- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Andra upplagan. 16. Kimono - Kruciferer /
971-972

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kotingafåglar - Kotka - Kotkarl - Kotknackare, chiropraktiker - Kotla - Kotlas - Kotled - Kotlett - Kotlettfisk - Kotljarevskyj, Ivan Petrovitj - Koto

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KOTKA

Kotka.

vuxna bergen. Hannen är orangeröd, honan
brun-färgad. Båda ha en hjälm av uppåtriktade fjädrar.
Under parningstiden utföra hannarna märkliga
danslekar. Boet lägges alltid i närheten av
vattendrag. Släktet Cephalop’terus, parasollfåglar,
omfattar 3 arter i Sydamerika, medelstora fåglar
med hjälmformig hätta av krusiga fjädrar och en
lång, befjädrad hudflik på halsen. Lätet är starkt
bölande. Parasollfågeln, C. orna’tus, är 50
cm lång, svart, fjäderhuvan med blå anstrykning.
Födan utgöres av frukter och insekter. Y.Ln.

Kotka [kåt’-], stad i Kymmene län, Finland, på
öar utanför Kymmene älvs ö. utlopp i Finska
viken; 12 km2, 22,572 inv. (1949), huvudsaki.
finsktalande (1,115 svensktalande 1940). — K. grundades
1878. Staden har för sin snabba utveckling att
tacka sitt gynnsamma läge vid utloppet av
Kymmene älv, längs vilken virkesflottningen från
Päi-jänne stora vattensystem till havet äger rum. Då
flottningen efter införandet av nya metoder tog
fart på 1860-talet, uppstod i K. med omgivningar
en betydande träförädlingsindustri. K. är därjämte
Finlands största exporthamn, till vilket dess
egenskap av ändpunkt för Savolaksbanan bidragit.
Dess betydelse som hamnstad har ytterligare vuxit,
efter det att den dittills östligaste storhamnen
Viborg med uthamnen Trångsund 1944 avträtts
till Sovjetunionen. — Den äldre delen av staden
har en rutformig stadsplan. Låga trähus dominera
i bebyggelsen, i sht i de yttre delarna av staden.
I centrum finns en modern stenhusbebyggelse med
flera stora affärshus och offentliga byggnader.
Särsk. kan framhållas det ståtliga moderna
stadshuset (uppfört 1934, arkitekt E. Huttunen). —
Antalet industriella inrättningar är 68 med 3,777
arbetare (1947). Bland dessa märkas ab.
Enso-Gutzeits stora anläggningar, tre sågar,
trähusfabrik, cellulosafabrik, kemiska industrier m.fl.,

Lohja-Kotkas pappersbruk, Kotka sockerbruk,
statens superfosfatfabrik, en mekanisk verkstad,
tillhörig Wärtsiläkoncernen, m.fl. — Kajlängden i
den modernt utrustade hamnen är 2,200 m, djupet
vid kajen 6,0—6,7 m. Järnvägsförbindelse till
Kouvola erhölls 1890. — Svenskt samlyceum,
finskt samlyceum och flicklyceum. — Litt.: H.
Hultin, ”Historik öfver K. stad” (1904). Mdn.

Kotkarl (till kåta, hydda), forntida beteckning för
fattig bonde, husman, arbetskarl.

Kotknackare, chiropraktiker, se
Chiro-praktik.

Kotla, egyptiskt politiskt parti, se Makramister.

Kotlas [kÉtla’s], stad i Archangelskområdet,
RSFSR, vid järnvägen Kirov—Vorkuta och vid
Vytjegdas inflöde i Dvina; 20,533 inv. (1936). K.
har flodhamn och är en viktig omlastningsplats
för trävaror och spannmål; har sågverk och varv.

Kotled, veter., se Kota.

Kotlett’ (fra. cötelette, av cöte, revben, sida), på
ömse sidor om ryggraden utskurna köttstycken av
den s.k. ”kotlettraden” på får, svin och nötboskap.
En del av kotan jämte en bit revben följa alltid
med en k., som bör ha 2 cm tjocklek. K. bultas,
kryddas (och ev. paneras), innan den stekes i smör
el. halstras.

Kotlettfisk, se Havskatter och Marulk.

Kotljarevskyj [kåtjljariä’fsküj], Ivan P e t r
o-v i t j, ukrainsk författare (1769—1838), lade
grunden till Ukrainas moderna litteratur genom sin
på ukrainska författade travesti av Aeneiden
(1798), i vilken Aeneas och hans olyckskamrater
skildras som de zaporogiska kosacker, som efter
1775 hade måst ta sin tillflykt bortom Donau, och
de olympiska gudarna som ryska byråkratfigurer.
K. skrev även sångspelen ”Natalka från Poltava”
och ”Den moskovitiske trollkarlen”.

Koto, mus., japansk liggande cittra, som utveck-

— 971 —

— 972 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 12 20:22:12 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/2-16/0578.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free