Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kreditexpansion - Kreditförening - Kreditförsäkring - Kreditgaranti, Statlig - Kreditiv - Kreditivbrev - Kreditivsedel - Kreditkassa - Kreditkassan av år 1922 ab. - Kreditkontraktion - Kreditkris - Kreditköp - Kreditmarknad - Kreditocker - Kreditor - Kreditpapper - Kreditpolitik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KREDITFÖRENING
innehavaren fullgöra betalningar utan att förfoga
över kontanter. Låta mottagarna i sin tur dessa
belopp innestå på sina checkräkningar, har
be-talningstransaktionen ej tagit några som helst
kontanter i anspråk. Ett hinder för bankerna att
utvidga sin kreditgivning följer av att en del
checker alltid lyftas i form av kontanter,
varigenom deras likviditet försämras; ett annat
följer av att banklagen kräver, att bankernas kassa
plus kassareserv skall uppgå till minst 25 % av
de belopp, som innestå hos dem på avista
räkningar. Om en bank utvidgar sin kredit i
snabbare takt än de övriga, kommer den dessutom
att förlora kontanter till dessa vid den clearing*
av bankernas checker, som äger rum i riksbanken.
Genom k. kan kapital ställas till
realkapital-bildningens förfogande utan föregående
sparande. Föreligger outnyttjad produktionskapacitet
inom näringslivet, behöver den ökade
realkapital-bildningen ej inskränka konsumtionen; eljest kan
man säga, att ett tvångssparande* äger rum. Ett
dyl. förlopp är typiskt för en inflation (jfr
Konjunktur). Motsatsen till k. är
kreditkontrakt i o n. C.Wr.
Kredftförening, sammanslutning av personer med
gemensamt intresse att anskaffa kredit på
gynnsamma villkor för medl. Det vanligaste
verksamhetsområdet för k. är fastighetskredit i olika former.
Jfr Svenska bostadskreditkassan,
Hypoteksinrätt-ning, Jordbrukskassa, Svenska
jordbrukskreditkassan, Kooperation och Lånekassa.
Kreditförsäkring är en i våra dagar, tidigast
i England (1885) och USA (1895), bedriven
försäkringsbransch med uppgift att skydda
kreditgivaren mot förluster på kreditgivningen. Förslag
om k. hade dock förekommit långt tidigare, t.ex.
i England 1720 och i Preussen 1769. Vid mitten
av 1800-talet grundades ett flertal
hypoteksför-säkringsanstalter. Behovet av k. gjorde sig starkt
gällande efter i:a världskriget, framför allt i de
stora handelsländerna. För Sveriges del må
nämnas, att här 1926—30 årl. förekommo i medeltal
3,173 konkurser, där borgenärernas fordringar
årl. i medeltal torde ha uppgått till 150 å 250
mkr, medan konkursbonas tillgångar torde ha
uppgått till 50 å 100 mkr. K. har i Sverige
bedrivits sedan 1920, f.n. genom 5
direktförsäkringsbolag och 3 återförsäkringsbolag. K. visade
sig emellertid synnerligen förlustbringande för
flertalet försäkringsgivare, varför flera av dem
nedlade verksamheten. 1931 utgjorde den direkta
premieinkomsten 0,4 mkr, medan utbetalningarna
för försäkringsfall stego till 1,8 mkr. 31/i2 1948
utgjorde det direkta försäkringsbeståndet 10,2
mkr och motsvarande premieintäkt 0,2 mkr. H
y-poteksförsäkring* och k a u t i o n s f ö
r-säkring äro specialformer av k.
Kautionsför-säkringen är närmast ett slag av ställande av
borgen för t.ex. tullkredit. D.
Kreditgaranti, Statlig, se Garantilån och
Exportkredit.
Kreditiv (av mlat. crediti’vus, som bör skänkas
tilltro; jfr fra. lettre de créance’). 1) Se
Kreditivbrev.
