Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kozmá Prutkóv - Kozymas - Koön - kP - kp - KPA - kpcm - K.P.-gas - kpist - kpm - kr - Kr. - Kr (kemi) - Kraakeröy - Kraal - Krabat - Krabba (zoologi) - Krabba (byggnadsteknik) - Krabbasnår - Krabbe (af Östergaard), ätt - Krabbe, 1. Tyge - Krabbe, 2. Iver - Krabbe, 3. Jörgen - Krabbe (af Damsgaard), ätt - Krabbe, Oluf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRABBE
Kozmå Prutkov
[knz-ma’ protkå’f], se Tolstoj,
A. K.
Kozymas, kem., se
Co-zymas.
Koön, se Marstrand.
kP, förk. för kilopoise.
kp, förk. för kilopond
(se Kilogramkraft).
KPA, förk. för
Svenska elverks föreningens
kva-litetsprovningsanstalt.
kpcm, förk. för
kilo-pondcentimeter (se
Kilo-gramkraftcentimeter).
K.P.-gas, kondenserad
petroleumgas (jfr
Flask-&ask
kpist [kå-], kortform
för kulsprutepistol.
kpm, förk. för kilopondmeter (se
Kilogrammeter).
kr (kr.), förk. för myntenheten krona.
Kr., förk. för Kristus (Kristi).
Kr, kemiskt tecken för (i atom) krypton.
Kraakeröy [krå’-], ö i Norge, se Kråkeröy.
Kraal [kral], de sydafrikanska holländarnas
benämning på en infödingby, ävensom på den för
boskapen avsedda öppna plats mitt i byn, kring
vilken infödingarnas hyddor grupperas.
Kraba’t (eg. förvridning av kroat el. likbetydande
sydslav. hrvat; urspr. med syftning på kroaternas
vilda framfart under krigen), sälle, gynnare, ”skälm”,
”rackarunge”.
Krabba, zool., se Krabbor.
Krabba, byggn., se Fial.
Krabbasnår (-snår av snärja; första sms.-leden
av oviss härkomst), tidigare även kallad
snår-väv, urspr. skånsk folklig benämning på
vävnad, vari mönstret plockas in med särskilt
mönsterinslag mellan botteninslagen, vanl. ullgarn på
en botten av yllerips. K. användes numera som
beteckning på vävtekniken, även om den utföres
i annat material. Mönsterkonturen går i allm.
diagonalt mot bottentygets trådar. K.
förekommer inom folklig vävning över hela världen i
mycket liknande former. I Sverige vävdes de
rikaste mönstren i de sydsvenska landskapen. I
enklare former förekommer k. i hela landet, särsk.
i Västmanland och i Floda i Dalarne. Bild se
färgpl. vid Allmogetextilier. Jfr Halvkrabba. E.Sg.
Krabbe, kallad K. af östergaard, dansk
adelsätt, känd sedan 1330-talet.
1) Ty ge K., dansk riksmarsk (1474—1541),
länsman på Hälsingborgs slott 1507, vann vid
svenskarnas infall i Skåne 1510 en i sägnerna frejdad
seger, deltog 1512 i fredsmötet i Halmstad, miste
under Kristian II sitt län och tog därefter
framskjuten del i upproret mot kungen. Efter dennes
fördrivande 1523 återfick K. Hälsingborg och blev
riksmarsk hos Fredrik I. Som sådan hade han att
värja Skåne mot Sören Norbys 1525 från Blekinge
igångsatta attack, inneslöts i Malmö men lyckades,
sedan han fått förstärkningar, i grund slå
bondehären vid Lund 28/4. Under brytningarna efter
Fredrik I:s död var K:s ställning vacklande; han
Kraal i s. Nord-Rhodesia.
nödgades hylla greve Kristofer, men då det utanför
Hälsingborgs murar kom till kamp jan. 1535, tog
han svekfullt ställning mot greven och lybeckarna
och vållade därmed deras definitiva nederlag. Som
den främste av den gamla katolska regimens män
högtidligt försonad med Kristian III vid 1536 års
riksdag avled K. redan efter några år, den siste
representanten för Danmarks kraftfulla men
brutala medeltidsadel. K. grundade godset Vegeholm
och byggde den ståtliga borgen där, färdig 0. 1530. C.
2) Iver K., den föreg:s sonsons son (1602—66),
blev 1636 länsman på Varberg, deltog i kriget mot
Sverige 1643—45 och erhöll därpå Bohus län. Bitter
svenskfiende var K. en av tillskyndarna till kriget
1657 och förde därunder som generalmajor befälet
i s. Norge. Avträdandet av Skåne, där K. intog den
främsta platsen, var för honom en svår besvikelse,
men införandet av enväldet i Danmark förmådde
den stolte aristokraten att t.o.m. överväga en
övergång i svensk tjänst. 1661—64 var han ståthållare
i Norge. P.S.
3) Jörgen K. av Krageholm, den föreg:s son,
från 1676 friherre (1633—78), hade en tid
anställning i danska kansliet men stannade efter
Roskilde-freden i Skåne, avlade ed till Sveriges konung och
blev 1664 introducerad på svenska riddarhuset.
Under skånska kriget intog dock K. en vacklande
hållning, besökte flera gånger det danska lägret
och beskylldes för förbindelser med snapphanarna.
Karl XI lät då fängsla honom, han dömdes för
högförräderi till döden, och domen verkställdes
utan hänsyn till de synnerligen svåra
omständigheter, i vilka den skånska adeln, hotad från två
håll, befann sig. P.S.
Krabbe, kallad K. af Damsgaard, dansk
adelsätt, känd sedan c:a 1500.
O 1 u f Haraldsen K., jurist (f. 1872), jur. kand.
1895, kriminalretsassessor 1911, domare i
Köpenhamns byret 1919, i östre landsret 1920, prof, i
rättsvetenskap vid Köpenhamns univ. 1925—41. K.,
som främst ägnat sig åt straffrätten, har bl.a. utg.
”Betragtninger over Forbrydelser og Straf” (2
Udg. 1930) och ”Borgerlig Straffelov” (4 Udg.
1947). Han har vidare varit medl. av
tionde-(1918), fästelags- (1910) och
strafflagskommissio-nerna (1918).
— 981 —
— 982 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
