Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kravtjenko-affären - Kravtjinskij, Sergej Michajlovitj - Kdržaliupproret - Kreas - Kreatianism - Kreatin - Kreatinin - Kreation - Kreatur - Kreatursenhet - Kreatursfoder - Kreatursförsäkring, husdjursförsäkring - Kreatursgödsel, stallgödsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KREATURSGÖDSEL
och ställde sig under amerikanskt beskydd. Han
utgav 1946 en skarp anklagelseskrift ”1 chose
free-dom” (sv. övers. ”Jag valde friheten”, 1947), som
hastigt blev en av årtiondets mest lästa böcker
om förhållandena i Sovjetunionen och som starkt
bidrog till den antikommunistiska
opinionsbildningen. 1948 angrep den franska kommunistiska
tidskr. ”Les Lettres franqaises” Kravtjenko i ett
par artiklar; han betecknades som en bedragare
under falskt namn, och boken påstods vara ett
falsifikat. Kravtjenko väckte åtal för
ärekränkning och begärde 4 mill. frcs i skadestånd samt
6 mill. frcs i rättegångskostnader. Processen, som
ägde rum i Paris jan.—april 1949, fördes, i strid
mot den franska rättsordningen i
ärekränknings-saker, fullt offentligt och fick politisk tillspetsning
mot bakgrund av motsättningen ”väst—öst”.
Kravtjenko var själv närvarande under hela processen
och hade inkallat ett stort antal vittnen, främst
ryska flyktingar, som vitsordade bokens
uppgifter. Svarandesidans vittnen kommo dels från
Moskva och utgjordes dels av västeuropeiska och
amerikanska intellektuella kommunister.
Domstolen undvek varje politiskt ställningstagande men
gav parterna stor frihet att lidelsefullt attackera
varandra. I utslaget konstaterades, att ”Les
Lettres franqaises” icke hade kunnat bevisa sina
påståenden om Kravtjenko och boken. Kravtjenko
tillerkändes 150,000 frcs i skadestånd och ersättning
för rättegångskostnaderna. Appellationsdomstolen
reducerade i febr. 1950 skadeståndet till det
symboliska beloppet 1 fre, enär den skada Kravtjenko
hade lidit ansågs uppvägd av ökad publicitet för
boken genom processen. — Enl. särskilt beslut
av den amerikanska kongressen i sept. 1949 fick
Kravtjenko tillstånd att stanna i USA och bli
naturaliserad amerikansk medborgare. S.Br.
Kravtjinskii [krnvciFnskaj], Sergej M i c
hajlo vit j, skriftställare, se Stepnjak.
Krdzaliupproret [ka’r-], se Kärdzaliupproret.
Kreas, textil., se Creas.
Kreatianism’ (till lat. crea’re, skapa), läran att
människosjälen uppkommer genom en Guds
skapelseakt, i mots. till läran att den alstras genom
den naturliga fortplantningen (traducianism,
till lat. tra’dere, fortplanta). K. hävdas av den
katolska kyrkan. Modern teologi tar avstånd från
frågeställningen över huvud som fallande utanför
dess område.
Kreati’n, metylguanidinättiksyra, en i
vävnaderna vitt spridd aminosyra. I människokroppen
finns c:a 100 g, varav största mängden i
musklerna i förening med fosforsyra (fo sfa gen).
Denna fosforsyre-k.-förening är av stor
betydelse för energiomsättningen vid
muskelkontrak-tionen. K. kan understundom förekomma i
urinen. K:s anhydrid, kr e a ti n in, utsöndras
regelbundet i urinen till en mängd av 2—2,5 g pr
dag och bildas sannolikt av k. Kreatinin kan
överföras till k. genom behandling med alkali. Wk.
Kreatini’n, kem., se Kreatin.
Kreatio’n (fra. création, av lat. crea’re, skapa; jfr
Kreera), (ny mode)skapelse; roll.
