Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kreatursmärke - Kreaturspest - Kreaturssjukdom, Spridande av - Kreatursskötarskolor - Krebs, Fredrik - Krebs, Norbert - Krebs, Nathalie - Kredens, kredensbord - Kredensa - Kredering, kretering - Kredit, kreditsida - Kredit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KREATURSMÄRKE
Fårmärken från Träkumla sn,
Gotland.
Kreatursmärke användes av boskapsskötande
folk för att i de samgående hjordarna skilja olika
ägares djur. De vanligaste k. bestå av
inskärningar i öronen, varvid genom systematisering
och användning av båda öronen (se fig.) erhållas
mycket stora kombinationsmöjligheter. Lapparnas
lagligen skyddade renägarmärken äro av detta
slag och ha sin motsvarighet i de isländska och
gotländska
fårmärkena. K. omtalas
redan i Gutalagen.
Även
brännstämplar med bomärken
el. initialer ha
använts, varvid k.
an-bragts på hornen
el. huden.
Märkning genom
inbränning har
också nyttjats för
kronans hästar. —
Litt.: O. V.
Wen-nersten, ”Gotlands
fårmärken” (i
”Meddelanden från
Nor
diska museet”, 1898); ö. Vorren, ”Reinmerking
i Sör-Varanger” (i ”Folk-Liv”, 1948/49). Sn.
Kreaturspest, se Boskapspest.
Kreaturssjukdom, Spridande av, jur., se
Skadegörelsebrott.
Kreatursskötarskolor äro huvudsaki. avsedda för
utbildning av ladugårdsförmän och svinskötare.
De äro förlagda till lantbruks-, lantmanna- el.
lant-hushållsskolor el. till privata egendomar med
framstående husdjursskötsel. För ladugårdsskötarkurser
utgår statsbidrag (SFS 354/38 och 231/39).
Kurserna pågå i 3 mån.
Krebs, Christian Fredrik, dansk-svensk
målare (1845—1925), utbildades vid danska
konst-akad. samt privat i Köpenhamn och flyttade 1882
till Lund, där han verkade som lärare dels vid
Tekniska skolan och dels vid dövstumskolan.
Åtskilliga av sekelskiftets skånska konstnärer fingo
sin första utbildning hos honom, ss. Anders
Trul-son, August Johnsson, Herman österlund, Axel
Ebbe, Endis Bergström och Henning Malmström.
K. utförde talrika altartavlor i skånska kyrkor
samt flera porträtt, särsk. i Lund (C. W.
Blomstrand, Johan Lang, Gottfrid Warholm, Emil
Peterson, Alfred Berg, Nils Flensburg m.fl.).
Han är företrädd i Lunds univ:s konstmuseum
med ”En gammal kvinna vid sitt kvällsarbete”
(1890) och i Malmö museum med ”Hon bor icke
här” (1901), båda Rembrandt-influerade
eldskens-interiörer. — Litt.: N. G. Sandblad, ”Anders
Trulson, en studie i sekelskiftets svenska måleri”
(1944)- N.G.S.
Krebs [kräps], N o r b e r t, tysk geograf (1876
—1947), 1917 prof, i Würzburg, 1918 i Frankfurt,
1920 i Freiburg i. Br. och 1927—44 i Berlin. Bland
K:s arbeten märkas ”Die Halbinsel Istrien” (1907),
”Länderkunde der österreichischen Alpen” (1913,
utvidgad uppl., ”Die Ostalpen und das heutige
ös-terreich”, 1928), ”Die Verbreitung des Menschen
auf der Erdoberfläche” (1921), ”Beiträge zur
Geo-graphie Serbiens und Rasciens” (1922), ”Süd-
deutschland” (1923, ny uppl. i den av K. utg.
”Landeskunde von Deutschland”, 1931),
”Deutschland und Deutschlands Grenzen” (1929) och
”Vor-derindien und Ceylon” (1939). K. utgav från 1924
”Sammlung geographischer Führer” och från 1929
den av A. Penck grundade serien ”Geographische
Abhandlungen”. G.N.
Krebs, Johanne N a t h a 1 i e, dansk keramiker
(f. 1895), cand. polyt. (Fabrikingeniör) 1919,
keramiker hos Bing & GröndahFs
Porcelæns-fabrik 1919—29, startade därefter tills, med
Gunnar Nylund egen tillverkning av stengods i
Hu-sum och fortsatte verksamheten ensam från 1931.
Hennes tillverkning väckte strax stor
uppmärksamhet under namn av ”Saxbo Stentöj”. K. har
experimenterat med koppar- och järnglasyrer och
nått resultat, som stå på höjden av samtidens
keramiska fabrikation. Genom sin tekniska
kunnighet och sin stora formsäkerhet samt den
fullkomliga hängivenheten för sin uppgift har K.
som konstnär kommit att få en mycket stor
betydelse för den samtida keramiska utvecklingen.
K. är representerad i flertalet av Nordens
konst-slöjdmuseer. Se bild 27 å pl. vid Danmark,
konst. E.F.F.
Kredens’, kredensbord (jfr Kredensa), se
Byffé.
Kreden’sa (av ital. credenza, eg.: tro, tillit, av lat.
crFdere, tro), urspr.: smaka på en dryck el. maträtt
för att visa ess giftfrihet el. oskadlighet; sedan
som artighetsbetygelse och slutl.: iskänka och
kringbjuda dryck åt gäster. Kredensande i ursprunglig
mening påbjudes i Erik XIV :s hovordning från 1560.
Krede’ring, kretering (av lat. creta, krita),
ett tekniskt förfarande, vanl. medelst krita och lim,
för grundering av en tavla (av trä) el. tavelram,
innan färg el. förgyllning påsättes.
Kre’dit (lat. credit, [han] anförtror, utlånar), k
redi t s i d a, bokföringsterm, utmärkande ett kontos
h. sida. Urspr. användes k. i bokföringen som
beteckning för uppkommen skuld till annan person
men har sedermera fått mera vidsträckt innebörd.
Se härom Kontoteori. — K r e d i t e’r a, notera på
kreditsidan; i fråga om personkonton: gottskriva.
— Kr e’d i t o r, konto, som krediteras, även (särsk.
i plur.), leverantör, fordringsägare. — K r e d i t
o’-rers konto, kollektivkonto i huvudboken för
fordringsägare. — Kreditsaldo, saldo på ett
konto, då kreditsidan visar överskott. — Jfr
Bokföring. Vh.
Kredi’t (fra. crédit, ital. credito, till lat. cre’dere,
tro, låna ut) kan dels beteckna förmågan att
köpa mot löfte om senare betalning, el. m.a.o.
det förtroende en person åtnjuter, varigenom han
är i stånd att förvärva el. använda varor,
penningar el. andra nyttigheter, ehuru likviden
därför får erläggas först vid en kommande tidpunkt;
k. blir i så fall dets. som kreditvärdighet.
Dels kan man med k. förstå lån el. rätt att
uppta lån.
Det moderna ekonomiska livet bygger i mycket
stor utsträckning på k. De många olika led, som
ingå i den industriella process, varigenom varor
framställas och förädlas för att slutl. konsumeras,
äro i högre el. lägre grad beroende av att k. kan
erhållas. Man skiljer därvid på olika slag av k.
Med hänsyn till de former, i vilka den lämnas,
— 1047 —
— 1048 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
