Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kricket, grindboll - Krieger, Frederik - von Kries, Johannes - Krig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRIG
Kricket.
1845, assessor i Höjesteret 1860—70, led. av den
grundlagsstiftande församlingen och ordf, i
grund-lagsutskottet 1848—49, led. av Folketinget 1849—
52, av Rigsraadet 1857—66, av Landstinget 1863—
90, inrikesminister 1856—58 och 1859, finansminister
1858—59 och 1872—74 samt 1870—72
justitieminister. K., vars fader dog före sonens födelse,
förblev hela sitt liv ogift, vilket bidrog till att utveckla
hans medfödda kantighet och arrogans. Han var
en lärd och skarpsinnig, receptiv begåvning; hans
ingående kunskaper om utländska rättsliga och
politiska förhållanden säkrade honom under de
första åren av danskt parlamentariskt liv en stark
position som konservativt inställd nationalliberal.
Den juridiska utformningen av grundlagen är i
icke ringa grad K:s verk; ingen dansk politiker
utom David var honom jämbördig i en
statsrättslig-politisk debatt. All glöd och allt lyriskt patos
studsade tillbaka mot hans torra och klara, ofta
tilllika bitande argumentering. Med särskild skärpa
riktade den lärde juristen sig mot bondevännerna,
vilka å sin sida hyste utpräglad motvilja mot
denne självsäkre och utmanande
herremannarepre-sentant, som redan från början av sin karriär
önskade högre valbarhetsålder och konservativa
garantier. Genom sin
vänskap med Hall och
Andræ utövade K. ett
betydande inflytande i
dansk politik, icke
alltid till det bästa,
då han icke ägde
någon större
statsman-nabegåvning och över
huvud taget hade svårt
att taga ställning till
en sak av större
räckvidd. K. vacklade
sålunda mellan helstat
och skandinavistisk ej-
derpolitik för att dock på gr. av Halls
inflytande sluta sig till den sistn. Gemensamt med
Hall bär han ansvaret för att ha satt
gemen-samhetsförfattningen av 1855 ur kraft för
Hol-stein och Lauenburg. På den ekonomiska
politikens område var han som avgjord liberal mera
principfast. Näringslagen av 1857 är K:s verk,
och han arbetade energiskt för en utvidgning av
järnvägsnätet. På Londonkonferensen 1864 hade
han icke någon framgång, då han i frågan om
Slesvigs delning icke förstod, hur långt åt s. den
delningslinje låg, som det var möjligt att uppnå.
Efter kriget var K. högerns ledande kraft i
Landstinget, tills, med greve Friis hindrade han ett
danskt deltagande i det fransk-tyska kriget. Han
blev dock o. 1880 isolerad inom högern, vars
gods-ägarflygel han föraktade, liksom han var emot
den estrupska provisoriepolitiken. 1890 lämnade
han politiken. Under de sista trettio åren av sitt
liv stod den gamle ungkarlen i ett nära
vänskapsförhållande till Johanne Luise Heiberg, som han
hjälpte med utgivandet av Heibergs verk. K:s för
åren 1848—80 bevarade dagböcker utgöra en viktig
källa till Danmarks historia under denna tid. A.O.
von Kries [kris], Johannes, tysk fysiolog
och experimentalspykolog (1853—1928), prof, i
fysiologi i Freiburg 1884, är särsk. bekant för
sina undersökningar på muskeL och
sinnesfysio-logiens område. På synsinnets område har han
formulerat den s.k. duplicitetsteorien, enl. vilken
näthinnans mottagningsorgan äro av två typer,
tappar och stavar, och undersökt reaktionstidens
längd vid retning av olika delar av näthinnan.
Viktigare skrifter: ”Abhandlungen zur Physiologie
der Gesichtsempfindungen” (1897—1908), 3 uppl. av
H. v. Helmholtz’ ”Handbuch der physiologischen
Optik” (3 bd, 1909—n), ”Logik” (1916) och
bidrag till ”Allgemeine Sinnesphysiologie” (1933). R.Jn.
Krig. 1) Folkr. Enl. den övervägande
uppfattningen inom folkrätten är k. en strid mellan
— 1081 —
— 1082 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
