Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Koto - Kotobark - Kotoin - Kotonou - Kotor - Kotosjichin, Grigorij - Kotou - Kotpelare - Koträd - Kotsjubynskyj, Mychajlo - Kottbus, Cottbus - Kotte - Kottebär - Kottefjäll - Kottepalmer, cykadéer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOTTEPALMER
Koto- och (t.h.) shamisespelande japanskor.
lat sig ur den kinesiska kin*. K. förekommer i många
varianter, har i—13 strängar och kan vara ända
till 2 m lång.
Kotobark, cortex coto werus, torde härstamma
från ett till fam. Laura’ceae hörande träd, inhemskt
i Bolivia. Barken, som icke har någon
användning i Sverige, innehåller c:a 1,5% k o t o i n,
garvämne och flyktig olja. Den i handeln mest
förekommande k. utgöres av s.k. falsk k., p
a-rakotobark, även denna från okänd
moderväxt, innehållande parakotoin. K., kotoin
och parakotoin ha användning som medel mot
diarré.
Kotoi’n, se Kotobark.
Kotonou [fra. utt. kåtåno’], fra. Cotonou,
hamnstad i franska Dahomey, se Porto Novo.
Kotor [kå’tår], stad i Jugoslavien, se Cattaro.
Kotosjichin [katujü^in], Grigorij, rysk
historieskrivare (d. 1667), var urspr. tjänsteman med
låg rang i tsar Alexej Michajlovitjs kansli för
utrikes ärenden. K. deltog i fredsförhandlingarna
i Kardis 1661 och besökte som kurir Stockholm.
Efter hemkomsten övergick han i polsk tjänst och
sålde ryska statshemligheter till detta land. 1665
ingick han i svensk tjänst, blev protestant och
antog namnet Johan Alexander Selicki.
Han fick anställning vid arkivet men avrättades
1667 efter mord på sin husvärd. K. hade då
fullbordat ett verk med titeln ”O Rossii v
tsarstvova-nie Aleksija Michajlovitja” (”Om Ryssland under
tsar Alexej Michajlovitjs regering”), en ingående
skildring av Rysslands förhållanden under början
av 1600-talet, vår viktigaste källa för denna tids
ryska historia. K:s verk översattes till svenska
av Olof Barckhusen 1669. Originalhandskriften
skänktes av J. G. Sparfwenfeldt till Uppsala
univ.-bibl., där den ännu förvaras. Ett flertal senare
ryska uppl. finnas. 1908 utgav G. Adde en svensk
övers, med inledning. — Litt.: H. Hjärne i
”Historisk tidskr.”, 1881. G.Jg.
Kotou (kin., ”slå huvud”, eng. kotow), kinesisk
underdånig hälsning, består i knäfall med pannan
mot marken.
Kotpelare, anat., se Kota och Ryggrad.
Koträd, bot., art av släktet Bro’simum*.
Kots’jubynskyj [kåtsiobü’nsküj], M y c h a j 1 o,
ukrainsk författare (1864—1913), begynte med
realistiska noveller och övergick till berättelser i ett
impressionistiskt maner. Motiven hämtade han
främst från ukrainarnas och krimtatarernas liv (sv.
övers, saml. ”1 vilt äktenskap”, 1909; ny uppl. 1918
med titel ”Berättelser från Ukraina”).
Kottbus [kåfbos], C o 11 b u s, stad i
Nieder-lausitz i Brandenburg, vid Spree 100 km s.ö. om
Berlin; 49,100 inv. (1946). K. blev stad 1215. Som
rustningscentrum (flygplansfabriker), viktig
stödjepunkt för etappväsendet och järnvägsknut på
linjen Berlin—Görlitz blev K. delvis förstört genom
flygbombningar i 2:a världskrigets slutskede.
Textil- och livsmedelsindustri. I n.v. vidtar Spreewald.
Kotte, bot., se Blomställning, sp. 242.
Kottebär, dets. som bärkotte*.
Kottefjäll, bot., se Högblad och Täckfjäll.
Kottepalmer, cykadéer (Cycada’les,
Cycadi’-neae), klass av avd. Cycadoph’yta bland de
naken-fröiga växterna, omfattande fam. Cycada’ceae. K.
äro de mest primitiva av nu levande fanerogamer
och innefatta o. 65 arter, fördelade på 9 släkten,
från jordens tropiska områden. Under tidigare
perioder, från perm till oligocen, uppträdde de
med talrika former och dominerade under trias och
jura. K. förete likhet med såväl palmer som
träd-artade ormbunkar och ha ogrenad, oftast cylindrisk
och pelarformig, någon gång kort och knölformig
stam samt stora, parbladiga el. parflikade blad i
stammens spets. Blommorna äro dioika och sakna
Kottepalmen Cycas Rumphii.
— 973 —
— 974 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