2) Bankkredit, då kredittagaren genom
kontrakt tillförsäkras rätt att successivt utta
penningar intill ett visst maximibelopp. Säkerhet
ställes, när kontraktet uppgöres el. i vissa fall
senare. Vanliga former av k. äro
checkräkning med beviljad kredit, tidigare
benämnd kreditivräkning (se Bank, sp. 21),
byggnadskreditiv* och r e s e k r e d i t i v*.
3) Statsr. Enl. äldre lydelse av RF § 63 skulle
riksdagen för oförutsedda händelser anvisa två
särskilda, tillräckliga summor för oförutsedda
utgifter, som ej kunde prövas av riksdagen. Dessa
båda summor kallades vanl. lilla och stora k.,
emedan de en gång varit olika stora. Lilla k.
skulle vara tillgängligt, då konungen fann det
oundvikligen nödigt för rikets försvar el. andra högst
viktiga och angelägna ändamål (alltså
försvarskrig, missväxt, farsoter etc.) och hela statsrådet
hörts. Stora k. kunde av konungen lyftas endast
vid infallande krig, sedan statsrådet hörts och
riksdagskallelse utfärdats. Båda k. avskaffades genom
grundlagsändring, som genomfördes 1941; i RF
§ 63 infördes i stället regler om tvenne
beredskaps-stater*. A.Vr.
Kreditivbrev, fullmakt för en stats sändebud hos
främmande stat, se Beskickning. Jfr Ackreditera.
Se även Resekreditiv.
Kreditivsedel, se Sedelmynt.
Kredi’tkassa, kreditförening*, lånekassa*.
Kredi’tkassan av år 1922 ab. skapades för att
lämna stöd åt sådana svenska kreditanstalter,
som råkat i svårigheter till följd av
lågkonjunkturen under början av 1920-talet. Aktiekapitalet,
5 mkr, tecknades av 17 affärsbanker. Till
täckande av förluster å K:s rörelse ställde Staten en
garantifond å 60 mkr i statsobligationer till
förfogande. 1928 övertog Staten aktierna, och 1937
trädde K. i likvidation, sedan avsedda
stödaktioner lyckligt genomförts. Statskontoret övertog
K:s tillgångar och skulder. I de förra ingingo
framför allt aktiemajoriteten i ab. Göteborgs
handelsbank (förvärvad av Skandinaviska banken ab.
1949) och i ab. Jordbrukarbanken. O.L.
Kredi’tkontraktion, se Kreditexpansion.
Kredi’tkris, se Konjunktur.
Kredi’tköp, se Kreditavtal.
Kredi’tmarknad, marknad, där kredit* utbjudes
och efterfrågas. Utbudet härrör från sparandet,
från kapital, som frigöres genom avskrivningar
och lagerminskningar, samt från köpkraft, som
skapas genom kreditexpansion. Efterfrågan
härrör från företagare, som önska investera, från
stat och kommuner samt från personer, som
önska hålla kapital i likvid form (jfr
Tesaure-ring). Man kan skilja mellan
penningmarknad el. marknad för kort kredit och
kapitalmarknad el. marknad för lång kredit. Ang.
prisbildningen på k. se Penningteori och
Key-nes, ang. statens ingripande på k. se
Räntepolitik. C.Wr.
Kredi’tocker, jur., se Ocker.
Kre’ditor, fordringsägare, se Kredit, sp. 1048.
Kredi’tpapper, skriftlig handling, tillkommen för
att tjäna som bevis om ett föreliggande kredit- och
skuldförhållande, särsk. s.k. negotiabla papper, d.v.s.
sådana, som äro avsedda att lätt gå ur hand i
hand i marknaden, ant., ss. växlar el. konossement,
inom affärsvärlden, el., ss. sedlar, hos allmänheten.
Kredftpolitik. Betr, bankernas principer för
utlåning se Bank, Bankpolitik och Kredit, betr
— 1051 —
— 1052 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
