Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kricka, krickand - Krickeberg, Walter - Kricket, grindboll - Krieck, Ernst - Krieger, Frederik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRICKEBERG
Kricka, hanne i vårdräkt.
Ur ”Våra fåglar i Norden”.
i Europa och Asien och flyttar om vintern till n.
Afrika och s. Asien. I Sverige häckar den i hela
landet, talrikast norrut. De 8—12 gulvita äggen
läggas under en buske uppe på land. Den vistas helst
vid mindre vatten och flyger lätt och snabbt. Y.Ln.
Krick’eberg [-bärk], Walter, tysk etnograf
(f. 1885), prof, vid Museum für Völkerkunde,
Berlin. K. är en av vår tids främsta amerikanister
och har utg. ett flertal arbeten rörande Amerikas
etnografi och arkeologi: ”Die Totonaken” (i
”Baessler-Archiv”, 1918—25; spa. övers. 1933),
”Amerika” (i G. Buschan, ”Illustrierte Völkerkunde”,
1, 1922), ”Märchen der Azteken und Inkaperuaner”
(1928), ”Beiträge zur Frage der alten
kulturge-schichtlichen Beziehungen zwischen Nord- und
Südamerika” (i ”Zeitschrift für Ethnologie”, 66,
I934)> ”Amerika” (i H. A. Bernatzik, ”Die
grosse Völkerkunde”, 3, 1939), ”Felsplastik und
Felsbilder bei den Kulturvölkern Altamerikas”,
i (i949)- S.Lné.
Kricket (eng. cricket; möjl. av ffra. criquet,
krokig stav, av mholl. kricke, nära besl. med sv.
krycka), g r i n d b o 11, ett bollspel, som
bedrivits i England sedan 1200-talet (då benämnt
club-ball) och fortfarande betraktas som dess
nationalspel. Under mitten av 1700-talet blev det i
London ett tävlingsspel, dock ej med fasta regler.
Först 1774 fingo dessa i stort sett sin moderna
utformning, och 1787 stiftades Marylebone Cricket
Club, som erhöll stort inflytande och ännu är den
bestämmande organisationen i internationell k. På
1870-talet startades seriematcher (mellan olika
grevskap), vilka bibehållits och f.n. spelas i två
divisioner, en i huvudsak bestående av professionella
lag, en med amatörlag, som erhålla sina flesta
spelare från universiteten och public schools. K.
är f.n. utbrett överallt i de engelska kolonierna och
dominions, men engelsmännens försök att införa
det i andra länder ha ej krönts med framgång.
I Australien, Sydafrika, Nya Zeeland och
Västindien är spelet emellertid synnerligen populärt. I
Sverige har k. aldrig fått fast fot utom vid
Lunds-bergs skola. — K. spelas efter 1789 (av
Marylebone-klubben) fastställda regler på en helst kortklippt
gräsmatta. Spelredskapen utgöras, förutom av boll
och slagträ, av 2 c:a 20 cm breda och 69 cm höga,
på c:a 20 m avstånd från varandra nedslagna s.k.
grindar (wickets), bestående av 3 stavar med 2
därpå lagda, c:a 10 cm breda trästycken (bails).
Bollen, som har en kärna av massivt gummi,
hårt omlindad med blånor el. dyl. och är klädd med
läder, väger o. 177 g och har en diam, av 7—8 cm.
Slagträet (bat) är knappt 1 m långt och har
en c.a 1 dm bred slagyta. I höjd med grindarna gå
kastlinjerna, och på 1,21 m avstånd framför
grindarna och parallellt med dessa äro de s.k. 1 ö
p-1 i n j erna uppdragna. Av de spelande 2 lagen om
11 man benämnes det ena slag-, det andra
fältpartiet. Bakom ena grinden placerar fältpartiet
en kastare (bowler), som med bollen skall slå
ned tvärträna på motsatta grinden (sedan bollen
studsat) och som i tur och ordning efter 6 kast
från en grind avlöses av annan spelare ur
fältpartiet vid andra grinden; en annan ur
fältpartiet är grindvakt (wicket keeper), bakom
denna, övriga tillhörande detta parti fördelas så,
att de snabbast möjligt kunna få bollen i spel,
när den drivits ut i fältet av motpartiets slagman
(batsman, en vid varje grind). Denne, som i
likhet med grindvakten är försedd med benskydd
och handskar, skall dels skydda sin grind, dels söka
förpassa bollen utom räckhåll för motståndarna
och därefter så ofta som möjligt byta plats med
den andre slagmannen (löpa mellan löplinjerna,
d.v.s. göra s.k. runs, varvid endast slagträna
behöva beröra marken bakom dessa), medan bollen
är ur spel. Fältpartiets uppgift åter är att slå ut
slagmännen och förhindra runs. Utslagen (bowled
out) är slagmannen, om kastaren slår ned grinden,
om någon av fältpartiets utemän tar lyra, el. om
grinden slås ned, när han befinner sig mellan
löplinjerna el. om han med kroppen hejdar boll, som
eljest skulle träffat grinden. Spelet pågår, tills
10 av innepartiets slagmän i tur och ordning
blivit utslagna. Sedan en ny omgång (inning) med
ombytta roller spelats, är partiet avslutat och antalet
”löpningar” avgörande. — Litt.: P. Jörgensen, ”K.”
(1933): D. R. Jardine, ”Cricket” (1936). O.Kgh.
Krieck [krik], Ernst, tysk pedagog och
filosof (f. 1882), urspr. folkskollärare, prof, vid
pedagogiska akad. i Frankfurt a.M. 1928, vid
Heidelbergs univ. i filosofi och pedagogik 1934. K.
var en av den nationalsocialistiska åskådningens
främsta teoretiker (”nationalsocialismens filosof”).
I ”Philosophie der Erziehung” (1922)
karakteriserar han uppfostran som en urfunktion
(Urge-gebenheit) av den mänskliga gemenskapen. Därav
följer tesen om individens underordnande under
statens el. folkets stora massa, vilket K. närmare
utvecklat bl.a. i ”Menschformung” (1925). Dessa
teorier utbyggdes ytterligare i ”Nationalpolitische
Erziehung” (1932) och ”Nationalsozialistische
Erziehung” (1933). K. upptog många av
arbetsskolans och reformpedagogikens idéer och omsatte
dem i lämplig stöpning i de av honom ledda
nationalsocialistiska försöksskolorna. Sin
biologis-tiskt färgade samhällsfilosofi har K. framlagt i
”Völkisch-politische Anthropologie” (3 bd, 1936—
38), ”Leben” (1938) och ”Volkscharakter und
Sendungsbewusstsein” (1940). E.Bng.
Krieger [kri’gdr], Andreas F r e d e r i k, dansk
jurist och politiker (1817—93), fil. dr 1841, prof.
— 1079 —
— 1080 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
