Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krause, Karl - Krause, Emil - Krause, Wolfgang - Krauss, Alfred - Krauss, Werner - Krauss, Clemens - Kravall - Kravatt - Kravell - Kravgång, nödsatt gång - Kray, Paul - Kravtjenko, Alexej - Kravtjenko-affären
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRAUSE
hans filosofi anhängare, särsk. i motsättning till
jesuiternas filosofi. Huvudarbeten: ”Entwurf eines
Systems der Philosophie” (1804), ”Das Urbild der
Menschheit” (1811), ”Vorlesungen über das System
der Philosophie” (1828), ”Philosophie des Rechts”
(s.å.). E.w.A.
Krause [krau’-], Axel Emil, dansk konstnär
(1871—1945), målade interiörer, genrebilder,
porträtt, ss. av hustrun (1904). K. framträdde också
som raderare; flera av sina motiv hämtade han
från Köpenhamns äldre kvarter, och hans blad
ha blivit högt uppskattade för sina intensiva
ljusverkningar. K. utgav ”Byen paa kryds og tværs,
Köbenhavn i Tegninger og Vers” (1928).
Krause [krau’za], W o 1 f g a n g, tysk
språkforskare (f. 1895), prof, i Königsberg 1925, i
Göttingen 1937 i jämförande språkforskning och
fornnordisk kulturhistoria, har lämnat värdefulla
bidrag till såväl den jämförande indoeuropeiska som
den fornnordiska språkforskningen. Genom
arbeten som ”Beiträge zur Runenforschung” (1932—
34), ”Was man in Runen ritzte” (1935) och
”Ru-neninschriften im älteren Futhark” (1937) intar han
en av de främsta platserna bland nutida
runfors-kare. L.
Krauss [kråus], Alfred, österrikisk militär och
författare (1862—1938), officer vid inf. 1883,
generalmajor 1910, fältmarskalklöjtnant 1914, general
av inf. 1917, avsked 1919. K. blev vid i:a
världskrigets utbrott 1914 chef för 29:0 inf.-fördelningen
samt i dec. s.å. generalstabschef vid
balkanstrids-krafterna. Efter att i maj 1915 ha blivit
generalstabschef på sydvästfronten erhöll K. i mars 1917
befälet över 1 :a armékåren på Isonzofronten och
i juli 1918 över östarmén i Ukraina. K. utgav ett
flertal arbeten, bl.a. ”Moltke, Benedek und
Napoleon” (1901), ”1805. Der Feldzug von Ulm” (1912),
”Die Ursachen unserer Niederlage” (1920) och
”Gestalter der Welt” (1932). — Litt.: Biogr. av
K. Leppa (1932). E.Bz.
Krauss [kraus], Werner, tysk skådespelare
och filmskådespelare (f. 1884). Åren under och
närmast efter i:a världskriget spelade K. på
Rein-hardts scener i Berlin. Sedan har han
omväxlande framträtt på Wiens Burgtheater och
Staat-liches Schauspielhaus i Berlin. Till hans mest
pregnanta scenskapelser höra Hannibal (Grabbe),
Wallenstein (Schiller), Herodes i ”Herodes och
Marianne”, Falstaff i ”Muntra fruarna i Windsor”
och Cesar i ”Cesar och Kleopatra”. — K. hör
även till veteranerna inom den tyska filmen, i
vilken han inträdde 1919. Från stumfilmperioden
märkas filmerna ”Dr Caligaris kabinett”,
”Bröderna Karamasoff”, ”Danton”, ”Den glädjelösa
gatan”, ”Tartuffe”, ”Studenten från Prag” och
”York”. Inom ljudfilmen har han förekommit
relativt sparsamt; av hans bästa uppgifter där
kunna nämnas roller i ”Burgtheater” (1936),
”Robert Koch”, ”Annelie” och ”Paracelsus” (1943;
ej visad i Sverige). G.m. skådespelerskan Maria
Bard. [H .Ge]A.L.;B.H gn.
