en bok utgöras
de stora k. av författararvode, sättning o.d. I
jämförelse härmed är det av relativt liten
betydelse i hur många ex. upplagan tryckes. Skall
en fabrik t.ex. släppa ut en ny bilmodell, måste
denna konstrueras, erforderliga maskiner
anskaffas, arbetarna inövas etc. Dessa k. bli
gemensamma för hela serien bilar av denna typ.
Förutsättningen för industriell massproduktion är
just, att ett stort antal enheter av samma typ
kunna produceras. Fördelarna för köparna av den
standardisering, som detta förutsätter,
ökas ytterligare, om olika producenter använda
samma mått, så att ersättnings- och
komplette-ringsdelar äro lätt tillgängliga.
Ovan har nämnts, att ett företag på gr. av
existensen av fasta k. kan reducera sina
genomsnittskostnader genom en utsträckning av
produktionen. En annan fråga är, om stora el. små
företag äro i stånd att under förutsättning av
lika väl utnyttjad kapacitet producera en vara
till billigaste k. Framför allt inom industrien kan
stordrift medföra fördelar. Vid små företag
lönar det sig ofta ej att införa arbetsbesparande
maskiner, emedan de ej kunna utnyttjas i
tillräcklig omfattning (jfr Investeringskalkyl), över
huvud kunna maskiner ställa sig billigare, när de
tilltagas i större skala. Så är t.ex. en ångmaskin
på 5,000 hk ej 5 ggr så dyr i inköp och kräver
ej 5 ggr så mycket arbetskraft för sin drift som
en på 1,000 hk. Ett stort företag har också större
möjligheter att specialisera sin arbetskraft, t.ex.
genom produktion på löpande band, anställande
av skickliga ingenjörer och övriga experter etc.
Vidare kan det ofta förvärva en vara billigare
tack vare inköp i stora partier, det kan trygga
råvarutillgången genom att anskaffa egna skogar
och gruvor m.m. Stordriften erbjuder dock ej
blott fördelar. Är företaget för stort, kan det
bli oöverskådligt, och ledningen av detsamma
byråkratiseras. Genom att det kräver ett vidgat
avsättningsområde, ökas dess transportkostnader.
Man ser också, att inom de flesta industrigrenar
små företag kunna hävda sig jämte stora. Inom
handeln äro stordriftens fördelar obetydliga. De
ta sig främst uttryck i att ett varuhus kan ha
större möjlighet till billiga inköp än en liten
detaljist samt att det kan erbjuda kunderna en
mängd olika varor samlade i samma butik.
Fördelarna av inköp i stora partier ha de enskilda
detaljisterna dock sökt ernå genom att bilda
gemensamma inköpsorganisationer. Under senare år
har frågan om stordriftens fördelar varit särsk.
aktuell för jordbrukets del. Småbruket är i regel
mycket oekonomiskt genom att det ej kan fullt
sysselsätta en familjs arbetskraft och än mindre
förränta användandet av arbetsbesparande
maskiner. Stordrift har å andra sidan den nackdelen,
att det är svårt att övervaka arbetet och mera tid
går förlorad vid transport av djur och redskap.
Särsk. gäller detta, när ägorna ej ligga samlade.
Enl. vissa undersökningar skulle därför ej några
fördelar ernås genom att öka en gårds storlek
utöver 50—70 ha, medan andra synas utvisa, att
den optimala storleksordningen ligger högre. —
Jfr Kostnadsberäkning. — Litt.: T. Kristensen,
”Faste og variable Omkostninger” (1939); H.
Winding Pedersen, ”Omkostninger og Prispolitik”
(I949),’ C. Welinder, ”Företaget och dess
ekonomi” (1950). C.Wr.
Kostnadsberäkning. Begreppet k. innefattar alla
åtgärder, varigenom kostnaderna* inom ett företag
fastställas, fördelas och sammanställas. Man talar
även om kalkylation el.
självkostnadsberäkning; särsk. det senare begreppet ges
emellertid ibland ett något snävare omfång än
begreppet k. genom att man begränsar det till
att avse de beräkningar, varigenom självkostnaden
för en viss produkt fastställes (se nedan). K.
kan ha flera olika syften. Sålunda kan k. tjäna
som underlag för prissättningen av varan. Ofta
är försäljningspriset emellertid marknadsbundet
el. beroende av prispolitiska överväganden, som
ej behöva ha något direkt samband med
företagets kostnader, varför denna synpunkt numera
tillmätes mindre betydelse än tidigare. Viktiga
uppgifter för k. äro att möjliggöra en detaljerad
utredning av verksamhetens resultat och en
effektiv kontroll av företagets driftsekonomi.
Härmed sammanhänger också syftet att lämna
företagsledningen underlag för företagets driftspolitik.
— Alltefter det ändamål k. är avsedd att tjäna
kan det bli nödvändigt att utforma den på olika
sätt. Ej minst gäller detta behandlingen av
företagets fasta kostnader. Gäller det att göra upp
en kalkyl, som skall visa, om en planerad
investering kan anses bli lönande
(investeringskalkyl*), är det givetvis ofrånkomligt att ta
hänsyn till de nya fasta kostnader, som
investeringen ger upphov till, t.ex. ränta på det i
investeringen nedlagda kapitalet. Även alternativa
investeringar böra i detta fall beaktas. Endast
den investering, som är mera lönande än alla
andra tänkbara investeringsmöjligheter, bör
komma i fråga. De överväganden, som härvid måste
göras, grunda sig på principen om
alternativvärdering. Den k., som ansluter sig till
företagets löpande verksamhet (här bortses alltså
från investeringskalkyler), kan knytas ant. till
företagets produkter el. till dess driftsavdelningar.
I industriföretag benämner man dessa båda
former av k. produktkalkylation och avd.-kalkylation.
I handelsföretag motsvaras produktkalkylationen
närmast av varukalkylationen, som dock blir
betydligt enklare att genomföra, enär k. där endast
innefattar de kostnader, som sammanhänga med
inköp, försäljning och allmän
företagsadministration, medan de för industriföretaget
karakteristiska och ofta mest svårbehandlade
tillverkningskostnaderna ej ha någon motsvarighet. Den följ,
framställningen avser i första hand den
industriella k. men gäller givetvis i tillämpliga delar även
andra företag. — Produktkalkylen kan
avse totalproduktionen el. en viss gren därav
under en bestämd tidsperiod (periodkalkyl)
el. också en viss order, omfattande en bestämd
produktmängd (o r d e r k a 1 ky 1). Med order
menas här ej blott kundorder utan även interna
order, t.ex. vid serietillverkning. Genom
produktkalkylen fastställes produkternas självkostnad,
varmed menas ”summan av samtliga kostnader för
SU 16. — 961 —
31 — Red. avsl. 21/s 50.
— 962 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
