Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krigsman - Krigsmannaed - Krigsmannaerinran, krigsmans erinran - Krigsmanshuskassan - Krigsmarsch - Krigsmateriel - Krigsmateriel-inspektionen, -inspektör - Krigsmaterielnämnden - Krigsmaterielverket, KKV - Krigsmedicin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRIGSMEDICIN
och hemvärnsrekryter under den tid de äro
tjänst-göringsskyldiga ävensom, i den mån konungen
så förordnar, de, som eljest äro anställda vid
krigsmakten el. förbundit sig att som frivilliga
fullgöra krigstjänst, då de i sådan egenskap äro
tjänstgöringsskyldiga. Under beredskapstillstånd
och då riket är i krig, hänföres härutöver till k.
envar, som är tjänstgöringsskyldig vid
krigsmakten, ävensom polisman, vilken är skyldig deltaga
i rikets försvar. — K., som har befälsrätt över
annan k., är dennes förman. K., över vilken
annan k. har befälsrätt, är underlydande i
förh. till denne. K., som har högre tjänstegrad
än annan k., är dennes överordnade.
Därjämte är envar förman överordnad i förh. till den
honom underlydande. I förh. till sina överordnade
är k. underordnad. S.E.B.
Krigsmannaed avlades förr vid inträde i
krigstjänst, ersattes 1887 med krigsmannerinran.
Krigsmannaerinran, krigsmans erinran,
en under högtidliga former given påminnelse om
krigsmans förpliktelser, vilken (vanl. av reg.-chef)
meddelas dem, som inträda i krigstjänst. K. hai
ersatt den före 1887 brukliga krigsmannaeden.
Krigsmanshuskassan upprättades 1646 genom
avsättande av förutvarande Vadstena kloster
tillhöriga egendomar ävensom andra indelta hemman
till Krigsmanshuset i Vadstena, vilket
skulle draga försorg om där intagna, gamla
otjänstbara krigare. När 1756 Arméns pensionskassa
inrättades och övertog en del av krigsmanshusets
inkomster, blevo dessa förminskade till 2/s, vilka
användes till försörjning av endast manskap. Då
Krigsmanshuset 1783 upplöstes, fördelades dess
inkomster i stället som pensioner till dem, som enl.
tidigare ordning skulle ha kunnat intagas i
detsamma. Vadstena krigsmanshuskassa
förvaltas sedan 1873 av Statskontoret, och ur dess
avkastning jämte statsanslag utdelas pensioner och
understöd till uttjänt manskap (jfr Gratial). E.O.B.
Krigsmarsch kallades förr till skillnad från
tågmarsch sådan marschförflyttning, som
utfördes när sammanstöt med fientliga
markstridskrafter var möjlig.
Krigsmateriel. Enl. svenska bestämmelser
indelas materiel i militärt hänseende i tygmateriel
(handvapen, fordon, ingenjörmateriel,
signalma-teriel m.m.), intendenturmateriel (uniformer o.a.
klädespersedlar, skidor, expeditionsmateriel m.m.),
sjukvårdsmateriel och veterinärmateriel. Tyg- och
intendenturmaterielen indelas i
krigsmate-rielgrupper, t.ex. handvapenmateriel, resp,
beklädnadsmateriel. Ammunition, livsmedel och
drivmedel rubriceras som förnödenheter men
hänföras i redovisningsavseende till k.-grupper. —
Betr, rätten att tillverka samt handel med k. se
Statens krigsmaterielinspektion. Jfr
Krigsmateriel-verket. S.E.B.
Krigsmateriel-inspektionen, -inspektör, se Sta-
tens krigsmaterielinspektion.
Krigsmaterielnämnden., se Statens
krigsmateriel-nämnd och Krigsmaterielverket.
Krigsmaterielverket, KKV, ämbetsverk inom
Försvarets centrala förvaltning. K. leder sitt
ursprung från Statens ammunitionsnämnd, som
organiserades i april 1940 och som V7 1942 utvidgades
till Statens krigsmaterielnämnd. K. organiserades
från V7 1943 enl. riksdagsbeslut s.å. K. har att
under K.m:t förbereda och genomföra de
åtgärder, som erfordras för att försvarets behov av
för dess krigsberedskap erforderlig materiel och
övriga förnödenheter på bästa sätt tillgodoses i
enlighet med fastställda planer el. vederbörande
myndighets anvisningar. K. har därvid bl.a. att
planera utnyttjandet av landets industri samt
råvaru- och energitillgångar i vad avser
tillverkningen av krigsmateriel, att ombesörja
anskaffning av materiel o.a. förnödenheter för
försvaret samt råmaterial och halvfabrikat för
tillverkning därav samt att leda verksamheten för
standardisering av försvarets materiel.
Chefskapet för K. utövas av en generaldir. Närmast
under denne finnas 1 överdir.. 1 överingenjör
och 3 byråchefer, vilka äro chefer vid
ämbetsverkets industribyrå, tekniska byrå, resp,
kontroll-, förråds- och administrativa byråer. Beslut
fattas ant. av generaldir. ensam el. av denne
jämte byråcheferna gemensamt el. av
vederbörande byråchef ensam. Direktiv kunna
meddelas av överbefälhavaren. Rådgivande organ är
Krigsmaterielverkets råd, i vilket bl.a.
ingå försvarsgrenscheferna, chefen för
Försvarsstaben, 1 företrädare för det civila försvaret,
minst 6 företrädare för de för försvarets
ma-terielförsörjning viktigaste industrigrenarna samt
1 företrädare för vardera Arbetsgivareföreningen
och Landsorganisationen. Ansluten till K. är
Försvarets
standardiseringsdelega-t i o n*. Under K. lyda förråd och
industrianläggningar, vilka förestås av
platschefer. Under K. lyda ävenledes
krigsindustriombud, ett för varje distrikt, som omfattar
visst län el. i vissa fall del av län.
Krigsindustriombud åligger bl.a. att i fred tillhandagå K.
med sakkunskap i frågor rörande den inom
distriktet belägna industriens ianspråkstagande för
försvarets räkning samt att vid krig el. krigsfara
biträda K. vid tillsynen av att inom distriktet
planerade åtgärder för industriens utnyttjande
för försvarets räkning genomföras. S.E.B.
Krigsmedicin, i vid bemärkelse tillämpningen
av läkekonsten i allmänhet, i mer begränsad
bemärkelse tillämpningen av den interna medicinen
på krigsförhållanden (jfr Krigskirurgi). I princip
och i fråga om behandlingsmetoder skiljer sig k.
ej från fredstida medicin. De olikheter, som
förekomma, särsk. i fråga om skadors och
sjukdomars karaktär och utbredning, betingas av
stridsmedlens art, av sådana förhållanden som
befolkningsomflyttningar, försämrade
näringsför-förhållanden, försämrade sanitära förhållanden,
ökade betingelser för spridning av epidemiska
sjukdomar och för uppkomsten av bristsjukdomar.
Särskilda problem ha skapats genom utvecklingen
av luftkrigföringen. Betr, konsekvenserna för den
flygande personalen se Flygmedicin. Genom
luftkrigföringen drogs under 2:a världskriget
civilbefolkningen långt bakom fronterna direkt in i
stridshandlingarna, utsattes för skador och död
genom direkt verkan av sprängbomber, genom
husras och brand. Dessutom medförde givetvis
luftkrigföringen även för civilbefolkningen
maximal psykisk och fysisk utnötning.
Atombomberna* över Hiroshima och Nagasaki krävde offer
— 1105 —
— 1106 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
