Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krans - Kransalger, characéer, sträfseväxter - Kransblommiga växter - Kransartär - Kransborre - Kranscykel - Kransfenomen - Kransfikon - Kransgesims - Kranskärl - Kransmossa - Kransrams - Kranssalvia - Kransställda blad - Kranstarm - Kransven, coronarven - Krantz, Hugo - Krantz, Claes - Krantz, Lasse - Krantz (Crantz), Albert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRANTZ
gränsen mellan rött och violett motsvarar minima
hos enfärgat ljus, om man för vitt ljus räknar med
våglängd av 0,571 Detta faktum gör det möjligt
att genom uppmätning av den vinkel &, varunder
avståndet från ljuskällans yttre rand till yttre
randen av de olika röda ringarna synes, beräkna
radien av de droppar, som finnas i molnet. Ju större
detta vinkelavstånd är, desto mindre äro
dropparna. Om man betecknar vinkelavståndet mellan
ljuskällans yttre kant till yttre randen av första
röda ringen med Øi, till andra med 02, o.s.v.,
er-hålles, då sin 0 betyder sinus för vinkeln 0,
1,220 • 0,571 2,233 • 0,571 3,238 * 0,571
f =–––––-* r —–––––• r =––-;———
2 sin 03 ’ 2 sin Øi ’ 2 sin 02
De så erhållna r uttryckta i p- äro lika stora, om
molnen äro bildade av droppar, som icke äro
mycket olikstora, el. om en viss droppstorlek
förefinnes i mycket större antal än alla andra. — Jfr
Bishop’s ring. H.Kr.
Kransalger, characéer, sträfseväxter,
Charoph’yta, Charales, ordn. inom grönalgerna,
omfattande endast fam. Characeae. Bålen består
av en stängel med regelbundna kransar av
kortskott el. blad och är i den basala delen försedd
med rotliknande trådar (rhizoider), som fästa
växten i den mjuka bottnen. Från kransarna
utgå grenar med i sin tur kransställda blad.
Han-och honorgan ha sin
plats vid bladens
bas. Hanorganet
(an-teridiet) består av
en röd, klotrund
kropp med en av 8
flata, 3—4-kantiga
celler bildad vägg.
På insidan av var
och en av dessa
väggceller sitter en
s.k. handtagscell, som
i toppen bär o. 24
långa trådar, vilkas
celler vardera bilda
en hancell
(sperma-tozoid). Hancellerna
i varje anteridium
kupna uppgå till
40,000. Spermatozoiderna äro korkskruvformiga
och försedda med 2 cilier. Honorganet (oogoniet)
är äggformigt, omgivet av en av 5 långa,
spiralvridna celler bildad vägg samt i toppen försett
med en 5-tandad krona. Av de i oogoniet bildade
cellerna utvecklas en till äggcell. De vanligaste
släktena äro Chara* och NitelVa* med tillsammans
o. 200 arter i sött och svagt salt vatten. K. äro
starkt kalkupplagrande. Fossila k. äro kända ända
Kransblommiga växter, se Läppblommiga växter,
från trias. L.G.S.
Kransartär, anat., se Coronarkärl.
Kransborre, Marrub’ium vulga’re, art av fam.
läppblommiga växter, är i Sverige utbredd norrut
till Bohuslän och Uppland och växer på torra
marker, vägkanter o.d. K. är intill 5 dm hög,
vit-luddig, har gropigt rynkiga blad och små, gulvita
blommor i täta, nästan klotrunda kransar. Till
släktet Marrubium höra 30 arter i Europa, Asien
och Nordafrika.
Kranscykel, bot., se Blad, sp. 59.
Kransalgen Chara fragilis.
I. Gren med könsorgan. 2.
Grenstycke med ett anteridium (a) och
ett oogonium (sp). 3. Ett knippe
celltrådar från inre sidan av
an-teridiets vägg; i var och en av
dessa trådars celler alstras en
hancell. 4. En hancell.
Kransfenomen, meteor., se Krans.
Kransfikon, bot., se Ficus.
Kransgesims, i vidsträckt mening en byggnads
övre kringlöpande list, huvudgesimsen (se Gesims),
i inskränkt mening den i klassisk och
klassiceran-de byggnadskonst brukliga, över frisen
utskjutande och av en rännlist (sima) krönta gesimsen (se
Kolonnordning).
Kranskärl, anat., dets. som coronarkärl*.
Kransmossa, art av släktet Hyloco’mium*.
Kransrams, bot., art av ramssläktet*.
Kranssalvia, bot., art av släktet SaVvia*.
Kransställda blad, bot., se Blad, sp. 59.
Kranstarm, den hos maneterna från centralmagen
utgående, oftast starkt förgrenade tarmdelen, vars
yttersta grenar stå i förbindelse med ett runt
skivans kant förlöpande tarmparti.
Kransven, coronarven, anat., se
Coronarkärl.
Krantz, Hugo Reinhold, annons- och
reklamman (f. 10/s 1880), började 1892 som springpojke
hos S. Gumælius annonsbyrå i Malmö och var
1909—18 chef för byråns göteborgsfilial, grundade
1918 i Göteborg Annonsbyrån Hugo Krantz ab.,
i vilken han numera är styrelseordf., och 1921
därjämte en filial i Stockholm, sedan 1944
Annons-Krantz ab., för vilken han är verkst. dir. K. är
en av pionjärerna för den moderna reklam- och
annonstekniken.
Krantz, Claes Wilhelm Nicolaus,
tidningsman, författare (f. 15/s 1897). K. blev 1925
medarbetare i ”Göteborgs handels- och sjöfarts-tidn.”,
där han redigerar söndagsbilagan. K. har
framträtt som kulturhistorisk skribent, med
Västsverige som specialitet, och som reseskildrare. Han
har bl.a. utg. ”Köpstadsmän, hanseater och
skärgårdsfolk” (1919), ”Under länsherrevärja och
biskopsstav” (1922), ”Havets makter” (1928), ”1
krinolinens tidevarv” (1937), ”Gestalter från kusten.
Bohuslänska tids- och personbilder” (1942),
”Göteborg och Bohuslän” (1943), ”Med seglande
skepp. Sjöfartshistoria i historier” (1944),
”Människor i sommarstad” (1945), som handlar om
Marstrand, ”Den svenska pipboken” (1946),
”Turist i befriat land” (s.å.), skildringar från
Danmat k, och ”Äventyrens öar” (1947). E.
Krantz, Lars (Lasse) Vilhelm, skådespelare
(f. 10/8 1903). Efter studier för Franz Enwall och
Anna Behle blev K. 1921 elev vid Svenska teatern
i Stockholm. Senare har han varit knuten till olika
revyscener i Stockholm, ss. 1925—27 Pallasteatern,
1927—30, under Björn Hodells regim, Södra
teatern och Folkets hus teater och från 1941 till
Scalateatern. Dessutom har han varje sommar
från 1933 deltagit i Folkparkernas turnéer, 1933
—36 med eget sällskap, samt 1937—39 bedrivit
egen teaterverksamhet i landsorten. K. är en av
Sveriges förnämsta revyskådespelare, beroende
dels på hans intima kontakt med publiken, dels
på hans utsökt ciselerade replikföring och
utomordentliga gestaltningsförmåga, direkt gripen ur
verkligheten. A.L.
Krantz (C r a n t z), Albert, tysk historiker
(d. 1517), blev 1486 syndikus i Lybeck, 1492 lektor i
teologi i sin födelsestad Hamburg och användes
ofta av hansan och Hamburg i diplomatiska värv.
Som historiker utgick han från den italienska
hu
— 1029 —
— 1030 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
