Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kovalevskaja (Kovalevsky), 3. Sofija (Sonja) Vasiljevna - Kovallsläktet - Kovar - Kovaresmien - Kovariation - Koweit - Kovel - Kowloon - Kovno - Kovring - Kovrov - Kovändning - Kox - Koxit - Koyetsu, Honami - Koyot - Kozane, Kozani - Koźle - Kozlov - Kozlov, Pjotr Kuzmitj - Kozłowski, Leon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOVALLSLÄKTET
1 korskovall, 2 kovall, 3
skogskovall.
na. Hennes värdefullaste arbete handlar om en
fast kropps rotation. K. försökte sig även som
skönlitterär författarinna; hon hade redan i
ungdomen delat sitt intresse mellan
matematiken och litteraturen. Julen 1889 utgav hon en
roman ”Systrarna Rajevski”, vars innehåll var
hämtat från hennes eget barndomshem. I sina
huvuddrag en verklighetsskildring ur ryskt liv är
också ”Vera Vorontzoff”, som utgavs postumt 1892
jämte några smärre uppsatser. Nära vän med Anne
Charlotte Leffler hade K. med sin impulsiva,
lidelsefulla natur stort inflytande på dennas
utveckling. I samarbete författade de ”Kampen för
lyckan. Två parallelldramer” (1887). — Litt.: A. Ch.
Leffler, ”Sonja Kovalevsky” (1892). Hr ;A.Wn.
Kovallsläktet, Melampy^um, av fam.
lejongap-växter, omfattar 25 arter, huvudsaki. i n.
tempererade området. De äro i-åriga, upprätta,
halvparasitiska örter med 5 representanter i Sverige. M.
prate’nse, kovall,
med blekgula
blommor, allmän på
skogsängar, hedar, i
lundar o.d.; M.
silva’ti-cum, skogskovall,
med brandgula
blommor, eljest som
fö-reg.; M. cristatum,
k o.r s k oval 1, med
rödgula blommor
och rödbruna
skärmblad, här och där på
betesmarker,
skogsbackar o.d. upp till
Dalarne; M. arve’nse,
pukvete, k r å
k-v e t e, med röda
blommor och röda
skärmblad, här och
där på sandiga
åkrar, backar o.d.; M.
nemoro’sum,
lund
kovall, n a t t-o c h-d a g, även kallad ”svenska
soldater”, med höggula blommor och blåvioletta
skärmblad, mindre allmän på lövängar och
busk-marker upp till Gästrikland. A.Ve.
Kova’r, legering, bestående av 29 % nickel,
17% kobolt, 0,3% mangan, 53,7% järn,
kännetecknad bl.a. av låg utvidgningskoefficient.
Legeringen användes, särsk. inom röntgentekniken,
till glas-metall-insmältningar tills, med hårdglas,
då den, i likhet med koppar, har egenskapen att
lätt ”fuktas” av smält glas. Efter mjukglödgning
i vätgas vid 9000 och härefter vid i,ioo° ligger
hos k. utvidgningskoefficienten för intervallet 300
-—500° inom gränserna 5,7—6,2 • 10"6. Materialet
är utpräglat ferromagnetiskt med curiepunkten
435°. Smältpunkten är 1,450°. A.Lg.
Kovare’smien, numera icke bruklig
försvenskning av Chwarizm, se Chorezm.
Kovariatio’n, statist., se Korrelation.
Koweit, stat i Arabien, se Kuwait.
Kovel [kå’~], po. Kowel, stad i det av
Sovjetunionen 1939 ockuperade polska Volynområdet,
n.v. Ukraina; 35,000 inv. (1939; 27,650 1931). K.
ligger 70 km n.v. om Lutsk vid Pripjats biflod
Turja och är en viktig järnvägsknut och handels-
centrum för lantbruksprodukter. Under l :a
världskriget var staden mycket omstridd, tillföll sedan
Polen och hörde till vojvodskapet Wolyh. Under
tysk-polska kriget 1939 besattes K. av ryssarna,
intogs 1941 av tyskarna och återerövrades i juli
1944 av Röda armén. Edg.K.
Kowloon [kaulo’n], halvö, se Hong-kong.
Kovno, stad i Litauen, se Kaunas.
Kovring, se Sala gruva.
Kovrov [kuvråT], stad i Ivanovoområdet,
RSFSR, s.ö. om Ivanovo vid floden Kljazma
och järnvägen Moskva—Gorkij; 67,163 inv. (1939).
Betydande bomullsindustri.
Kovändning, i överförd betydelse: plötslig,
klumpig och oväntad växling av handlingssätt el. åsikter.
— Sjöv. K. med segelfartyg, vändning undan
vind, tillgår så, att fartyget faller av, tills det
har vinden akterifrån, och därefter lovar upp åt den
andra sidan. Särsk. i fråga om mindre fartyg och
båtar med snedsegel kan k. vid stark vind vara en
riskabel manöver, och en oavsiktlig k. vid
läns-ning kan redan vid mindre vindstyrkor, framför
allt i sjögång, genom att snedsegeln plötsligt slå
över till den nya läsidan och där på nytt fånga
vinden, lätt leda till en katastrof. T.Hrn.
Kox, se Koks.
Koxi’t, coxi’tis, se Höftsjuka.
Koyetsu, H o n a m i, japansk målare (d. 1637).
Jämte Korin var K. Tokugawa-tidens mest
betydande lackmästare. Hans arbeten äro dock
endast kända genom eleven Korins efterbildningar.
Koyot [kåjå’t], se Prärievarg.
Kozane [kåza’-], Ko z an i, huvudstad i nomos
Kozane (199,667 inv.) i Makedonien i n. Grekland,
vid ett tillflöde till Vistritsa c:a 700 m ö.h.;
14,159 inv. (1940). Biskopssäte.
Kozle [kå^iliä], stad i Polen, se Kosel.
Kozlov [keztåT], stad i Ryssland, se Mitjurinsk.
Kozlov [kezlåT], Pjotr Kuzmitj, rysk
upptäcktsresande (1863—1935), överste, deltog i
Przjevalskis resor till Tibet och Gobi 1883—85,
företog själv omfattande resor i Tibet och
Mongoliet 1907—25, där han upptäckte ruinstaden
Khara-khoto.
Koziowski [kåzlå’ski], Leon, polsk
förhistoriker och politiker (1892—1944), utbildades
vetenskapligt i Tyskland och anslöt sig under i:a
världskriget till Pilsudskis polska legionärer.
Efter Polens frigörelse blev K. prof, i förhistorisk
arkeologi vid Lwöws univ., medl. av sejmen och
slutl. senator. Han var en trogen anhängare till
Pilsudski och var under dennes diktatur
minister för agrarreformen dec. 1930—mars 1932 i
kabinetten Slawek och Prystor, v. finansminister
mars 1932—maj 1934 i kabinetten Prystor och
Jendrzejewicz samt själv ministerpresident maj
1934—mars 1935. Efter sin avgång återvände K.
till Lwöw, där han vid den ryska ockupationen
1939 häktades. Han frigavs vid Sovjetunionens
inträde i 2:a världskriget och mobiliserades som
officer för den i Ryssland uppställda, nya polska
armén. K. rymde emellertid till Tyskland, där
han drev antikommunistisk propaganda och
dömdes som desertör av en polsk domstol på rysk
botten till döden. Han avled redan före krigets
slut, 1944. B.
— 979 —
— 980 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
