Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kredit - Kreditanstalt - Kreditavtal - ab. Kreditbanken - Kreditexpansion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KREDITEXPANSION
talar man sålunda om varukredit och
penningkredit. I förra fallet lämnas en vara, som
vid k:s inlösen betalas i penningar, i senare fallet
ske både utlämnandet och betalningen av k. i
penningar. Efter k:s användning indelas k. i två
huvudtyper, konsumtionskredit och
pro-duktionskredit. Med det förra avses k., som
låntagaren avser att förbruka för omedelbar
konsumtion. Konsumtions-k. spelade tidigare en
dominerande roll men har numera mindre betydelse
än produktions-k. Under senaste tid har
emellertid en ny form av konsumtions-k. uppstått, som
fått en vidsträckt spridning, näml, i det framför
allt i USA florerande
avbetalningssystemet. Betr, offentlig k. se Budgetpolitik,
Kommunala finanser, Statslån och Internationell
kre-ditgivning. Produktions-k. är numera
fullständigt dominerande inom näringslivet. Därmed
avses k., som låntagaren ämnar insätta i en av
honom driven verksamhet. Denna form av k. får
något annorlunda karaktär, beroende på om k.
avser att bestrida anläggningskostnader, då man
väljer längre k.-former, ss. utgivande av o b
liga t i o n e r*, el. om man avser att anskaffa
driftskapital, då s.k. kort k., ofta i form av växlar*,
upptas. Stundom går man till väga så, att man
anskaffar anläggningskapital mot kort k., avsedd
att sedermera utbytas mot t.ex. obligationer, när
ränteläget är gynnsamt.
K. kan lämnas och tas genom direkta
förbindelser mellan låntagare och ursprungliga
långivare. Men denna form har med näringslivets
utveckling kommit att spela en relativt underordnad
roll. Däremot förekommer i stor omfattning, att
företagen lämna köpare kredit, s.k. kundkredit.
För förmedlandet av k. ha särskilda kreditinst.,
framför allt bankerna*, uppstått. I bankerna
placera spararna det kapital, som de icke anse
sig ha omedelbar användning för, varefter
bankerna utplacera detta kapital genom k. till
företagarna, vilka förvandla sparkapital till
realka-p i t a 1. Bankerna ha emellertid en möjlighet att
lämna k. utöver de resurser, som bestämmas
genom storleken av förefintligt sparkapital. Genom
rediskontering av växlar hos centralbanken, i
Sverige Riksbanken, erhålla sålunda
affärsbankerna ett tillskott till sina kapitaltillgångar, vilket
icke motsvaras av insatt kapital. Bank-k. kan
vara ant. personal- el. r e a 1 k r e d i t
(sakkredit) el. en sammanställning av båda. Vid
den bedömning, som föregår beviljandet av en
bank-k., tas som utgångspunkt de värden, som
skola ligga till grund för försträckningen. I fråga
om personal-k., d.v.s. k. mot borgen
(namnsäkerhet), bedömes den betalningsförmåga och -vilja,
som den lånsökande och hans borgensmän anses
äga, i fråga om real-k. även den säkerhet, som
den lånsökande erbjuder. Vid båda formerna av
bank-k. undersökes den lånsökandes och hans ev.
borgensmäns kreditvärdighet* noggrant.
Blanko-kredit, k.’ utan särsk. ställd säkerhet, förekommer
icke i svenskt bankväsen, enär gällande banklag
ej medger bankerna att bevilja sådan k. Som
ex. på arten av säkerhet för bank-k. och det
inbördes storleksförhållandet mellan olika kategorier
av säkerhet kan anföras bankinspektionens
uppgifter över affärsbankernas utlåning 31/i2 1949.
(Ang. de olika formerna för bank-k. se Bank.) Lån
och allmänheten beviljade k. i räkning
(checkräkning) fördelades sålunda: a) mot inteckning i
fast egendom 3,829 mkr, b) mot aktier 460 mkr,
c) mot obligationer 415 mkr, d) mot varor el.
annan ej särsk. upptagen realsäkerhet 515 mkr,
e) mot namnsäkerhet 1,325 mkr; sammanlagd
summa 6,544 mkr. Beviljade växelkrediter (vanl.
enbart namnsäkerhet) uppgingo samtidigt till 1,883
mkr. — Litt., se Bank. [KW-B.;T.Er]C.Wr;O.L.
Kredi’tanstalt, enskild el. allmän inrättning med
ändamål att driva inlåning och utlåning av penningar,
ofta i samband med annan närstående verksamhet,
ss. handel med utländska valutor, inkassorörelse,
förvaring och förvaltning av förmögenhetsobjekt,
kommissionsrörelse och handel med värdepapper
m.m. De i Sverige vanligaste k. äro centralbanken,
affärsbankerna, hypoteks- och sparbankerna,
postsparbanken och bankirfirmorna. Jfr Bank.
Kredi’tavtal, avtal, varigenom medgives kredit,
ett uppskov med fullgörande av ett, vanl.
ekonomiskt, åtagande. K. kan avse täml. olikartade
förhållanden och får därmed ganska olika innebörd.
Vanl. avser åtagandet inbetalning av en uppburen
summa pengar. K. är då helt enkelt en
försträckning, ett lån. K. kan emellertid även innebära
anstånd för gäldenären med fullgörande av sin
motprestation för redan erhållen valuta, t.ex.
betalning för köpt vara (kreditinköp) el. fullgjort
arbete (t.ex. byggnadsentreprenad). Slutl. kan k.
även betyda avtal om uppskov med betalning av
redan föreliggande, förfallen skuld, ett anstånd
med förfallen gälds betalning. K.
ab. Kredi’tbanken bildades 1918 för övertagande
fr.o.m. 1919 av den rörelse, som drivits av Svenska
kreditkassan — Enell & Ohlson —
kommanditbolag. Bankens verksamhet upphörde 1942, då
rörelsen övertogs av ab. Skånska banken.
Kredi’texpansion, en ökning i utbudet av kredit,
som äger rum ej tack vare ökat sparande utan
genom att banksystemet tillhandahåller ny
köpkraft. Antag, att under en period 1,000 mkr
insättas i bankerna, medan dessa utlåna 1,200 mkr, som
utlämnas i form av sedlar. I första hand täckes
skillnaden genom att bankerna tillgripa de
tillgångar de ha innestående på checkräkning i
riksbanken. När dessa äro förbrukade,
diskontera de växlar hos denna. Det är alltså i sista
hand riksbanken, som får täcka skillnaden genom
att släppa ut flera sedlar. Detsamma blir fallet,
om staten, t.ex. genom att emittera obligationer,
lånar mera hos allmänheten, än denna kan spara.
Denna får i så fall tillgripa medel, som innestå
i bankerna, vilka i sin tur få vända sig till
riksbanken för att erhålla kassaförstärkning.
Sedelmängden ökas alltså på samma sätt, som om
staten direkt hade lånat hos riksbanken,
populärt sagt finansierat sina utgifter medelst
sedel-pressarna. En för långt gående k. kan leda till
inflation. I syfte att förhindra detta bruka
gränser vara uppdragna för den sedelutgivande
centralbankens rätt att släppa ut sedlar (se
Sedelutgivning). — Ej blott riksbanken utan även
affärsbankerna kunna åstadkomma en k. genom
att skapa betalningsmedel. Detta sker genom
att de upplåta tillgodohavanden på checkräkning.
Genom att medelst checker draga på dessa kan
— 1049 —
—- 1050 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
