Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - von Kotzebue, 2. Otto - von Kotzebue, 3. Alexander - Kouang-tchéou-wan - Koudaälven - Kourion, Kurion - Koussevitsky, Sergej Alexandrovitj - Kouvola - Kova - de Kowa, Viktor - Kovalent bindning - Kovalevskij, 1. Alexandr Onufrijevitj - Kovalevskij, 2. Vladimir Onufrijevitj - Kovalevskaja (Kovalevsky), 3. Sofija (Sonja) Vasiljevna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOVALEVSKIJ
täcktes ett stort antal öar i Stilla havet, särsk. i
Marshall- och Tuamotuarkipelagerna. 1823—26
ledde K. samma väg sin andra världsomsegling till
Kamtjatka. Från båda expeditionerna hemfördes
stora etnografiska och naturvetenskapliga
samlingar. K. skrev ”Entdeckungsreise in die Süd-See und
nach der Bering Strasse zur Erforschung einer
nördlichen Durchfahrt in den Jahren 1815—18”
(3 bd, 1821; ry. uppl., 3 bd, 1821—23) och ”Neue
Reise um die Welt” (2 bd, 1830). H.Rr.
3) August Alexander von K., den föreg:s
bror, tysk-rysk målare (1815—89), från 1850 bosatt
i München. K. målade nästan uteslutande
krigsbil-der, bl.a. på uppdrag av Alexander II och Nikolaj I.
Kouang-tchéou-wan, f.d. franskt
arrendeområde i Kina, se Kuang-chou-wan.
Koudaälven [kå’o-], fi. Koutajoki, utfaller i
Kan-dalaksjaviken av Vita havet. Den bildar jämte
källfloder ett av östkarelens största vattensystem
och har betydelse som flottnings- och båtled.
Största längden är 325 km. Källflöden
Tuntsa-joki upprinner i n.ö. Finland nära gränsen. Den
utfaller i centralsjön Koutajärvi. Denna sjö
upptar genom sjön Pääjärvi ytterligare två
grenar, Oulankajoki, som upprinner i Finland och
genomflyter den djupa sjön Paanajärvi, samt
Tuoppajoki. Mdn.
Kourion [ko’r-], K u r i o n, forntida grekisk
stad på sydkusten av Cypern, vid nuv. Episkopi.
K., som enl. traditionen var grundat från
Argo-lis, var ett av Cyperns gamla kungasäten. 1934
började en amerikansk expedition utgrävningar
här, vilka gett betydelsefulla resultat.
Koussevit’sky [kos-] (Kussevitskij), Sergej
Alexandrovitj (f. 1874), rysk dirigent,
debuterade som kontrabassist 1896 och ansågs som
samtidens bäste virtuos på sitt instrument, för
vilket han även komponerat en konsert m.m. Som
dirigent framträdde K. redan vid 12 år,
grundade 1909 ett musikförlag för moderna ryska
verk och 1910 en egen, i hela Ryssland
konser-terande orkester, utnämndes 1917 till ledare för
den statliga ryska symfoniorkestern och 1918 till
dir. för Stora operan i Moskva, dirigerade 1921
—24 i England, Italien, Spanien och Frankrike
och leder sedan 1924 Boston Symphony
Or-chestra. K. står i främsta ledet bland vår tids
orkesterledare (modern och romantisk, särsk. rysk
musik). I Sverige har han framträtt både som
kontrabasvirtuos och gästdirigent. S.E.S.
Kouvola [kå’ovåla], köping i Kymmene län,
Finland, 8 km2, 9,000 inv. (1949), finsktalande. K.
avskildes från Valkeala kommun 1923. Köpingen
är en av landets viktigaste järnvägsknutpunkter,
där ö. stambanan skär Savolaksbanan. K. har
även betydelse som handelscentrum och
industriort. Antalet industrianläggningar är 35 med 631
arbetare. K. har 1949 utsetts till länsresidens för
det, efter förlusten av Karelen, nybildade
Kymmene län. Finskt samlyceum.