Kre’atur (lat. creatu’ra, varelse, skapelsefn], av
crea’re, skapa), nu oftast: större djur, särsk. om
husdjur; i biblisk och ålderdomlig stil även om
skapade varelser i allm., ”hela skapelsen”, t.ex.
kreaturens suckan-, nedsättande: djurisk människa,
kräk, blint verktyg.
Kreatursenhet, se Boskapsenhet.
Kreatursfoder, se Fodermedel.
Kreatursförsäkring, även kallad
husdjurs-försäkring, har till syfte att skydda
djurägaren mot ekonomisk förlust genom husdjurens
naturliga död el. deras avlivande på gr. av
sjukdom el. olycksfall. — K. är en av de äldsta
för-säkringsgrenarna. Spår av k. funnos redan i det
gamla Palestina och senare i Babylonien.
Däremot saknas dylika spår hos grekerna och
romarna. Under tidig medeltid finner man k. fullt
genomförd på Island; den s.k. reppen utgjorde
en lokal ömsesidig försäkringsförening, där de,
vilka förlorat U4 el. mera av sin boskap, erhöllo
ersättning av dem, som tillhörde samma repp.
Under århundradena närmast därefter fick k.
spridning i bl.a. Spanien, England och det nuv.
Belgien. Vid 1700-talets början förekom k. i
Frankrike och England, vid dess slut voro de s.k.
”kogillena” vanliga i hela n. Tyskland. — De
äldsta större, ännu arbetande k.-bolagen i Sverige
började sin verksamhet 1876. De hade lokalt
begränsad räckvidd och voro i regel länsbolag. De
större, hela riket omfattande k.-bolagen tillkommo
1890 och senare. 1927 grundades i anledning av
mul- och klövsjukans svåra härjningar ett särskilt
försäkringsbolag för smittsamma
husdjurssjukdomar för k. i enl. med k.k. 389/1926. F.n. meddela
i Sverige 77 direktförsäkringsbolag, därav 8 med
av K.m:t fastställd bolagsordning och 69 med
av länsstyrelse fastställt reglemente, samt 6
åter-försäkringsbolag k. Utöver dessa bolag finnas
932 smärre lokala k.föreningar för försäkring
särsk. av mindre husdjur, svin och t.o.m. kaniner.
Direktbolagens sammanlagda försäkringsbestånd
uppgick 31/i2 1948 till 1,096,9 mkr. Motsvarande
premieintäkt utgjorde 14,9 mkr. och
utbetalningarna för försäkringsfall 12,0 mkr. — K. är av
mycket stor betydelse icke minst för småbrukarna
och över huvud för ägarna av ett mindre antal
djur, där någon utjämning inom
kreatursbesättningarna icke kan påräknas. Med rätta har k.
hänförts till de grundläggande
elementarförsäk-ringsbranscherna, och det var icke en tillfällighet,
att k. var en av de försäkringsgrenar, som först
återuppbyggdes i Sovjetunionen, då man efter
revolutionen nyskapade ett försäkringsväsen. D.
Kreatursgödsel, stallgödsel, består av
husdjurens fasta och flytande spillning jämte strö.
Dess innehåll av växtnäringsämnen är i
huvudsak värdebestämmande och i sin tur
beroende av utfodringen. Av fodrets
askbeståndsdelar återfinnes nästan alltsammans i gödseln;
av kvävet, vilket är det värdefullaste
växtnäringsämnet, återfinnes: vid utfodring till
mjölkkor 73 å 74 °/o; vid utfodring till icke mjölkande
kor 88—93 °/o i gödseln. Urinen är ofta lika
värdefull som den fasta spillningen. K. är utsatt för
stora förluster genom bortrinning och avdunstning
av den efter hand bildade ammoniaken. Blandad k.
innehåller 0,35—0,50 % kväve, 0,20—0,30 °/o
fosforsyra och 0,25—o,40 °/o kali. Urin, huvudsaki. från
nötkreatur, innehåller 0,35—0,70% kväve och 1,0—
i,3o °/o kali men ej fosforsyra. Jfr Gödselmedel och
Gödselstad. Hj.P.
— 1045 —
— 1046 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