Krauss [kräus], C 1 e m e n s, österrikisk
dirigent och operaledare (f. 1893), studerade vid
Wienkonservatoriet, var från 1913
operakapellmästare i Riga, Nürnberg och Stettin, 1921—22
operachef och dirigent för symfonikonserterna i
Graz, blev 1922 dirigent vid statsoperan och
le
dare av kapellmästarskolan vid statsakad. i Wien,
1923 även dirigent för ”Tonkünstler”-konserterna
där; var 1924—29, med bibehållande av de två sistn.
posterna i Wien, operaledare och dirigent för
”Museums”-konserterna i Frankfurt a.M., 1929—
34 dir. för statsoperan i Wien, 1935—36 som
Furt-wänglers efterträdare dir. för statsoperan i Berlin
och blev 1937 dir. för bayerska statsoperan i
München. Han är numera tills, med Furtwängler
dirigent för Wiener Philharmoniker. F.Sl.
Kravall’ (ty. Krawall, särsk. om upploppen
revolutionsåret 1830; urspr. ljudhärmande), gatupplopp,
tumult, bråk.
Kravatt’ (fra. cravate, växelform av croate, kroat,
urspr.: kroatisk soldathalsduk; jfr Krabat),
herrhalsduk.
Kravell’ (av spa. carabela, se Karavell). 1)
En karavellen* motsvarande svensk fartygstyp
på 1500-talet. ”Stora kravellen”, byggd trol. i
Kalmar 1532, uppgives ha haft en längd av 55
m, ett 8 m högt akterkastell (kampan), där en
rad ”murbräckor o.a. grovt skytt” var uppställt,
samt fört 3 master med rå- och latinsegel. Det
för sin tid ovanligt stora fartyget lär ha haft en
bemanning av ända upp till 1,300 man, sjöfolk och
soldater.
2) Skeppsb., se Bordläggning.
Kravgång, nödsatt gång, hos masugnar,
det tillstånd, som uppkommer i masugnsstället,
om beskickningen innehåller kol i överskott.
Härvid stiger temp., med påföljd att halterna av kol,
kisel och mangan i tackjärnet bli högre. Motsatsen
till k. är hårdsatt gång.
Kray [kråi], Paul, från 1790 friherre von
Krajova, österrikisk krigare (1735—1804),
utmärkte sig i sjuåriga kriget och kriget mot
turkarna 1788—90 och blev generalmajor 1790. I
revolutionskrigen kämpade K. länge med framgång,
särsk. 1793—94 i Nederländerna och 1799 i Italien
och blev där fälttygmästare. Som överbefälhavare
för den österrikiska armén i Tyskland 1800 kunde
K. dock ej hålla Moreau stången utan led
upprepade motgångar och entledigades.
Kra’vtjenko [-ciinkn], A 1 e x e j, rysk målare
och grafiker (f. 1889), fick sin första
skolning i Moskva under bl.a. K. Korovin, for 1905
till München för vidare utbildning och
anträdde efter ett kort besök i Ryssland nya resor
till Italien och Indien. K. började sin
verksamhet som landskapsmålare men drogs med åren
alltmer till grafiken och illustrationskonsten. Med
stor teknisk skicklighet har han i lätt
expressionistiskt maner gjort illustrationer till verk av E. T.
A. Hoffmann, Dickens, Gogol m.fl. Som
exlibris-konstnär har han varit flitigt verksam, och inom
grafiken har han framför allt ägnat sig åt träsnitt.
K. erhöll på internationella utställningen i Paris
1925 Grand prix för träsnitt. S.Sm.
Kra’vtjenko-affären [-cJinkn-], ärekränkningsmål
i Paris 1949, genom speciella omständigheter en
storpolitiskt betonad sensationsprocess.
Förhistorien var följ. I april 1944 lämnade den ryske
ingenjören och ämbetsmannen Viktor Kravtjenko (f.
1905), som tidigare hade innehaft viktiga
chefsposter i den sovjetryska planekonomien, sin befattning
i sovjetryska handelskommissionen i Washington
— 1043 —
— 1044 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
