Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krigsmedicin - Krigsminister - Krigsneuroser - Krigsområde - Krigspolis - Krigsportion - Krigspost - Krigspotential - Krigspsykiatri el. militärpsykiatri - Krigspsykologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRIGSMINISTER
i ett antal, som icke några andra vapen tidigare
gjort. Förutom spräng- och brännskador
tillkom-mo nu skador genom radioaktiv strålning, bl.a.
svåra, till döden ledande blodsjukdomar (se
Strål-skador). Man räknar med möjligheten, att
strål-verkningarna på könscellerna hos de överlevande
kunna medföra förändringar av arvsanlag och
rubbningar i kommande släktled. Den kemiska
krigföringen, spec. med giftgaser, som förekom
i I :a men ej i 2:a världskriget, kan i ett
kommande krig åter bli aktuell och genom sin
utveckling ställa läkekonsten inför nya problem (se
Stridsgaser). De epidemiska sjukdomarnas
spridning kan i stor utsträckning förebyggas, bl.a.
genom allmänna skyddsympningar.
Behandlingsmöjligheterna förbättrades under och strax efter
2:a världskriget väsentligt genom tillkomsten av
nya läkemedel, särsk. de s.k. antibiotica. Man
räknar med möjligheten av användande av
bakterier i krigföringen, s.k. biologiskt krig, i
framtiden. Jfr Krigspsykiatri. A.G.
Krigsminister, bruklig men ej officiell
benämning på statsråd, som förestår statsdep. el.
ministerium för (lant)försvaret.
Krigsneuroser, se Krigspsykiatri.
Krigsområde, sådan del av öppna havet, där en
krigförande förklarat sig ämna vidtaga
krigshandlingar lika farliga för neutrala som fientliga fartyg.
Krigspolis, polispersonal vid armén, marinen
och flygvapnet. Vid armén utgöres k. av
stabspolis och fältpolis. Stabspolis ingår i
högkvarteret och i högre staber. Den består
bl.a. av polispersonal, som ställes till förfogande
av länsstyrelse på rekvisition av
överbefälhavaren (vid mobilisering el. försvarsberedskap).
F ä 11 p o 1 i s organiseras som särskilda förband,
bestående av till polistjänst utbildad personal.
Dess uppgift är främst att utöva
polisverksamhet bland krigsmaktens personal och att biträda
den civila polisen vid upprätthållande av allmän
ordning och säkerhet. Fältpolisen kan därjämte
åläggas rent militära uppgifter. — Vid marinen
utgöres k. av marinens poliskår och marinens
krigspolis. Marinens poliskår, som har
till uppgift att bevaka örlogsvarven, finns
jämväl i fred. Marinens krigspolis har till
uppgift att dels ombesörja kustbevakning, dels
utöva polisverksamhet enl. samma grunder som
arméns fältpolis. Kustbevakningen utföres av
tullverkets kustbevakningspersonal, som inordnas
i den militära organisationen. — Vid
flygvapnet utgöres k. av vaktplutoner, vilkas
stomme bildas av den i fred befintliga
flottiljpolisen. Dessas uppgifter äro främst bevakning
och ordningshållning samt brand- och
räddningstjänst. — Polispersonal bär polisemblem vid
fullgörande av polistjänst. — K. har kommit till
stor användning under 2:a världskriget främst
för att upprätthålla ordning i ockuperade och
befriade länder och förhindra partisanverksamhet.
K. har därför ofta haft vanlig militär
organisation (bl.a. utrustning med tunga vapen,
pansarfordon o.s.v.) och sammanförts till större
förband. K. benämnes i vissa länder
fältgendarmer i. S.E.B.
Krigsportion, krigsv., samtliga för en man under
ett dygn utgående proviantartiklar; den samman-
sättes i olika krigsportionsstater, I—III, med
hänsyn till livsmedelsläget inom landet. För den
högsta staten, III, äro vissa till omfattningen
fastställda grundartiklar gällande, näml, av hårt bröd,
smör, köttvaror, fisk, gryn, potatis, socker,
kaffeblandning, salt och senap, för att bestämma k:s
näringsvärde i och för om möjligt regelmässiga
utbyten. — Med krigsration förstås
samtliga de för en häst under ett dygn utgående
furage-artiklarna, fodersäd, cellfor, hö och halm el.
utbyten härför. Med hänsyn till hästens arbete och
fodertillgången i landet bestämmes olika
utfodrings-stater (krigsrationsstater; se Furage). S.Bn.
Krigspost, se Fältposttjänst.
Krigspotential, sammanfattande begrepp för de
faktorer, som på längre sikt bestämma ett lands
möjligheter att framgångsrikt genomföra ett krig.
I motsats härtill står den aktuella
försvarsbered-skapen, som närmast inverkar avgörande på ett
krigs inledande skede. De främsta krigspotentiella
faktorerna äro folkmängdens storlek och folkets
kulturnivå (befolkningsresurserna), råvarutillgång,
industriell och annan ekonomisk
produktionskapacitet samt livsmedelsförsörjning.
Krigspsykiatri el. militärpsykiatri, den
gren av den psykiatriska vetenskapen och
sjukvården, som ägnar sig åt studiet och behandlingen
av de psykiska sjukdomstillstånd och
missanpass-ningsfenomen, som uppkomma i samband med
militärtjänstgöring i krig och fred. Den
förebyggande krigspsykiatriska verksamheten avser en
utgallring från krigsmakten av de psykiskt sjuka
och abnorma, som ej kunna på ett
tillfredsställande sätt fullgöra militärtjänst. Redan under
fredstid användas därför vid början av
värnplikts-el. rekryttjänstgöring standardiserade
psykologiska prov, vilka bl.a. avse en bestämning av
intelligensnivån. I Sverige har genom samarbete
mellan psykologen T. Husén och psykiatern G.
Rylander införts en preliminär undersökning vid
inskrivningen av värnpliktiga, och vid behov
kompletteras denna snabbundersökning med en
närmare psykiatrisk granskning. K. har även
andra uppgifter, vilka framgått av erfarenheterna
från 2:a världskriget, då psykiatrisk sakkunskap i
betydligt högre grad än tidigare anlitades av
krigssjukvården. Psykiaterna arbetade stundom
vid ganska framskjutna sjukvårdsformationer men
hade eljest sin huvudsakliga verksamhet vid
spe-cialavd. och -anstalter i basområden och
hemlandet, dit psykiskt skadade och abnorma fördes för
noggrann undersökning och intensiv behandling.
Genom dessa åtgärder blevo många återställda och
kunde återgå i tjänst, under det att man i övriga
fall befriade de stridande förbanden från soldater
med nedsatt psykisk motståndskraft. Härigenom
uppnåddes en minskning av frekvensen av
disciplinbrott, panikreaktioner och nervösa
sammanbrott av annan art. B.G.
Krigspsykologi, studiet av de reaktioner, som
under krigsförhållanden prägla den enskilde
individen el. grupper av individer, i sht soldaterna.
Medan militärpsykologien* innefattar de
psykologiska aspekterna av all militär
verksamhet, alltså även fredstidsproblem, ss.
personal-urvals- och utbildningsfrågor, sysslar
krigs-psykologien med de rent krigsmässiga
as
— 1107 —
— 1108 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