Kova (möjl. av fi. kova, hård, klingande, som i
slutet av 1700- och början av 1800-talet förekom
i valörangivelser på finska på vissa av svenska
riksbankens transportsedlar), pengar. Kovan
kommer, kovan går, kuplettrefräng i E. Norlanders revy
”Den förgyllda lergöken” (1900).
de Kowa [da kå’-], Viktor, tysk
skådespe
lare, teaterledare, regissör och filmförfattare (f.
1908), ämnade först bli målare och genomgick
Künstlerakademie i Dresden men övergav snart
konsten för teatern och filmen. K. har bl.a.
uppträtt på scener i Dresden, Lübeck, Frankfurt a.M.,
Hamburg och Berlin, utnämndes till
Staatsschau-spieler och ledde några år under 2:a världskriget
Staatstheater och Theater am Kurfürstendamm i
Berlin. Redan 1931 gjorde han sin första filmroll,
och sedan dess har han uppburit ett stort antal
förste älskarroller, bl.a. i filmer som ”Säg ja åt
livet” (1938), ”Det regnar musik”, ”Ung på nytt”
(med Emil Jannings) och ”Möte på hotell”. Från
1939 har han även regisserat några filmer, varav
icke någon har visats i Sverige. Som
teaterregissör har han främst iscensatt komedier och
lustspel. B.Hgn.
Kovalent bindning, kem., se Valens.
Kovalevskij [kovBlje’vskaj]. 1) Alexandr
Onufrijevitj K., rysk zoolog (1840—1901),
prof, i Petersburg, har i sina skrifter behandlat
flera vertebratgruppers embryologi och kan i viss
mån sägas vara grundläggare av groddbladsläran,
i det han var den förste, som visade
överensstämmelsen i entodermbildningen inom skilda
djurgrupper. Särsk. förtjänstfulla äro K:s arbeten över
manteldjurens och lansettfiskens utveckling,
varigenom sambandet mellan ryggradslösa djur och
ryggradsdjur klarlades. O.Cn.
2) Vladimir (Voldemar) Onufrijevitj
K., den föreg:s bror, rysk paleontolog (1842—83),
1868 g.m. K.3), studerade först juridik, sedan
pa-leontologi och jämförande anatomi bl.a. i
Heidelberg, Jena och München, 1881 doc. i paleontologi i
Moskva. K:s till omfånget ringa produktion
rymmer arbeten av grundläggande betydelse för
verte-bratfylogenetisk forskning och paleobiologi. Hans
specialgebit var de fossila hovdjuren. Han
översatte till ryska Lyells ”Principles of geology” och
Brehms ”Tierleben”. K. var en genial men
disharmonisk natur; efter att ha invecklat sig i
olyckliga affärsspekulationer tog han själv sitt liv. G.R.
3) Sofi ja (Sonja) Vasil jevna K o
va-le vs k a j a (K o v a 1 e v s k y), f.
Korvin-Kru-kovskaja, den föreg:s hustru, rysk-svensk
matematiker och författarinna (1850—91). Efter sitt
giftermål 1868 bedrev K. i Heidelberg studier i
matematik och fysik, senare fortsatta i Berlin under
ledning av Weierstrass, och erhöll 1874
doktorsgraden i Göttingen, varefter hon återvände till
Ryssland. Efter mannens död ägnade hon sig åt
vetenskapen och blev genom förmedling av G.
Mit-tag-Leffler prof, i
högre matematisk analys
vid Stockholms högsk.
1884. Då hon i febr.
1891, nyss
hemkommen från en resa till
s. Frankrike, hållit
sin första föreläsning
för terminen,
insjuknade hon och avled
efter några dagars
sjukdom. K. är en
av de få inom den
matematiska
vetenskapen ryktbara kvinnor-
— 977 —
— 978 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
